• jrockyracoon

    Sur på min pojkvän. Han förstår mig inte.

    VickanD skrev 2020-07-30 14:48:32 följande:
    Fast varför ska hon ens vilja hjälpa honom när han är så respektlös att han inte ens kan berätta om sina planer _innan_ hon kommer dit?

    Självklart ska man hjälpa andra, men det är inte ett dugg konstigt att man kanske inte orkar det varenda gång på sin lediga tid. Ts kanske har ett extra krävande jobb och hon kanske är en person som faktiskt behöver få vila och ta det lugnt för att ladda om batterierna. Det är inget fel med det och det är inte konstigt.
    Tycker du det är lika självklart att en man måste vila sig efter ett krävande jobb på helgen, när t.ex. frun vill att hen ska vara delaktig med tvätt, barn, mat och disk?

    Du har rätt i att TS ska kunna vila sig och det fick hon ju också, så det är inga problem med det.

    Och du har förstås en poäng i att sambon inte har kommunicerat till henne vad han tänkt göra på helgen. Men han vågar kanske inte, för TS verkar hela tiden var inställd på att göra slut om killen försöker ha ett eget liv och göra någon grej som involverar hjälp till andra, då och då.

    TS, du behöver prata med din kille och inte med ett debattforum. Du behöver vara beredd på att kompromissa, och hota inte med att göra slut vid varje grej som din särbo vill göra. I den här överenskommelsen ni gör ska det förstås framgå att ni planerar helgen tillsammans, och om ni inte får mycket egentid, så får du ta ställning till hur du vill göra, t.ex. stanna hemma och vila istället. Det är inte synonymt med att träffas varannan helg för att man vid någon enstaka helg har ett uppehåll på två veckor innan man ses. Du kan ju ligga hemma i sängen och kommunicera med din kille via nätet.

    I relationer så behöver man kunna hitta en kompromiss kring sådana här saker. Jag hade förstått din synpunkt bättre om din särbo ständigt gjorde detta, men det verkar vara ganska sporadiskt, så då tycker jag att ni kan lösa det ganska lätt genom att prata igenom det ordentligt och hitta en bra lösning på det.

    Tyvärr kommer du antagligen inte kunna ha en relation alls, om du inte är beredd att kompromissa i relationen. Saknar man den förmågan ska man kanske fundera på att leva ensam.

    Ett annat råd är att fundera över hur hälsosamt ditt arbete är när det ger dig ryggont och samtidigt kräver att din partner anpassar sig till din trötthet. Det är inte långsiktigt hållbart att kräva att din kille på 100% av sin lediga tid ska fokusera på dig, och det är inte heller långsiktigt hållbart att arbeta så hårt på sitt jobb att man får ont i ryggen och inte kan vara fysiskt aktiv på helgerna.

    Överväg att skaffa dig ett bättre jobb så du har mer kraft att ge till din relation. När din kille är med dig, så kanske han inte tycker det är så kul att du är trött och inte kan hitta på saker.
  • jrockyracoon
    molly50 skrev 2020-07-31 16:21:06 följande:
    Men TS vill kanske att de ska ses lite mer på helgerna. Inte bara bitvis.
    Och vet man att någon ska komma på besök under helgen så ska man inte behöva bli tillfrågad om att säga till att man har andra planer.
    Det finns tecken utifrån TS inlägg att hon har en kontrollerande personlighet. Nu säger jag inte att hon nödvändigtvis har det, men det finns små tecken. Jag undrar vad domen hade blivit om TS istället hade varit en man som krävde att flickvännen skulle vara med henne varje helg och inte tillät henne att umgås med sina vänner. Och att han hotade med att göra slut om hon inte gick med på hans krav eftersom hans behov av närhet var viktigare för honom än hennes behov av att hjälpa/umgås med vännerna.
  • jrockyracoon
    Anonym (Moa) skrev 2020-07-31 16:49:57 följande:
    När blev renovera åt en kompis eller flytta åt syrran att likställa med att ta hand om sitt eget barn eller sin egen tvätt?
    Du skrev såhär:
    "Ts kanske har ett extra krävande jobb och hon kanske är en person som faktiskt behöver få vila och ta det lugnt för att ladda om batterierna. Det är inget fel med det och det är inte konstigt."

    Du är alltså inne på att det finns personer med extra krävande jobb som behöver få vila och ladda batterierna. Det är en problematisk hållning när det går ut över någon annan som behöver anpassa sig, t.ex. i trådens fall pojkvännen, eller i mitt exempel mannens fru som behöver dra lasset hemma själv.

    Jag tycker det är dubbelmoral att tycka att en kvinna ska få ta det lugnt och ladda batterierna men inte en man. 

    Det bästa förhållningssättet är att man ser till bådas behov och inte enbart fokuserar på en av dem och struntar i den andres.
  • jrockyracoon
    molly50 skrev 2020-07-31 17:35:04 följande:
    Jag kan bara tala för mig själv. Men jag hade haft samma åsikt om TS varit en man,
    Har man bara möjlighet att ses på helgerna så kan jag förstå att man vill kunna umgås så mycket som möjligt då.
    Jag har,som sagt,själv haft ett distansförhållande med min man innan vi flyttade ihop.
    Vill man umgås med sina vänner så kan man väl göra det under veckorna.
    Om den möjligheten inte finns så kan man väl åtminstone erbjuda sin partner att följa med till vännerna.
    Sen verkar det som att detta inte är första gången som TS pojkvän har gjort så här.
    Och sker det upprepade gånger så kan jag förstå om TS känner sig bortprioriterad till slut.
    Och då är det kanske bättre att göra slut.
    Det hedrar dig att du håller samma standard för båda könen.

