Hur gör andra par när de bråkar?

Hur gör vi? Tja, vi bråkar inte. Faktiskt sant. Dels är vi rätt lika så den typen av diskussioner som du beskriver ovan, sker liksom aldrig. 

När vi har något vi är oense om så pratar vi igenom det. Vi går inte omkring och surrar och visar med kroppsspråk, eller som ni verkar hamna i - bråka om själva bråket-  utan vi pratar direkt.

Vi bestämde för många år sedan att vi vill ha en öppen kommunikation och att vi bara måste ta upp saker direkt, så att det inte ligger och gror. När vi gör det blir det aldrig personangrepp ("du gjorde fel"-diskussioner) utan mer fokus på "ok, nu blev det kanske inte så bra - hur gör vi bättre nästa gång?"

Visst kan det ibland vara att just en av oss verkligen klantat till något, men vi är båda så pass bra på att inse att det hjälper inte att tjura och peka finger, utan vi resonerar oss fram. Vi kanske har två helt olika alternativ till hur något ska göras - då pratar vi om de två alternativen, kanske kommer på ett tredje till slut, just för att vi är ett team och hjälps åt. Om vi inte kommer på ett tredje alternativ försöker vi ta det förslag som verkar bäst för alla inblandade. Det blir en mer objektiv approach och ingen fastnar i att man var sur på vad den andre gjorde eller att det ska bli nån slags kamp mellan vems förslag som "vinner". 

Just genom att resonera om saken och försöka vara lite objektiv gör att vi i princip alltid kommer på något mer som ingen hade kommit på ensam, så det är en styrka att kunna vara ett sånt team. 

Man resonerar om händelsen, för att det inte ska ske igen. Det är klart att det är svårt att bortse från om en viss person (igen) klantat sig med något man tröttsamt pratat om innan, men för oss handlar det om respekt för varann, att tänka gott om varann. Att tänka att den andre också vill vad som är bäst för familjen. Ni verkar inte vara där på det sättet, just för att ni är väldigt olika. Ni har nog olika sätt att kommunicera och era sätt synkar inte och då blir det konstiga bråk. 

Du kan nog försöka att inte visa lika tydliga känslor utan mer försöka resonera neutralt, så kanske också han taggar ner och inte reagerar så starkt? Men det ni behöver göra är att i lugn och ro, när ni är på gott humör, bestämma att ni ska prata om hur ni ska gräla, så att säga. Ni gör en plan för hur ni ska agera nästa gång något händer. Men det funkar förstås inte om inte båda vill prova.

Ta det som en utmaning, en lek, en uppgift. Om det hjälper så tänk att ni fått ett uppdrag och ska hjälpa Kalle och Lotta som bor i grannhuset, för de lyckas inte lösa hur de ska gräla på ett bra sätt