• Anonym (TS)

    Tråkigt att bo i villaområde. Vad gör man?

    Separerade från min man och barnen bor varannan vecka. Jag valde att köpa hus och flytta till ett villaområde 20 minuter utanför centrum. Han bor i en förort i ett lägenhetsområde där vi även bodde tillsammans innan separation.

    Jag valde detta området så det är lite antal brott som begås här, skolan har hög andel elever som känner sig trygga och nästintill 100% går ut med godkända betyg i alla ämnen. Det är ett lugnt område med inkomsttagare i övre medel. Nyaste studien på skolan visar att 90% av föräldrarna har högskoleutbildning.

    Området där han bor är ett riskområde där polisen ofta är. Det har varit flertalet inbrott och misshandlar där. Skjutningar etc. Bor många låginkomsttagare, sjukskrivna, missbrukare etc där. Min vän som jobbar inom socialtjänsten säger att majoriteten av deras ärenden bor inom detta området. Det bor såklart bra människor där också men jag kände mig sällan trygg på kvällarna när jag promenerade etc.

    Barnen tycker dock det är sååå tråkigt hos mig. Jag förstår det. De flesta har studsmattor, gungor etc på tomten. Man är ganska mycket för sig själv. Finns inte jätte mycket att göra utomhus på dagarna/kvällarna. Är man med kompisar är man oftast hemma hos någon. Vi måste åka iväg till en specifik aktivitet t ex lekland, badhus etc.

    Hos pappan är det mer gemenskap eller vad man ska säga. Alla bor i lägenhet och behöver således gå till lekparker för att gunga t ex. Det är alltid andra barn ute och leker på gården. Det finns en affär i närheten och en stor lekplats bredvid där många föräldrar och barn hänger stora delar av dagarna. Man hittar alltid en kompis om man går ut. Det är cykelavstånd till stan.

    Barnen har slappare regler där. Får vara ute senare, hänger utanför den närliggande butiken där missbrukare sitter och hänger utanför.

    Vad gör man!?

    För barnen är det mycket tryggare här. Men de skiter ju i det just nu. De vill ha spännande och roligt. Här är det rätt tråkigt..

  • Svar på tråden Tråkigt att bo i villaområde. Vad gör man?
  • Anonym (TS)

    Precis som jag skrivit kräver alla saker att jag deltar aktivt.

    Hos pappan kan de vara ute och leka med kompisar t ex. Här måste jag aktivt delta i allting. Skjutsa till olika aktiviteter etc. Och det funkar ju inte hela dagarna. Behöver även laga mat, städa, tvätta etc. Där kan de vara ute och leka medan han lagar mat t ex.

    Även om vi gör mycket saker här är det ju inte hela tiden. Direkt de inte har något att göra blir det tråkigt och de önskar att de bodde mer hos pappan för där hade de kunnat vara med kompisar. Här vill föräldrarna gärna att kompistid planeras in, gärna dagen innan. Specifika tider etc. Hos pappan kommer och går barnen lite som de vill. Man säger att man går till en kompis och vem och får en ungefärlig tid att komma hem. Funkar det inte att man kommer säger föräldrarna till. Som det var när jag själv var liten.

    Barnen älskar att vara ute, men här finns inget för lite större barn. Barnen är 8 och 10 år och hänger inte så gärna i de få lekplatser som finns här. Där pappan bor finns skatepark t ex som de är mycket i. Jag måste skjutsa dit i så fall, skjutsa till aktivieter etc.

    Efter jobbet hinner man sällan. Då ska middag lagas och kläder tvättas. Sen är det mesta stängt. Åker vi någonstans blir det att äta middagen där, vilket blir dyrt i längden. Tar med oss picknick om det funkar. Men all den dötid som finns när jag behöver göra hushållssysslor.

  • Anonym (TS)
    Räkan77 skrev 2020-07-03 01:04:40 följande:

    Var går barnen i skolan? Känner de barnen som bor runt omkring dig, eller bor det inte så många barn nära där ni bor?


