Får era barn ha surfplattor vid matbordet eller på restaurang?!

Till vardags äter vi alla på var sitt håll , ofta framför TV eller dator. Vi trivs med det så varför skulle vi göra annorlunda.
Lite festligare tillfällen och restaurangbesök äter vi tillsammans utan skärmar. Barnen är i mellanstadieålder  och upp.

Hemma tittar min dotter på mobilen när vi äter, jag läser oftast. Vi trivs med det och jag gillar inte att prata när jag sitter och äter. Jag är förskollärare och det är rätt stressigt ofta vid lunchen, håller ofta på att sätta i halsen när jag äter på jobbet. Antar att det är stress.Älskar att äta i lugn och ro och min dotter (12 år) äter oftare till hon är mätt när hon tittar på nått, annars stressar hon från matbordet. Hon har inte alltid gjort detta utan detta har vi gjort de senaste 2-3 åren. När vi har gäster eller är på restaurang/äter hos någon annan förekommer ingen bok eller mobil. Det är absolut inget svårt får dottern att sitta och konversera när hon äter då, hon tenderar dock att inte äta ordentligt men det gör inte de andra barnen heller. De bara stressar för att komma från matbordet.

För mig är alltså middagen ingen speciell mysig stund att umgås utan det är för mig lugn och ro. Restaurangbesök är annorlunda för mig men förstår folk som behöver det till sina barn då!

Vi har massor med tid att umgås förutom vid matbordet. När jag kommer hem är dottern ofta här med sina kompisar och då får jag full rapport om vad som hänt under dagen :)

Middagen är den tid då vi verkligen sitter och pratar i lugn och ro, skulle aldrig tillåta skärm då. Däremot om man äter ensam kan man ju sitta och läsa/se på skärm osv, inget konstigt.

Förbluffas över alla barn i barnvagn som numera sitter med förälderns mobil konstant, hur ska dessa barn lära sig att bara vara (bara titta sig omkring och ta det lugnt) om de varje barnvagnstur, bussåkande osv osv sitter med skärm.

Mina syskonbarn kan inte äta utan surfplatta, vilket är väldigt märkligt i min värld. De tittar på dem hela tiden, om de inte tittar på dem så gråter och gnäller de i flera timmar tills de får titta igen. Hur kan det vara normalt.

Barnen har inga svårigheter eller diagnoser i övrigt. 

Vi har totalförbud på sådant när vi äter. Undantaget är just när vi är på restaurang för då vill vi vuxna ofta sitta kvar och bara umgås långt efter det att vi har ätit upp, då får barnen spela med telefoner. Vid motsvarande situation hemma så får barnen gå från bordet när middagen är färdigäten och vi vuxna sitter kvar och hänger. 

Men vi brukar vara noga med att de ska vara tillsammans i sitt telefonanvändande. Antingen att de gör någonting tillsammans på samma telefon eller att de spelar tillsammans i samma onlinespel på varsin telefon. 

Okej med platta för barn med olika svårigheter, tycker jag. Men alla barn man ser med plattor och telefoner ute kan väl knappast ha npf?!

Jag tycker att om man äter på restaurang tillsammans så ska man också umgås tillsammans, dvs man pratar med barnen och inkluderar dem. Man stannar inte heller så länge, utan äter sin mat, betalar och går, mer eller mindre.

Om man inte tänker umgås med sina barn på restaurangen ska man inte ta med dem anser jag. Skaffa barnvakt eller anpassa besöket efter barnen!

Sen finns det undantag, som släktträff som nämns ovan, och då kan det vara ok med skärm. Annars inte.

Jag tänker att det är skillnad om man går på restaurang med sitt barn eller trots att barnet är med.

I det första fallet är det en upplevelse tillsammans, man umgås med varandra och man övar på hur man beter sig på restaurang. I det fallet hade jag aldrig någonsin haft platta med. I det andra fallet kanske man måste ha med sitt barn när man tänkt sitta länge, äta och snacka med en annan vuxen och barnet har bara fått hänga med. Vid ett sånt specialtillfälle tycker jag det är rimligt att ta med underhållning till barnet.

Hemma har vi ingen platta vid bordet.

Ok för vem? Bara för att någonting inte passar er familj så kanske andra har andra prioriteringar och har hittat ett sätt som fungerar för dem.
Live and let live