Hur får jag min partner att förstå?

Är han en alkoholist, som inte kan tacka nej till att vara med sina "ölkompisar"?

Det låter allvarligt att han har dessa problem och om jag vore dig skulle jag ställa ett ultimatum. Antingen slutar han med alkoholen, eller också så går du. När alkoholen går före fru och ansvaret som en blivande far, då har det gått långt.

Du behöver sluta att vara så medgörlig när han beter sig såhär. Han måste möta en vägg i dig som vägrar att gå med på det här beteendet. Du behöver sätta ner foten ordentligt och om ändå inget händer så lämna.

Åkte hem till hans mamma igår och tog upp det mesta, hon blev riktigt upprörd och arg på honom och skulle ta ett snack med honom. Jag vet att han kommer bli en bra pappa när det kommer till att umgås med barnet och ha kul. Vet dock inte hur det kommer bli med blöjbyten o vakna nätter..

Så bra att hon kommer att ta ett samtal med honom :)

Fast vara en bra förälder handlar inte om att vara där och ha kul med barnet när andan faller på, det är så mycket mer än det.
Konsekvenstänk, mognad, stabilitet, att kunna prioritera sitt barn före en öl ute mm.

Problemet när man skaffar barn i er ålder är att man ofta inte lekt klart än.
Kan tala för mig själv att jag absolut inte haft mognaden inne i er ålder, det fanns så mycket annat man ville göra än familjeliv.  

Nu är ni i denna sits och han verkar inte heller det minsta redo. Tyvärr. Det hänger därmed på dig att styra upp så ert barn drabbas så lite som möjligt av hans beteende/frånfälle (om det fortsätter).

Säger som många andra, du behöver ett nätverk för att fixa detta utan honom.

Min fd valde en blöt kväll med polarna när jag var runt bf, sa till honom att visst, sup du men startar förlossningen så får du inte följa med.
När vårt barn var 3 år sa jag tack och adjö, då hade han valt spriten före familjen för många gånger.

Jag har inte några råd att ge... men jag hoppas att det går bättre för er.

Jag var ännu yngre, det har gått hur bra som helst.
För mig och sonen iallafall.

Pappan var god som guld men hade tyvärr för stor dragning till alkoholen. Trots det så hade vårt barn och hans pappa en fin relation i många år.

Ålder är INTE en avgörande faktor.

Men då har det väl inte gått hur bra som helst om de inte har en relation idag och han hade problem med spriten??

Självklart behöver ålder inte vara en problem, men faktum är ju att det är större risk att gå isär mm om man träffas och skaffar barn som väldigt ung.

Jag har ?lekt färdigt? för längesedan och har inte druckit alkohol på iallafall 2 år. Har sagt till honom att när ungen är här så kan de bli nån öl till maten på helgen men inte mer. Han ska snacka med sin chef i veckan har han lovat nu..

Nej...dra inte in föräldrarna i era problem.
Mitt ex åkte hem till sin mor o pratade om våra problem...hans version såklart...o det var inte bra på något sätt.
Ska du springa hem till hans mamma så fort ni får problem?

Är ni 12 år..?

Behövde någon att prata med, har inte så många vänner och är väldigt nära hans mamma så ser inte problemet i att diskutera de med henne. Jag vill inte lämna förhållandet utan att ha testat allt jag kan. Han har mognat och växt som person väldigt mycket sen vi började träffas men de är nu med alla barngrejer som han blivit omogen igen. Vet inte om de är för att han är rädd eller vad de kan vara men han har alltid haft svårt o diskutera känslor så får inte ut något ur honom.

Jag och min sambo väntar vårat första nu. Jag är 20, han är 26. Jag har lekt färdigt? Ingen av oss dricker och har inte gjort på länge. Visst känner jag mig sämre rustad för att ha barn än vad många äldre säkert gör, jag själv har ingen bra ekonomi utan min sambo får stå för mycket. Hade egentligen velat plugga klart innan, haft ett jobb och en bra sgi, men det är väl det enda jag känner att jag hade velat göra innan. Kanske rest utomlands en gång med min sambo då vi aldrig gjort det.

