Anonym (virrepärans fru) skrev 2020-07-08 10:25:38 följande:
Min mans tankspriddhet har gjort mig vansinnig många gånger. Men han kan verkligen inte hjälpa det och han försöker skärpa sig, skriva upp, låta mig kolla eller så gör han allt för att fixa konsekvenserna själv.
Exempel:
-Gå hemifrån med lägenhetsdörren halvöppen och nyckelknippan i låset- så hittade jag det när jag kom hem från jobbet.
- Inte lägga i handbromsen i parkering i backe så bilen rullar ut i gatan.
- Lägga en burk öppnad bets i baksätet på bilen och låta den ligga där en vecka så locket skavs av mot barnstolen och större delen rinner ut.
- Insistera på att familjen ska resa med bara handbagage och glömma sitt eget på parkeringen hemma. Fick börja med att köpa nya kalsonger på flygplatsen och fick lägga en halvdag av vår weekend på att köpa ny kostym mm för vi skulle på premiär på kvällen.
- Glömma kostymen när vi skulle på gala i annan stad och inte hade många timmar mellan ankomst och event- fick köpa ny kostym då också.
- Börja semestern med att lägga ifrån sig det mest kritiska betalkortet som allt är bokat på på disken på flygplatsen när han skulle köpa en dricka. (vi bokar varannan semester för jag vägrar curla)
- Glömma sin nästan nya padda i nätfacket på flyget (nej, den får man inte tillbaka)
- Glömma köpa biljett och få 1000 spänn i kontrollavgift på tågen (har hänt måånga gånger)
- Tappa vigselringen och dessutom inte leta efter den ordentligt på fem dagar så det var omöjligt att reda ut var han hade varit, och en ny fick tillverkas.
Det dyraste året hittills kostade hans virrande ca 55 000 i skattade pengar, och det kan man väl ha roligare för. Tur för honom att han är söt och jag också har en vettig lön! 
Haha! Bulls eye på min sambo :D
Detta skulle hända och mer därtill om jag inte "räddar honom"... Jag köper det förslaget att inte rädda och låta det bli konsekvenser, saken är bara att konsekvenserna drabbar mig också vilket jag inte orkar. Man det brinner i huvudet på mig ibland när jag gång på gång måste påminna om saker, och glädjen är ju överväldigande när jag INTE behöver påminna. Då känns det som att vi har en chans ändå... *skratt*
Mandel skrev 2020-07-08 10:29:21 följande:
Har levt med en egenföretagare som hade stenkoll på allt i företaget, men noll koll hemmaläget.
Fruktansvärt trist att ständigt behöva påpeka att jag och barnen behövde samma tillsyn och omsorg som hans produkter i företaget. Att vi var lika viktiga som personalen. Kanske till och med viktigare ibland...
Att hela tiden förklara att det är skillnad på familj och arbete och att man inte kan dra upp vad man gör på jobbet när jag diskuterade vad som inte hände hemma för att han jobbade hela tiden.
Han prioriterade företaget och sig själv före barnen, oss och mig i alla lägen så jag valde att skilja mig.
Min sambo prioriterar inte företaget, då hade jag absolut inte stannat.
Men alla har ju en gräns för vad ens system klarar av, och hade jag haft det ansvaret som han har så hade jag nog också stängt av när jag kom hem.
Men det blir så tungsamt ibland då jag själv inte känner att jag kan slappna av och glömma nånting för då är det kört.
