Sur på min pojkvän. Han förstår mig inte.

Ja du är ute å cyklar.

Ta det lite lugnt ibland är man tvungen/lovar bort sig.

Att beräkna renoverings tid är lika lätt som att beräkna när middagen är klart på minuten och man kan inte allt bara släppa de man gjort bara för att det gått 2 timmar.

Då kan allt jobb bli ogjort.

Coola ner lite

Ja, han borde berättat om sina planera innan, MEN TS säger sig ha blivit väldigt upprörd och sagt att det är viktigt att de prioriterar varandra när de ses. Det verkar inte ha varit hans bristande kommunikation, utan det fakum att han var borta några timmar vid två tillfällen under helgen som gjorde henne så upprörd. Och det är ganska mycket begärt att man ska spendera varje helg tillsammans, hela helgen tycker jag. Dessutom hörde han ju av sig och skrev att det skulle ta längre tid. De flesta av oss har andra åtaganden och saker man vill göra på helgen.

Nej det är väl klart att det inte är första gången, man måste väl få göra saker på helgerna? Umgås och hjälpa familj och vänner?

Det verkar ju inte som om TS sagt till honom att hon vill veta i förväg, utan att han ska prioritera henne. Det tycker jag redan att han gör då de ses VARJE helg.

Ja, det är ju alldeles tydligt att hon vill det. Och lika tydligt att han ibland vill göra andra saker också. Då får hon kanske hitta någon som bor närmare eller som vill sitta ihop dygnet runt varje helg. Om man jobbar på vardagarna och ens partner kommer varje helg, tycker jag att det är helt naturligt att man då och då måste göra annat.

Det finns tecken utifrån TS inlägg att hon har en kontrollerande personlighet. Nu säger jag inte att hon nödvändigtvis har det, men det finns små tecken. Jag undrar vad domen hade blivit om TS istället hade varit en man som krävde att flickvännen skulle vara med henne varje helg och inte tillät henne att umgås med sina vänner. Och att han hotade med att göra slut om hon inte gick med på hans krav eftersom hans behov av närhet var viktigare för honom än hennes behov av att hjälpa/umgås med vännerna.

Det hedrar dig att du håller samma standard för båda könen.

Jag tycker det är en ganska extrem hållning att "tvinga" sin partner att lägga all sin lediga helgtid på en själv återkommande under varje helg med hot om att göra slut.

Jag håller med dig om att partnern ska ges möjlighet att följa med på sådana aktiviteter, men pojkvännen vet ju redan att TS inte vill det.

Om TS upprepade gånger har uppmanat sin pojkvän att meddela i förväg om aktiviteter och han inte har hörsammat det, så tycker jag att han har en skuld i detta. Om däremot TS har noterat detta tidigare men inte sagt något, är det första gången pojkvännen får veta hennes inställning och då är det lätt att förstå pojkvännens uppträdande. Han ville kanske både umgås med sin flickvän och hjälpa sin syster och kompis och i hans värld finns det ingen konflikt kring det.

Vill man ha en relation med någon så kan man kompromissa om de här sakerna. Att vilja hjälpa sin syster och sin kompis visar ju på en bra och hjälpsam personlighet, och varför kan t.ex. TS inte njuta med någon härlig film under tiden - världen går inte under för att hon är ensam några timmar, så kan de mysa när han är tillbaka.

Samtidigt finns det förstås en gräns. Skulle pojkvännen vara borta med kompisar mycket ofta istället för att prioritera TS är gränsen nådd. Om det sker enstaka gånger är det inget att hetsa upp sig över, men pojkvännen behöver meddela i förväg även om han tycker det känns jobbigt när TS reagerar så starkt.

Ännu en gång, jag instämmer med att han skulle ha informerat henne. Men det är ju inte det TS vänder sig mot, utan att han inte PRIORITERAT HENNE. Han var borta några timmar för viktiga saker under helgen och hon blev väldigt upprörd över detta.

Såvida inte detta är ett upprepande beteende så tycker jag att du är riktigt tramsig. Och du kunde väl hjälp till med flytten så hade ni ju varit tillsammans ändå.

Gnälla som ett litet barn, skäms du inte?

Fast när Poppy75 skriver just att man inte ska sluta umgås och hjälpa vänner för att man träffat kärleken, svarar TS med att:
"Men isåfall får vi nog göra slut för det räcker inte för mig att bara ses varannan helg."