Han har varit ganska engagerad i inköp men tror inte han läst på så mycket om varken förlossningen eller bebisar. Tror det mest beror på att han är nervös. Din sambo låter väldigt omogen, tyvärr. Jag hade inte levt kvar med någon som honom iaf. Visst om han hade varit ute ibland men verkar som att det är ofta. Han borde respektera att bebisen kan komma tidigt och låta bli att dricka då, även ta tag i jobbet. Jag hade aldrig velat ha någon onykter i närheten av min bebis, speciellt inte om ni ska samsova. Tycker du borde prata med din familj om ni har en bra relation och förklara läget och höra om de kan hjälpa till om du skulle lämna honom och känna att du behöver hjälp. Vet inte hur din egna ekonomiska situation ser ut men det kan oavsett vara väldigt bra med hjälp.

Usch, blev så upprörd av svaren du fick att jag måste kommentera. Här vill alltid folk råda en att lämna... Undrar alltid vilka perfekta förhållanden de själva har. Och att kommentera om er ålder också. De är säkert avundsjuka på dig för att de själva fått barn som gamla och trötta (fick alltså själv första barnet som över 30, och ser definitivt fördelar med att få barn som ung). Du verkar som en vettig person som kommer att klara dig bra hur du än väljer. Vad och hur du gör med förhållandet och var du bor är ditt eget val, låt inte sura kommentatorer avgöra det. Jag tycker inte man kan kalla honom "alkoholist" i den åldern enbart på basen av vad du skrev. Förstås du får se hur det går med tiden och lämna kan man ju alltid om det känns rätt. 

Min man var också över 30 när vi väntade första. Jag gjorde alla inköp och gör det fortfarande. Han var inte alls insatt och under graviditeten tyckte jag han var en idiot som inte ville läsa NÅNTING om förlossninge, graviditeten osv. Han har alltid älskat dottern men först nu när dottern är över 2 år känns det mera jämt, han tar faktiskt ut henne mer än jag och själv ligger jag massor på soffan och kollar på tv och sånt. Han är den som kryper omkring på golvet, jagar henne, kör runt, runt med dockvagnen, "flyger" med henne, allt som jag verkligen INTE orkar göra. Fast vi har det knaggligt ibland är jag verkligen tacksam över att han otröttligt orkar leka med vårt barn. Det kan se så olika ut, finns inget objektivt rätt och fel.

Det är mycket möjligt att din man skärper dig så småningom, att han nu är lite rädd över den stora förändringen. Det kan bra hända att han om ett år är den som kryper omkring på golvet och busar med barnet medan du läser en tidning i sängen och dricker kaffe. Det kan förstås också hända att han inte börjar ta ansvar. Min poäng är väl att tro inte att nån bitter typ här på FL kan spå i er framtid.

Håller med om att du kommer att hinna till förlossningen även om nån från din hemstad kör dig. I nödsituation finns ambulans. Du kommer också att klara av förlossningen även utan stödperson. Själv tycker jag personalen hade räckt mer än väl.

Och vill du tala med hans mamma är det ju upp till dig, ingen på FL kan veta något om ert förhållande! Lyssna inte på fördomsfulla kommentarer.

Lycka till och grattis till graviditeten!

Usch, blev så upprörd av svaren du fick att jag måste kommentera. Här vill alltid folk råda en att lämna... Undrar alltid vilka perfekta förhållanden de själva har. Och att kommentera om er ålder också. De är säkert avundsjuka på dig för att de själva fått barn som gamla och trötta (fick alltså själv första barnet som över 30, och ser definitivt fördelar med att få barn som ung). Du verkar som en vettig person som kommer att klara dig bra hur du än väljer. Vad och hur du gör med förhållandet och var du bor är ditt eget val, låt inte sura kommentatorer avgöra det. Jag tycker inte man kan kalla honom "alkoholist" i den åldern enbart på basen av vad du skrev. Förstås du får se hur det går med tiden och lämna kan man ju alltid om det känns rätt. 

Min man var också över 30 när vi väntade första. Jag gjorde alla inköp och gör det fortfarande. Han var inte alls insatt och under graviditeten tyckte jag han var en idiot som inte ville läsa NÅNTING om förlossninge, graviditeten osv. Han har alltid älskat dottern men först nu när dottern är över 2 år känns det mera jämt, han tar faktiskt ut henne mer än jag och själv ligger jag massor på soffan och kollar på tv och sånt. Han är den som kryper omkring på golvet, jagar henne, kör runt, runt med dockvagnen, "flyger" med henne, allt som jag verkligen INTE orkar göra. Fast vi har det knaggligt ibland är jag verkligen tacksam över att han otröttligt orkar leka med vårt barn. Det kan se så olika ut, finns inget objektivt rätt och fel.

