Märkligt?

Nej tyvärr har inte alla läkare inbyggt i sig att alla människor är lika mycket värda. Det är allmänt känt att vården är ojämlik.

Även om det sällan är cancer, så finns det ju ändå en liten risk. Jag tänkte om man kan ta någon vävnadsprov eller liknande innan op?

Jag har bara haft ett myom, alltså den jag har nu. En dermoidcysta, som jag hade tidigare, är inte samma sak som ett myom. 

Kan såklart inte säga hur det såg ut vid tillfället. Även om det bara var ett litet myom just då, så ska man såklart informera om den så att man kan hålla koll på den med undersökningar. Ju större den blir, desto större svårigheter att få bort den och jag får dessutom leva med svåra symtom. Till slut upptäckte jag att något var fel och sökte hjälp. Då fick jag info om detta myom. Nu är jag extremt orolig över operationen. Jag är såklart extra orolig pga mina tidigare skador, jag har utvecklat en stor rädsla för operationer och är traumatiserad. 

Detta myom borde ha funnits redan när jag opererade bort min dermoidcysta. Jag tycker att det verkar orimligt att den kan växa sig så här snabbt och stor på så kort tid. 

Jag tänkte att jag kan börja med ett telefonsamtal med en ny läkare och sedan känna efter om jag nöjer mig med det. Vill helst inte upplevas som en "besvärlig" patient eller fördröja operationen. 

Har googlat en hel del på nätet, men det säger ju inte så mycket om mitt enskilda fall. Hade t ex velat veta hur svår operationen är i mitt fall, om jag har stor risk att vakna upp utan livmoder (det vill jag inte) och andra skador osv. 

När min dermoidcysta opererades bort så började dom med titthåls-operation, men dom var tvungna och konvertera till en öppen operation pga svårigheter, enligt läkaren. Dermoidcystan var ca 8 cm om jag inte missminner mig, och mitt myom över 9 cm. Minst. 

Är också orolig att läkarna kommer att bli provocerade över att jag vill byta läkare, jag hade gärna sluppit. Jag ser inget annat val än att jag måste byta. Om något skulle hända mig så kommer jag att klandra mig själv eftersom hon gav ett dåligt intryck från första början. Vill inte utsätta mig för det.

Om de tyckte att det hade varit aktuellt hade de redan föreslagit det. "Sällan" är ju ett luddigt ord men i grunden är myom alltså en godartad sak och då ska man väl hålla tanken till det.

Nej exakt, så du kan inte jämföra de två.

Och som vi redan konstaterat är det inte säkert att du ens hade något myom då. Eftersom de inte sa något så lär det inte ha synts. Som (a) försökte förklara för dig kan de växa sig väldigt stora väldigt snabbt, vid den förra operationen (som dessutom måste öppna buken på rätt ställe för att se) kanske det inte var större än några millimeter, eller några få celler.

Kan inte låta bli att undra varför jag drabbats av så mycket problem inom detta område. Först en gigantisk dermoidcysta och nu ett gigantiskt myom. Undrar vad det är som orsakar sådant här. 

Äsch nu var jag för snabb....

En sak till, din förra operation var för mer än fyra år sedan, ditt myom kan ha vuxit till sig på mycket kortare tid än så. Det är inget konstigt med det. Släpp tanken på att de medvetet undanhållit den informationen.

Otur eller genetiska anlag. Jag tror inte det är något du själv gjort iaf för att åstadkomma alla dina besvär.

Det är verkligen hemskt att ha en gigantisk sak som växer inom en, som trycker på organ, ger enorma blödningar, frekventa behov av att kissa osv. Mina kläder passar inte ens längre. 

Problemet är att jag inte ens vet om den kirurgen såg något eller ej. Av erfarenhet så vet jag att man inte kan ta något för givet. 

Även om myomet var litet då - jag vet inte hur det förelåg - så ska man ändå informera patienten så att denne kan hålla den under uppsikt. Myom brukar ofta växa. Bättre att göra något åt den innan den hinner växa sig extremt stor. 

Gynläkaren kunde givetvis se dermoidcystan utan problem innan operationen, svårigheten var att få ut den genom titthålskirurgi. Dessutom så förlorade jag äggstocken som dermoidcystan satt på i samband med operationen. 

Jag tror att jag har läst att dermoidcystor beror på genetiska orsaker.

Myom är tydligen mycket vanligt upp till 50 procent av fertila kvinnor har det. Svårighetsgraden varierar ju förstås. 

Jag har aldrig ätit p-piller eller liknande, så det kan inte bero på det. Tydligen så vet man inte vad dessa tillstånd beror på. Det är konstigt att forskarna inte lyckats klura ut det. Det är dessutom vanliga problem och borde därmed prioriteras. Man kan ju göra så mycket annat komplicerat inom vården.