Vad ska jag utbilda mig till? Tips?

Hej!

Det verkar som att du vill jobba med människor, på något sätt? Eller att utreda saker? Men inte inom vården, och inte via en polis/juridisk utbildning? Har jag uppfattat det rätt?

Vad är det med lärare som gör att du inte vågar?
Och vad är det med polishögskolan som du finner problematiskt? 

Jag frågar inte för att vara elak utan för att se vart vi landar och vad det kan finnas för orsaker bakom. Det kanske är något som du fått för dig eller missuppfattat, eller om du har andra anledningar till att du känner så :) Kan vara bra att veta innan du får tips. 

Okej. Då kan vi ju dra slutsatsen att om du inte hade klarat av läraryrket på grund av att du är rädd för elaka elever så kanske inte polis är rätt heller. Men det är bra! Då kan vi lämna det helt och hållet :) 
OM! Det är så att du vore intresserad av läraryrket och det absolut enda som hindrar dig är rädslan för elaka barn och föräldrar så kan du arbeta som lärare för vuxna, t.ex. på komvux. Tror du till och med kan utbilda dig till renodlad folkhögskolelärare. Bara som ett tips.

Tipset du fått om kriminologi är ett jättebra alternativ! Det hade även jag tänkt tips om. 

Jag tänkte även tipsa om statsvetenskap, ifall du är intresserad av politik och samhälle. Flera av mina vänner har läst statsvetenskap och jobbar nu främst med utredning och handläggning på olika myndigheter eller inom det offentliga. Några har rena kontorsjobb och andra jobbar mer nära medborgare t.ex. med intervjuer, utredningar, hembesök och liknande. Låter säkert supertrist, men dom gillar det. 

Sociologi/beteendevetenskap eller personalvetare kanske också skulle vara något. Där är jobb-utbudet också väldigt brett lite beroende på vad du är intresserad av. Du kan jobba i både privat och offentlig sektor. Rekrytering, arbetsrätt, personalhandläggning, stöd till chef och anställda, etc.

Det var dom sakerna jag tänkte på rent spontant. Googla lite och läs på om utbildningar, jobbmöjligheter osv så kanske du får en bättre bild. Ibland när man börjar läsa om en utbildning så klickar man sig vidare till något annat som kanske känns mer rätt :)

Även fast du har en utbildning i grunden, t.ex. en kandidat, så kan du bygga på den så att du t.ex. får spetskompetens inom ett område du är intresserad av. Oftast är det just under utbildningens gång man hittar "sitt" område lite eller vad man vill sikta in sig på. Det är svårt att veta på förhand, och vet man stensäkert så är det inte ovanligt att man ändrar sig under utbildningens gång eftersom man fått upp ögonen för något annat, så som det brukar bli när man lär sig nya saker. 

Kan även tillägga att gymnasielärare hade kunnat vara något! På gymnasiet är eleverna mycket MYCKET mer mogna och du har inte föräldrakontakt på samma sätt som inom grundskolan. 

Studie och yrkesvägledare hade också kunnat vara något, nu när jag tänker efter. Du jobbar i inom skolans värld men har inte det ansvaret som lärare har. 
Där kan du också jobba riktat mot vuxna inom vuxenskolan.

Det är din (din mammas) upplevelse och det låter som en fruktansvärd situation. Men sådär ser det INTE ut överallt. 

Du är medveten om att det finns fungerande gymnasieskolor? Inte problemfria, men med en promille av dom problemen som du räknade upp. Det här är som när media skriver om någon spektakulär händelse i ett klassrum så tror alla att det är exakt så på alla skolor i hela Sverige.

Du är ju färgad av vad din mamma berättat men du kan ju inte utgå från att det är så på alla skolor.