Det är mycket möjligt att din man skärper dig så småningom, att han nu är lite rädd över den stora förändringen. Det kan bra hända att han om ett år är den som kryper omkring på golvet och busar med barnet medan du läser en tidning i sängen och dricker kaffe. Det kan förstås också hända att han inte börjar ta ansvar. Min poäng är väl att tro inte att nån bitter typ här på FL kan spå i er framtid.

Håller med om att du kommer att hinna till förlossningen även om nån från din hemstad kör dig. I nödsituation finns ambulans. Du kommer också att klara av förlossningen även utan stödperson. Själv tycker jag personalen hade räckt mer än väl.

Och vill du tala med hans mamma är det ju upp till dig, ingen på FL kan veta något om ert förhållande! Lyssna inte på fördomsfulla kommentarer.

Lycka till och grattis till graviditeten!

Usch, blev så upprörd av svaren du fick att jag måste kommentera. Här vill alltid folk råda en att lämna... Undrar alltid vilka perfekta förhållanden de själva har. Och att kommentera om er ålder också. De är säkert avundsjuka på dig för att de själva fått barn som gamla och trötta (fick alltså själv första barnet som över 30, och ser definitivt fördelar med att få barn som ung). Du verkar som en vettig person som kommer att klara dig bra hur du än väljer. Vad och hur du gör med förhållandet och var du bor är ditt eget val, låt inte sura kommentatorer avgöra det. Jag tycker inte man kan kalla honom "alkoholist" i den åldern enbart på basen av vad du skrev. Förstås du får se hur det går med tiden och lämna kan man ju alltid om det känns rätt. 

Min man var också över 30 när vi väntade första. Jag gjorde alla inköp och gör det fortfarande. Han var inte alls insatt och under graviditeten tyckte jag han var en idiot som inte ville läsa NÅNTING om förlossninge, graviditeten osv. Han har alltid älskat dottern men först nu när dottern är över 2 år känns det mera jämt, han tar faktiskt ut henne mer än jag och själv ligger jag massor på soffan och kollar på tv och sånt. Han är den som kryper omkring på golvet, jagar henne, kör runt, runt med dockvagnen, "flyger" med henne, allt som jag verkligen INTE orkar göra. Fast vi har det knaggligt ibland är jag verkligen tacksam över att han otröttligt orkar leka med vårt barn. Det kan se så olika ut, finns inget objektivt rätt och fel.

Det är mycket möjligt att din man skärper dig så småningom, att han nu är lite rädd över den stora förändringen. Det kan bra hända att han om ett år är den som kryper omkring på golvet och busar med barnet medan du läser en tidning i sängen och dricker kaffe. Det kan förstås också hända att han inte börjar ta ansvar. Min poäng är väl att tro inte att nån bitter typ här på FL kan spå i er framtid.

Håller med om att du kommer att hinna till förlossningen även om nån från din hemstad kör dig. I nödsituation finns ambulans. Du kommer också att klara av förlossningen även utan stödperson. Själv tycker jag personalen hade räckt mer än väl.

Och vill du tala med hans mamma är det ju upp till dig, ingen på FL kan veta något om ert förhållande! Lyssna inte på fördomsfulla kommentarer.

Lycka till och grattis till graviditeten!

De har ingen relation idag för att pappan avled i en olycka. Utöver det så drack han inte när han umgick med sonen efter vår skilsmässa.
Så jo, de hade en bra relation.

Hmm... Risken är också större att gå isär om kvinnan är äldre än mannen, men hur ofta får man höra det? (Är alltså själv en kvinna med en yngre man, ingen har vågat berätta det för mig åtminstone.) Statistisk information om separationsrisk är inte något som hjälper en person som TS eller någon annan som har problem i förhållandet! Poängterar du för en äldre gravid som oroar sig för missfall att "jaa, missfallsrisken ökar ju med åldern... Kanske du inte borde ha blivit gravid som så gammal". Men yngre får man tydligen köra med. Var medveten om det. Många som kommenterar här på FL är inte alls ute efter att hjälpa och stöda, tvärtom. Illa för unga eller andra mer "utsatta".