LedsenMama

Sat 25 Jul 2020 10:22

97 svar

ÅNGEST över valp omplacering!

Hej,

Jag mår inte bra jag har MYCKET ångest och inte kan sluta gråta och vara riktigt ledsen!

Vi har pratat i flera år om att skaffa hund då vi har bara ett barn i skolåldern, vi ville ha en fjärde familjemedlem som kan dela med oss vardagen och alla roliga aktiviter vi gör. Efter mycket sökning hittade vi det mest FINASTE valpen man kan tänka sig, hon är så fin och smart, snäll och modig. Eftersom jag har inga hursomhelst hund erfarenhet var första veckan mycket TUFFT med henne, kiss överallt, vägrade att äta mm andra veckan började bli lite bättre och vi började få in rutiner. Det som hände är att jag började känna mig otrolig STRESSAD och överarbetad, sov mycket dåligt, hade väldigt litet tid för mig själv och för mitt barn, min man hjälpt också såklart men jag kände mig utbränd, helt slut och bara ovanligt trött. Det var mycket mer jobb och ta hand om en valp än vad jag trodde. Min man hittade ett par med mycket hund erfarenhet och frågade om de kan ta över valpen (INTE SÄLJA HENNE) och de tog henne för en vecka för att känna hur det är och ta hand om en valp då var det ca 10 år sedan de hade en valp. Problemet är att jag SAKNAR henne otroligt mycket!!! Jag kan inte sluta gråta, Jag kan inte sluta tänka på henne, jag drömmer om henne, jag känner mig en riktigt hemskt människa som har svikit och övergett denna fina hund. Jag bad min man flera ggr om att be paret att lämna tillbaka hunden men han vägrar då han vill hålla sitt ord om en vecko- provning!

Hon tog över familjen och vardagen och jag var inte bredd på det!

Jag är mycket besviken på mig själv och är full med ångest. Hela veckan har jag nu gråtit och min bostad känns MYCKET tomt utan henne!

Jag SAKNAR min valp jag vill att hon ska komma tillbaka hem igen

LedsenMama

Sat 25 Jul 2020 23:13

#21

Kråksången skrev 2020-07-25 22:22:12 följande:

1: Låt valpen stanna i det nya hemmet.

2: Du bör även ringa uppfödaren och upplysa om att valpen lämnats vidare.

3:Seriösa uppfödare är jäkligt noga med vad som händer med deras valpar och vill veta vart dom hamnar.

4: Skaffa inte en ny valp. Efter valptiden som är jobbig så kommer nämligen slyngelåldern, där lillgullet blir halvt förbytt och kan skita fullständigt i det ni har tränat in tidigare.

5: Vill du verkligen ha hund så köp en vuxen som behöver nytt hem, kolla med uppfödare på just den rasen du vill ha då dom brukar ta hem även vuxna individer som inte kan vara kvar hos köparen pga sjukdom, dödsfall, förändrade livsförhållanden.

6: Se till att vara hundraprocentigt säker på att nästa hund verkligen passar dig och att du passar dens behov...

Tack för dina råd! Jag uppskattar de!

Elle N

Sat 25 Jul 2020 23:50

#22

Nu kommer väl alla att rasa emot mig här, men om den andra familjen inte VERKLIGEN vill ha valpen och du inte VERKLIGEN vill släppa henne, så gör inte det!

Jag har knappt en månad kvar på min graviditet och vi skaffade en valp för 1,5 månad sedan. Det har varit tufft bitvis, som tur är för mig så har min man kunnat vara väldigt aktiv i att ta hand om och träna hunden också, och jag gick på semester veckan efter midsommar, så har haft mer tid till valpen än du har haft.

Men jag känner lila starkt som du uttrycker för min familjemedlem. Jag har drömt mardrömmar om att något ska hända honom. När jag var på jobbet och mannen var hemma med honom så kände jag en otrolig saknad i hela min kropp.

Visst var det inte idealt att allt blev som det blev och ni lämnade över valpen en vecka nu. Men hade det varit pga. sjukdom eller något sådant, hade väl ingen ifrågasatt att ni hämtade hem valpen igen?

Vi hämtade vår när han var 10 veckor gammal. De första veckorna är viktiga för valpens utveckling, men de är inte livsavgörande att de sker i samma familj?

Så länge du tror att (och har en bra plan för hur) ni ska kunna ta hand om den framöver så ser jag inte problemet med att ta tillbaka den.

