Anonym (Marie) skrev 2020-04-05 16:06:36 följande:
Nej, bara nej, jag är verkligen inte intresserad av något gemensamt föräldraskap med någon av dem. Ska jag ha barnet ska jag ha det själv, annars får de hålla sin del av avtalet.
Det handlar inte om några moderskänslors vara eller icke vara från min sida, jag vill bara barnets bästa.
Fast pappan kommer att vara pappan juridiskt även om han inte vill ha umgänge, du får ensam vårdnad men han kan när som helt ändra sig och vilja ha umgänge med barnet och det får han rätt i.
Barnet kommer alltid ha rätt till sina föräldrar.
Barnet kommer ju med all sannolikhet att vilja veta mer om sin pappa i framtiden, du blir mamma och vårdnadshavare men kvinnan vars ägg du bär kommer att ses som donator och barnet har alltid rätt att få veta allt om den personen och rätt att söka upp den och det är stor chans att barnet när det blir äldre kommer att vilja vet mer om bägge.
Det gäller för alla som donerar ägg eller spermier, barnet har alltid rätt att få veta vem det är och rätt att söka upp personen.
Detta gäller i Sverige, andra länder har andra regler.
Men återigen, ni måste ju ha gjort allt på någon klinik utomlands och skrivit någon form av kontrakt.
När du väl blivit gravid borde det inte finnas någon chans för "föräldrarna" att dra sig ut.
Det var väldigt mycket skriverier för ett par år sedan om ett australienskt par (tror dom var det) som hade gjort surrogat i Indien eller något annat land.
Det blev tvillingar men pojken hade downs syndrom så dom ville inte ha honom utan hämtade bara flickan.
Efter det har alla kliniker skrivet om avtalen, man ska inte kunna göra så.
Surrogat är ju som alla vet förbjudet i Sverige men många par gör det utomlands, det är nu vanligare med att man anlitar surrogat än adoption i Sverige,
surrogat har alltså gått om adoption för svenska par.
