Som ovanstående rubrik, någon som känner igen sig?
Han tycker det känns konstigt att ha sex när bebis är i magen osv och jag har verkligen försökt acceptera det men jag känner mig fruktansvärt oattraktiv och blir mer ledsen över att det är såhär..
vad kan man göra?
Det händer väl någon gång varannan vecka kanske men det känns knappt värt när jag vet att han egentligen inte ?vill?..
Förstår att det känns jobbigt. Men samtidigt undrar jag varför du har sex med din man om du vet att han inte vill?
Det är ju inte samtycke att han ?ger med sig?.
Eller misstolkar jag?
Jag vet att det är helt befängt och irrationellt, men tanken att ha sex med en gravid kvinna ger mig kräk-känslor. Under en graviditet så är kvinnan för mig inte en sexuell varelse utan en enbart den kommande bebisens kärl. Som sagt, jag vet att det är fel, men det är inget jag kan eller för den delen vill ändra på.
Såklart man blir ledsen! Ingen vill bli betraktad som enbart bebisbärare eller nåt himla kärl! Jag är fortfarande jag, kvinna, människa, livspartner, sextokig, och det tar jag för självklart att min partner ser mig som. Skulle han vara rädd för att jag får ont eller att det blöder är det ju en annan sak. Gör det ont, ens det minsta, har jag sagt till och så gör vi något annat. Båda har utmärkta händer, fingrar, tungor som går att använda. Det finns ju hur mycket kul som helst annat man kan göra, ifall problemet är magen, känslan av att bebisen ska bli klämd eller liksom ligger för nära, eller typ att nåt ska skadas. Min kille har tydligt visat att han tänder lika mycket på mig som vanligt, även om vi gör mer andra saker nu än samlag, som innan. Det är ju partnerns ansvar att visa det. Kan du visa mer att du vill? Ta initiativ, men till andra saker? Vad säger han när du frågar om det?