Hur många småbarnsföräldrar är inte helt nedgångna och dödströtta i början? Om man tog hjälp av släkten i en vecka då det prisade, skulle folk sitta och säga att man då inte har rätt att få tillbaka sitt barn?

Nu har jag visserligen en del hormoner involverade i det här, men om du vill ha tillbaka din pälsbebis, se till att hon får komma hem igen när veckan är slut.

Det kommer alltid att finnas någon som bättre kan ta hand om ens hund, med mer erfarenhet, tålamod, tid, bättre boende osv. Det betyder dock inte att ditt hem inte är tillräckligt bra. Annars skulle ju bara de "perfekta" hundägarna tillåtas ha hund.

Du kanske är den enda som kan ge denna valp den otroliga kärlek du känner för henne. Se på vad som är rimligt... kommer du att totalförsumma henne nu eller senare, eller är det mest att du var ovan som var problemet?

Nä, jag säger: hämta hem din bebis. Man ångrar aldrig en bebis! <3

lostandfound

Sun 26 Jul 2020 00:35

#23

Elle N skrev 2020-07-25 23:50:53 följande:

Nu kommer väl alla att rasa emot mig här, men om den andra familjen inte VERKLIGEN vill ha valpen och du inte VERKLIGEN vill släppa henne, så gör inte det!

Jag har knappt en månad kvar på min graviditet och vi skaffade en valp för 1,5 månad sedan. Det har varit tufft bitvis, som tur är för mig så har min man kunnat vara väldigt aktiv i att ta hand om och träna hunden också, och jag gick på semester veckan efter midsommar, så har haft mer tid till valpen än du har haft.

Men jag känner lila starkt som du uttrycker för min familjemedlem. Jag har drömt mardrömmar om att något ska hända honom. När jag var på jobbet och mannen var hemma med honom så kände jag en otrolig saknad i hela min kropp.

Visst var det inte idealt att allt blev som det blev och ni lämnade över valpen en vecka nu. Men hade det varit pga. sjukdom eller något sådant, hade väl ingen ifrågasatt att ni hämtade hem valpen igen?

Vi hämtade vår när han var 10 veckor gammal. De första veckorna är viktiga för valpens utveckling, men de är inte livsavgörande att de sker i samma familj?

Så länge du tror att (och har en bra plan för hur) ni ska kunna ta hand om den framöver så ser jag inte problemet med att ta tillbaka den.

Hur många småbarnsföräldrar är inte helt nedgångna och dödströtta i början? Om man tog hjälp av släkten i en vecka då det prisade, skulle folk sitta och säga att man då inte har rätt att få tillbaka sitt barn?

Nu har jag visserligen en del hormoner involverade i det här, men om du vill ha tillbaka din pälsbebis, se till att hon får komma hem igen när veckan är slut.

Det kommer alltid att finnas någon som bättre kan ta hand om ens hund, med mer erfarenhet, tålamod, tid, bättre boende osv. Det betyder dock inte att ditt hem inte är tillräckligt bra. Annars skulle ju bara de "perfekta" hundägarna tillåtas ha hund.

Du kanske är den enda som kan ge denna valp den otroliga kärlek du känner för henne. Se på vad som är rimligt... kommer du att totalförsumma henne nu eller senare, eller är det mest att du var ovan som var problemet?

Nä, jag säger: hämta hem din bebis. Man ångrar aldrig en bebis! <3

Men lägg ner. Du säger att ingen hade ifrågasatt om hon hade lämnat valpen p.g.a. sjukdom. Nu lämnade hon inte valpen p.g.a. sjukdom, men för att hon helt hade missbedömt ansvaret som kommer med hund. Det är en helt annan femma. Det kommer knappast att bli lättare framöver heller. Hon skriver själv att hon blir för stressad av jobb och barn. Då SKA hon inte ha hund. Då får man sätta sitt ego på sidan och tänka på hundens bästa.

Sannolikheten för att hon återigen skulle lämna bort hunden är för stor. En valp behöver trygghet och inte flytta mellan olika hem. Det är mycket bättre att hon istället blir dagmatte så kan hon få stilla sitt hundsug utan att behöva ta ansvar på heltid. Fler borde göra så innan de skaffar hund för att få en inblick i hur det verkligen är att ha hund. En hund mår inte bra av att lämnas ensam, en hund behöver rastas var 5:e timma, en hund behöver stimulans - både fysisk och mental sådan. TS verkar redan ha för mycket i sitt liv för att kunna tillgodose dessa behov.