Så även om pojkvännen hade informerat TS i förväg hade hon inte varit nöjd, eftersom hon anser att hon måste få träffa sin pojkvän varje helg. Min slutsats är därför att hon menar att hon behöver träffa pojkvännen varje helg och att han under den tiden inte får träffa några andra, och att lösningen att säga till i förväg inte hjälper för hennes del.

Jag gjorde slut igår.

Vi ville olika saker. Han vill umgås mycket med kompisar osv på helgerna och ses när det passar honom men jag vill ses oftare än så. Varje helg är inte ens mycket men nu vill han tydligen börja göra annat mer så då kommer vi ses ännu mindre. Är van vid att man träffar sin partner oftare än så men han vill träffas lite mindre så jag gjorde slut med honom då jag inte kände mig nöjd med förhållandet.

Nej, jag försöker inte kontrollera eller något. Ser att ni spekulerar i hur jag är som människa men jag är ingen hemsk människa, är bara en som vill träffa min partner ganska ofta och vill trivas i den relation jag lever i. Kände inte riktigt att jag trivdes i denna relation när han håller på såhär. Självklart gör jag då slut. Vill känna mig prioriterad.

Dessutom har han en del andra problem också, som att han säger väldigt elaka saker när han blir arg. Han har sagt många elaka saker men han har flera gånger sagt att han ska slå mig, vilket han dock aldrig har gjort.

En gång rusade han mot mig när jag låg i soffan och han såg jättearg ut och han liksom ställde sig över mig så det kändes som att han skulle slå mig för han kom med knytnäven. Han gjorde dock aldrig något och hade väldigt dåligt samvete efteråt.

Nu när jag gjorde slut så blev han väldigt ledsen och jag misstänker att han kommer att höra av sig till mig senare men jag tror inte att det kommer att funka mellan oss. Så jag gjorde inte slut bara på grund av att han ibland bortprioriterar mig på helgerna.

Så, nu vet ni. Nu behöver ni inte diskutera här längre.

Tack för alla bra svar jag fick, förresten och ni som förstod mig!

Och jag förtydligade att det är mycket att "träffas" 2,5 dagar i veckan utifrån TS definition av att träffas, d.v.s. att inte tillåta pojkvännen att umgås med andra än henne dessa 3120 timmar om året.

Om ens syskon eller vän behöver ens hjälp, är det rimligt att man ställer upp, åtminstone några enstaka gånger. Annars blir det svårt att bibehålla sina vänskapsrelationer. Det är därför fullt rimligt i mina ögon att pojkvännen åker iväg och hjälper sin syster med flytten några timmar.

Du har rätt i att en partnerrelation kan dö ut om man inte träffas. Det finns dock inga uppgifter på att pojkvännen inte vill träffa TS. Det är inte alls det denna tråd handlar om.

Jag har sett trådar där man har dragit psykopatkortet där man haft betydligt mindre underlag än vad som finns i den här tråden. Men till skillnad från de inläggen hävdar jag inte bestämt att det är så, utan tar enbart upp det som en möjlighet. Faktum är att man behöver ha en viss förståelse för att nära relationer med vänner och syskon är en viktig del av ens partners liv. Även om TS är en vanlig, snäll Svensson är det lite obehagligt att kräva exklusivitet på det sätt som hon gör.

Men min slutsats är inte något som jag spekulerar kring eller hittar på, utan endast en slutsats utifrån TS uttalanden. 

Visst kan TS ändra sig, men om vi ska tro det så börjar vi ju spekulera på riktigt. Det vi vet är det hon har sagt i sina inlägg. Där har hon alltså uttryckt att hon kommer att göra slut om hon inte får träffa pojkvännen på helgerna i den utsträckning hon önskar och samtidigt varit missnöjd med att han träffar vänner på helgen. Hur kan du inte tolka detta som att hon önskar ha sin pojkvän själv i princip varje helg. Det är ju bara ren satslogik. Menar du att hon ljuger i sina inlägg?

Jag nämnde det pga folk spekulerade i att det är fjantigt att göra slut pga detta och att jag hotar om det, när jag egentligen inte ?hotar? om att göra slut BARA på grund av detta. Så jag ville säga att det finns andra anledningar också.

Bara sanning.

Det hade ju varit det naturliga, eller hur? Tycker att det luktar lite efterhandskonstruktion.

Nej, gjorde slut pga dessa två saker och lite andra saker också. Hans bortprioriterande av mig och hans aggressiva tendenser/elaka kommentarer är båda anledningen till att jag gjorde slut. Även lite andra anledningar också, som sagt. Dock har han blivit bättre på att hantera sin ilska men han säger fortfarande elaka saker när han blir arg.

