Funderar på otrohet
Jag och min fru har varit tillsammans sedan vi var väldigt unga. Vi har tonårsbarn tillsammans och för några år sedan fick vi en sladdis. Problemet som vi har är närheten. Den finns inte där.
Jag har inte ett onatulrigt stort behov av intimitet och ömhet men kanske medel högt. Medan min fru helt saknar lust och avfärdar mig varje gång jag försöker inleda något eller söka kontakt. Vårt sexliv är helt på hennes villkor (kanske en gång i kvartalet, men oftast mer sällan än så), och jag känner mig som en äcklig kåtgubbe som håller på att bli tokig. Kan inte tänka mig ett liv utan kyssar smekningar och ett fungerande samliv.
Jag har såklart pratat med henne om det här och förklarat att det är ett väldigt stort problem för mig. Men hon ser det inte som ett problem eftersom hon får det hon vil ha (uselt sex någon enstaka gång om året). Jag vet inte va jag ska göra. Jag har föreslagit par terapi men hon är inte intresserad av det. hon tycker att det är pinsamt. Det gör jag med, men jag fixar inte att leva så här.
Situationen har pågått i flera år. Sex sker helt på hennes villkor och när det väl händer är det inte särskilt spännande. Kanske för att hon är helt ointresserad av det och ser det som om hon gör mig en tjänst, eller som om hon offrar sig.
Jag vill inte separera från henne och splittra vår familj för detta, samtidigt klarar jag inte av att leva i en relation helt utan ömhet och kärlek. Har någon annan erfarenhet av detta?
Som jag skrev i rubriken har jag funderat på att vara otrogen. Men har ingen aning om hur man gör för att träffa någon i en liknande situation, och vet inte om mitt samvete skulle klara av det. Om jag inte hade varit tillsammans med min fru tror jag inte jag skulle ha några problem att träffa andra kvinnor, så det handlar inte om det.