LedsenMama

Sun 26 Jul 2020 00:56

#24

Elle N skrev 2020-07-25 23:50:53 följande:

Nu kommer väl alla att rasa emot mig här, men om den andra familjen inte VERKLIGEN vill ha valpen och du inte VERKLIGEN vill släppa henne, så gör inte det!

Jag har knappt en månad kvar på min graviditet och vi skaffade en valp för 1,5 månad sedan. Det har varit tufft bitvis, som tur är för mig så har min man kunnat vara väldigt aktiv i att ta hand om och träna hunden också, och jag gick på semester veckan efter midsommar, så har haft mer tid till valpen än du har haft.

Men jag känner lila starkt som du uttrycker för min familjemedlem. Jag har drömt mardrömmar om att något ska hända honom. När jag var på jobbet och mannen var hemma med honom så kände jag en otrolig saknad i hela min kropp.

Visst var det inte idealt att allt blev som det blev och ni lämnade över valpen en vecka nu. Men hade det varit pga. sjukdom eller något sådant, hade väl ingen ifrågasatt att ni hämtade hem valpen igen?

Vi hämtade vår när han var 10 veckor gammal. De första veckorna är viktiga för valpens utveckling, men de är inte livsavgörande att de sker i samma familj?

Så länge du tror att (och har en bra plan för hur) ni ska kunna ta hand om den framöver så ser jag inte problemet med att ta tillbaka den.

Hur många småbarnsföräldrar är inte helt nedgångna och dödströtta i början? Om man tog hjälp av släkten i en vecka då det prisade, skulle folk sitta och säga att man då inte har rätt att få tillbaka sitt barn?

Nu har jag visserligen en del hormoner involverade i det här, men om du vill ha tillbaka din pälsbebis, se till att hon får komma hem igen när veckan är slut.

Det kommer alltid att finnas någon som bättre kan ta hand om ens hund, med mer erfarenhet, tålamod, tid, bättre boende osv. Det betyder dock inte att ditt hem inte är tillräckligt bra. Annars skulle ju bara de "perfekta" hundägarna tillåtas ha hund.

Du kanske är den enda som kan ge denna valp den otroliga kärlek du känner för henne. Se på vad som är rimligt... kommer du att totalförsumma henne nu eller senare, eller är det mest att du var ovan som var problemet?

Nä, jag säger: hämta hem din bebis. Man ångrar aldrig en bebis! <3

Jag älskar henne , under de veckorna hon har varit hos oss så tog vi riktigt väl hand om henne, varje dag såg vi till att göra nått roligt med henne, vi har till och med åkt båt med henne, lekt fotboll, tränat henne mm vi har absolut inte försummat henne, ja jag är full medveten om att jag har under press/ stress tog fel beslut som jag ångrar djupt och att jag vill ha tillbaka mitt lilla fina bäbis

Ignoramus

Sun 26 Jul 2020 01:00

#25

Vilken ras var det, och varför valde ni just den?

LedsenMama

Sun 26 Jul 2020 01:01

#26

lostandfound skrev 2020-07-26 00:35:21 följande:

Men lägg ner. Du säger att ingen hade ifrågasatt om hon hade lämnat valpen p.g.a. sjukdom. Nu lämnade hon inte valpen p.g.a. sjukdom, men för att hon helt hade missbedömt ansvaret som kommer med hund. Det är en helt annan femma. Det kommer knappast att bli lättare framöver heller. Hon skriver själv att hon blir för stressad av jobb och barn. Då SKA hon inte ha hund. Då får man sätta sitt ego på sidan och tänka på hundens bästa.

Sannolikheten för att hon återigen skulle lämna bort hunden är för stor. En valp behöver trygghet och inte flytta mellan olika hem. Det är mycket bättre att hon istället blir dagmatte så kan hon få stilla sitt hundsug utan att behöva ta ansvar på heltid. Fler borde göra så innan de skaffar hund för att få en inblick i hur det verkligen är att ha hund. En hund mår inte bra av att lämnas ensam, en hund behöver rastas var 5:e timma, en hund behöver stimulans - både fysisk och mental sådan. TS verkar redan ha för mycket i sitt liv för att kunna tillgodose dessa behov.