Nu har det ju tillkommit så mycket ny information så mitt svar på din fråga blir ju lite inaktuell. Men jag vill ändå klargöra några saker.

Jag har inte någonstans, vad jag vet, påstått att TS har uttryckt att hennes pojkvän inte fick träffa sina kompisar på vardagarna. Utan jag har i mina inlägg talat om att TS inte tillät sin pojkvän att träffa kompisar under helgerna när hon var där, och hon hade önskemål på att vara där alla helger.

Det är inte spekulationer att använda satslogik. Satslogik är en matematisk/filosofisk vetenskaplig metod att komma fram till slutsatser utifrån vissa premisser.

Att förbjuda sin pojkvän att träffa vänner på hela årets helger inklusive hela årets fredagskvällar är absolut att begränsa en persons livsutrymme så att man kan kalla det kontrollerande.

Verkar vara ett stort problem detta med prioriotering. Startades just ännu en tråd om en tjej som blir bortprioriterad för att hennes kille vill träffa sin bror på helgen. Så sorgligt.

Vet inte om man får länka, men den ligger i Relationsproblem och heter Känner mig bortprioriterad.

Nej, det är lika frivilligt att fortsätta diskutera som det är att separera. Alla gör som de vill.  

Jag tänkte i alla fall säga att det vid första ögonblicket låter väldigt illa att en partner är arg och aggressiv och säger elaka saker ibland. Men handen på hjärtat, hur många har inte sagt elaka saker eller uppträtt och gjort saker som är knasiga och fel?

Testa att minnas alla de riktigt usla saker ni gjort eller sagt, och skriv ner dem. Försök kika på de där hemskheterna med objektiva ögon. Självklart låter det illa när man samlar alla elakheter under en längre tid och radar upp dem. Om er partner hade skrivit ner dessa brister på familjeliv hade det omedelbara rådet varit att separera omedelbart. Jag själv skulle t.ex. kunna skriva en sådan lista, men jag skulle inte våga publicera den här, eftersom jag vet vilka reaktionerna skulle bli. Ändå lever jag i en relation med mycket kärlek och som jag tror normal-lycklig. Ännu mindre hade jag vågat skriva den typen av lista för min frus räkning, för då skulle ni verkligen gå i taket, om ni inte hade sett mellan fingrarna med henne för att hon är kvinna.

Det är rätt vackert att bli förlåten för knäppa saker man sagt och gjort och också att förlåta andra för sådant. Därmed inte sagt att det finns en gräns. Det finns normal ilska, svartsjuka, elaka uttalanden och det finns också extrem farlig ilska, svartsjuka och elaka uttalanden. När t.ex. ilskan övergår till våld, när de elaka uttalandena blir frekventa och systematiska eller kommer med ett beräknat syfte att manipulera eller när svartsjukan tar sig orimliga konsekvenser är det dags att lämna.

Det finns också individuella skillnader i vad man uppfattar som kränkande. För den ena personen kan en elak kommentar fastna och såra djupt. För den andre kan samma elaka kommentar inte upplevas särskilt besvärande alls.

I en relation där ilskan trycks undan och ingen säger något i aggression, kan ofta passiv aggressivitet uppstå istället. Eller också uttrycks ilskan i blickar och små djävulskap i vardagen eller kanske man förbjuder alla känslor att komma fram så att man till slut sitter och kokar inombords utan att kunna berätta om det. Det är faktiskt viktigt i en relation att kunna känna ilska och uttrycka den ibland och att kunna prata om den. Ilskan har ett budskap, men samtidigt kan den bli farlig om man går in i den så man förlorar kontrollen, eller skadlig om den blir alltför vanlig eller att den används som ett vapen.

Det är förstås svårt att med så lite information kunna säga om pojkvännens ilska är av den beskedligare typen, eller om den är en farlig varning på vad som kan komma. Han verkar vara en person som är hjälpsam mot sin syster och kompis, som fattar att TS tycker det är jobbigt att hon inte blir prioriterad och kan be om ursäkt när han vet med sig att han har gjort fel. Det låter i mina öron inte som en misshandlande alfahane, men å andra sidan finns det alla sorters våldsamma män. Min gissning är dock att pojkvännen är en helt vanlig kille, med fel och brister som alla andra och har lika stor benägenhet att misshandla sin partner som vem som helst annan.