    Barnen går i en skola gångavstånd från oss. Det är ett stort område så de har bara varsin klasskamrat i närheten. Resterande bor för långt bort för att jag ska känna att det är tryggt att de cyklar dit själv. De bor en del barn på vårt kvarter, men som sagt. Det är inte fritt att gå dit och plinga på utan föräldrarna vill att det ska planeras innan.
  • Anonym (TS)
    Anonym (kajsa) skrev 2020-07-03 03:38:59 följande:

    Min mamma bor i ett radhusområde. Där ska man också typ prata med folk innan man umgås. Jag är nyinflyttad till stan (storstad) Min mamma hejade runt i trädgårdarna (även till folk hon annars inte pratar med) och frågade vart det finns barn, eftersom hon har ett barnbarn som är 6 år gammal och att han ska tillbringa en del tid där nu i sommar.

    Hon vågade inte gå in till grannarna själv, så jag fick gå dit med min son och säga: "Eh... jag bor egentligen inte här, men min mamma bor DÄR och när min son är här på besök hos sin mormor, så undrar han om han kan få leka med ert barn." Sjukt konstigt, tyckte jag, men det funkade.

    Jag trodde att det där var någon slags anomali, tills jag upplevde precis liknande:

    Vår granne gjorde så här (Vi är helt nyinflyttade). En okänd karl sökte upp min man, och sa: "Är ditt barn också ensam hemma? Min pojke med, får han vara med?." Min man fattade noll och sa, okej, och strax kom en unge ut och var med och spelade fotboll med de två. Min man trodde att pojken var ensam hemma och överlämnad till oss och blev jävligt nervös. Ungen var faktiskt inte ensam hemma, utan han hade bara ingen att umgås med under sommaren, och pappan knöt bara kontakt.

    Alltså. Gå några varv runt kvarteret, och om du ser andra barn så ta mod till dig att vinka till föräldrarna och sedan kan du säga att "jag har också barn som är si och så gamla och vi bor på nummer ---" och så berättar du det för dina barn och lämnar det där och ser vad som händer. Annars så kollar du lite till. Villaföräldrar har liksom koll på vilka barnen leker med,

     


    Vi har hälsat på grannarna. Barnen har umgåtts ute på gatan. Men det är sällan de är ute. De gånger de har gått hem till någon har de kommit hem efter 10 minuter besvikna över att de inte fick stanna. När barnen är ute på gatan är det alltid någon vuxen ute jag brukar prata med och de har uttryckt att de vill att umgänge bestäms innan. Helst dagen innan.

    När vi precis flyttat hit gick barnen hem till en granne och frågade om de fick hoppa studsmatta med dem. Det fick de. För barnen. När jag fem minuter senare gick dit för att hälsa på grannen muttrade de surt och frågade om vi inte har någon studsmatta, pekade på barnens skor och sa "Där har de sina skor". De har inte tilltalat mig sedan dess...
    Anonym (???) skrev 2020-07-03 08:41:06 följande:

    Vi bor i ett villaområde men här finns lekparker (flera stycken) där yngre barn hänger. Sedan finns tennisplan, basketkorgar och fotbollsplan där de äldre hänger + massor med bra cykelbanor, tom en mindre mountainbikebana. Våra ungdomar har inte alls tråkigt. Det finns även en Ica så om inget annat, kan de stå utanför där och hänga, så dyker det upp andra tonåringar. Det måste väl finnas något i ert område som kan vara en sån plats dit man går och så dyker det upp andra barn? 


    Just detta finns i närheten av pappan. En Coop, skatepark etc. Det finns inte här. Närmsta butik ligger 8 km bort. Finns sporthall och fotbollsplan men den är endast tillgänglig under träningar och endast för föreningens ungdomar. Lekparker finns ett par stycken som kommunen tillhandahåller. Dock endast med gungor. En har rutschkana. Ungdomarna här verkar roa sig med att bara på ungdomsgården (åk 7 och äldre) samt köra moped. För de yngre barnen har i princip alla studsmatta, gungställning, pool etc på tomten. Varje kvarter har sin egen lekpark med varierande underhåll. Just vårt kvarter har ingen utan har en grillplats. Man ser sällan någon ute. När man ser någon ute är det för att de är på promenad med barnvagnen eller hunden. Just åldern 5-12 år verkar det finnas väldigt lite aktiviteter för.
Svar på tråden Tråkigt att bo i villaområde. Vad gör man?