Det stämmer inte, vi hade MYCKET stimulans till vår valp kanske därför jag blev knäckt. Att jag har gjort mitt livs misstag erkänner jag men om nu jag får tillbaka henne kommer jag ALDRIG att ge bort henne igen det är något jag har lovat mig själv! Det är en svår läxa!

lostandfound

Sun 26 Jul 2020 01:04

#27

LedsenMama skrev 2020-07-26 01:01:07 följande:

Det stämmer inte, vi hade MYCKET stimulans till vår valp kanske därför jag blev knäckt. Att jag har gjort mitt livs misstag erkänner jag men om nu jag får tillbaka henne kommer jag ALDRIG att ge bort henne igen det är något jag har lovat mig själv! Det är en svår läxa!

Men det är ju precis det jag menar - om du blir knäckt av att stimulera din hund på ett sätt den förtjänar så ska du inte ha hund. Du kommer att bli knäckt 1000 gånger till för det ÄR sjukt jobbigt att ha hund - ska du då lämna bort hunden varje gång det blir jobbigt? Gör det inte. Vänta tills du får en lugnare livsstil så att du inte blir knäckt av att ge hunden det den förtjänar. Som jag skrev i ett ovanstående inlägg - när man skaffar hund får man vara beredd på att ge 15 år av sitt liv.

Dexter dot com

Sun 26 Jul 2020 05:06

#28

LedsenMama skrev 2020-07-26 01:01:07 följande:

Det stämmer inte, vi hade MYCKET stimulans till vår valp kanske därför jag blev knäckt. Att jag har gjort mitt livs misstag erkänner jag men om nu jag får tillbaka henne kommer jag ALDRIG att ge bort henne igen det är något jag har lovat mig själv! Det är en svår läxa!

Det här bevisar bara att du inte har kunskapen att ha en valp!! En valp ska inte aktiveras, åka båt, springa efter bollar osv...den ska boa in sig och bonda med er och bli trygg i lugn och ro.

Hur skulle ett liv hos er sett ut för hunden?

Mortiscia80

Sun 26 Jul 2020 07:28

#29

LedsenMama skrev 2020-07-26 01:01:07 följande:

Det stämmer inte, vi hade MYCKET stimulans till vår valp kanske därför jag blev knäckt. Att jag har gjort mitt livs misstag erkänner jag men om nu jag får tillbaka henne kommer jag ALDRIG att ge bort henne igen det är något jag har lovat mig själv! Det är en svår läxa!

Ta och red ut tankarna lite här nu. Lägg dina egna känslor åt sidan och fundera på vad som är bäst för hunden, och det är verkligen inte ert hem. Hunden ska antingen vara kvar där den är nu eller gå tillbaka till säljaren, men hos er ska den verkligen inte bo. Er familj är inte på något sätt förberedd att ha hund, och varken orken eller kunskapen finns just nu. Förstör inte en valp bara för att ni saknar den, det finns fler hundar, när ni mognat mer i beslutet och erfarenheten och faktiskt har tid för en hund, men låt den där stackaren få ett bra liv någon annanstans.

Starka

Sun 26 Jul 2020 09:24

#30

Dexter dot com skrev 2020-07-26 05:06:07 följande:

Det här bevisar bara att du inte har kunskapen att ha en valp!! En valp ska inte aktiveras, åka båt, springa efter bollar osv...den ska boa in sig och bonda med er och bli trygg i lugn och ro.

Hur skulle ett liv hos er sett ut för hunden?

Ja herregud! En valp ska inte ens promenera mer än några minuter till att börja med

Tänker också på vad som kommer sen.... efter den tuffa valptiden har man nån månad typ lugnt sen kommer tonåren fi faen när lilla gullet förvandlas till ett dövt monster som mer eller mindre säger fuck you till allt du bestämmer inte över mig Hahahaha

En hane brukar man ju säga är så kallat färdig vid 2-2,5 en tik blir i min erfarenhet aldrig riktigt färdig med att ifrågasätta dig (generaliserar grovt jag vet)

Ts snälla ta inte tillbaka hunden! Du är ingen dålig människa eller ond på nåt vis men du är inte redo för hund. När livet med barn osv har lugnat ner sig och känslorna lagt sig kan ni på börja fundera igen

Finns mycket man kan få hjälp med av engagerade hundmänniskor o läs på. Välj ras efter vad ni ska ha hunden till inte hur söt eller cool rasen är. Du har en milsvid skillnad på tex en rottis eller en golden. Även stor skillnad inom raserna är det en exteriör avlad eller Bruksavlad. Jakt labbe eller ?vanlig? labbe

ÅNGEST över valp omplacering!

INNEHÅLL