Jag har tre tonårsbarn som gör bra ifrån sig i skolan men lägger för mycket tid på att titta på serier och spela datorspel. 
Jag vet att de kommer klara skolan men vill att de ska lägga mer tid på att lära sig nya saker istället för att lata sig. Hur ska jag motivera dem till att studera? Har ni några tips och tricks. Är det många andra som har det här problemet också?
Jag har verkligen slut på ideer?
Tack för svaren!
Kortsiktiga mål ska jag testa nu i veckan. Jag har endast testat långsiktiga. Brukar ni muta dem med någonting? Pengar/kläder osv. Jag vill verkligen att de ska lägga mer tid på att studera men det måste komma självmant, det är inte hållbart att jag ska behöva tjata så här mycket.
Vill inte bråka med barnen när jag kommer hem från jobbet.
Ok, de kommer klara skolan. Så helt ärligt, vad är problemet?
Låt deras pappa ta med dem på det han brinner för, oavsett vad det är.
Är det dina drömmar dom ska uppfylla eller sina egna?
Om de kommer klara skolan så tagga ner!
Att koppla av mellan pluggandet är en förutsättning för att orka. Inte jobbar du dygnet runt eller pluggade dygnet runt när du gick i skolan? Man måste få lov att göra annat också.
Jag är specialpedagog på gymnasiet. Jag har mött otaliga ungdomar som inte orkar osv. I princip ALLA. säger att det värsta av allt är föräldrarnas press och tjat, deras förväntningar och att ungdomarna känner sig otillräckliga "dåliga" osv, i föräldrarnas ögon. De som lyckas bäst (ja det finns olika individer, men generellt) är de som känner städ från föräldrarna, som får beröm och uppmuntran även om det inte gick superbra men där föräldrarna förstår att kidsen gjort det som är rimligt och vettigt.
Vad är målet med att studera mer? Fråga vad dina barn har för mål för vidare studier, vad vill de bli i framtiden? Stötta dem sen i att nå de betyg som krävs för att nå sina mål.
Jag tror att det är enda sättet att motivera för det är inte många som vill lägga tid på att studera bara för sakens skull.
Ja, vad vill de bli? Hur stor valfrihet vill de ha? Jag pluggade som en dåre för att få bra betyg, för jag var bombsäker som tonåring vad jag ville arbeta med (blev inte det 
Men mina bra betyg gav mig enorm valfrihet när jag sedan valde en annan utbildning som var svår att komma in på - och det har varit riktigt skönt). Prata om framtiden.
Så måste ju motivationen komma inifrån ändå. Min bror fick läsa upp en del på komvux för att komma in på sin drömutbildning. Ja, nu kommer han ta examen något år senare än han önskat, men det går ju att lösa saker lite senare också om motivationen kommer först då.
Kloka ord.
Jag var en medelmåtta i skolan. Godkänt i alla ämnen, några VG och nåt enstaka MVG. 1 IG i matte B.
Jobbade som barnskötare i några år, utbildade mig sen till tandsköterska och är idag vid 35års ålder klinikchef.
Trotts att jag inte lade ner mycket tid på skolan hemma. Blev mer tv, Messenger, häng med vänner osv.
Man kan självklart lyckas utan att lägga ner oerhört mycket tid på studier.
Min sambo är platschef på ett stort byggföretag. Han gick bygg och har bara gått kurser inom jobb för att hamna där han är idag vid 33 årsåldern. Godkänd i det mesta, något vg och mvg och lite ig hit och dit
Man har hela livet på sig att plugga. Jag är 43 år och nu har jag motivationen till att plugga.
Jag tog studenten med höga betyg men var spyless på att plugga. Jag ville jobba och få igång ett eget vuxenliv. Jag bildade familj och prioriterade deras försörjning. Nu är mina barn vuxna och nu har jag fått lusten att plugga. Nu har jag möjlighet och motivation. Jag börjar plugga till präst i höst.
Min äldsta son pluggade yrkesgymnasium och är utbildad bilmekaniker och jobbar nu som det. Han är nöjd så. Mitt andra barn valde också att gå yrkesgymnasium och har en utbildning han fått jobb på direkt efter studenten. Hans yrkesval har gett honom jobb utomlands.