    Jag tycker det är en ganska extrem hållning att "tvinga" sin partner att lägga all sin lediga helgtid på en själv återkommande under varje helg med hot om att göra slut.

    Jag håller med dig om att partnern ska ges möjlighet att följa med på sådana aktiviteter, men pojkvännen vet ju redan att TS inte vill det.

    Om TS upprepade gånger har uppmanat sin pojkvän att meddela i förväg om aktiviteter och han inte har hörsammat det, så tycker jag att han har en skuld i detta. Om däremot TS har noterat detta tidigare men inte sagt något, är det första gången pojkvännen får veta hennes inställning och då är det lätt att förstå pojkvännens uppträdande. Han ville kanske både umgås med sin flickvän och hjälpa sin syster och kompis och i hans värld finns det ingen konflikt kring det.

    Vill man ha en relation med någon så kan man kompromissa om de här sakerna. Att vilja hjälpa sin syster och sin kompis visar ju på en bra och hjälpsam personlighet, och varför kan t.ex. TS inte njuta med någon härlig film under tiden - världen går inte under för att hon är ensam några timmar, så kan de mysa när han är tillbaka.

    Samtidigt finns det förstås en gräns. Skulle pojkvännen vara borta med kompisar mycket ofta istället för att prioritera TS är gränsen nådd. Om det sker enstaka gånger är det inget att hetsa upp sig över, men pojkvännen behöver meddela i förväg även om han tycker det känns jobbigt när TS reagerar så starkt.
  • jrockyracoon
    Anonym (Fkkf) skrev 2020-07-31 17:17:22 följande:
    Hon är väl för hela friden inte kontrollerande. Hon vill vara umgås med honom och hon åker ju till honom för att vara med honom, inte för att sitta där ensam. Om han vill göra annat kan han ju säga det i förväg. Vill man vara med varann så är man med varann. Han ska såklart få göra mer än att vara med henne men de ses väldigt sällan. Att kalla någon kontrllleranfe för en sådan sak är ju bara löjligt. Eller jag tror att det missförstås. Så det är därför. Hon skrev ju klart och tydligt att hon bara vill umgås med honom och vill han göra annat kan han ju säga det innan.

    Det är ju helt fel att bara dra iväg utan att ens fråga vad den andre ska göra. Självklart har man rätt till det. Men man kan ju planera lite. De ses ju sällan. Han kunde gjort de andra sakerna någon annan gång eller sagt att hon kunnat komma senare då. Att låta henne sitta där själv är inte schysst.
    Känner du TS. I så fall har du kanske mer information om henne än vi andra.

    Om du inte känner henne vet du inte vilken typ av personlighet hon har, och då vet du inte om hon är kontrollerande eller inte.

    Jag har inte påstått att hon är kontrollerande, utan att det finns små tecken som tyder på det. Jag kan alltså både hantera att jag inte vet säkert, och formulera mig nyanserat, men det klarar inte du. Du gör tvärsäkra uttalanden utan att veta, och därmed faller din trovärdighet helt. 

    Jag håller med om att pojkvännen borde ha sagt till innan. Där är vi överens.

    Men jag undrar om det verkligen är nödvändigt att man behöver sitta fast vid partnern som lim på ett frimärke. Jag är en person som klarar mig själv några timmar utan att förgås av leda eller att klättra på väggarna. Jag skulle antagligen tycka det var rätt fräckt att få vara i min partners lägenhet och roa mig själv en stund och vänta på lite mys, under tiden denne är borta. Det är inte som att han gick på krogen med sina polare och drack öl, och lämnade henne ensam hemma. Han utförde viktiga uppgifter som kompis och bror och var antagligen hela tiden tillgänglig via telefon.

    Han visade också förståelse för TS inställning och sade att han "fattade" att det var jobbigt för henne. Jag ser inte att han gjort något särskilt fel, förutom att han inte meddelat henne i förväg. Det behöver han förstås ändra till en annan gång. Om TS pojkvän läste här skulle jag ge honom rådet att fortsätta hålla kontakten med sina vänner, syster och andra nära relationer. Man ska inte låta ens partner isolera en från världen. De som försöker kontrollera en på det sättet ska inte få sin vilja igenom - bättre då att skaffa en ny flickvän som förstår värdet av nära relationer och inte enbart tänker på sina egna behov.
  • jrockyracoon
    VickanD skrev 2020-07-31 20:24:30 följande:
    Vet att detta inlägget inte var till mig men svarar ändå.

    Du skrev tidigare att det finns små tecken som tyder på att ts har en kontrollerande personlighet. Okej, det tycker du, men du vet ändå inte om hon faktiskt är kontrollerande eller inte, så vart vill du komma med att spekulera angående det? Ingen här vet.

    Jag tycker inte alls att hon verkar vara kontrollerande.

    Givetvis hade det varit helt okej om det hände någon enstaka gång att han gjorde annat under helgerna, men det har ju hänt flera gånger och eftersom att de endast ses under helgerna så tycker jag inte att ts reaktion är konstig alls. Jag hade känt mig bortprioriterad och jag antar att det är så ts känner. Sedan förstår jag också att det inte är så kul för henne att sitta och vänta i hans lägenhet medan han hjälper andra. Hon kom väl dit för att träffa honom, inte för att sitta ensam och glo på tv?

    Han kunde ha gjort dessa saker någon annan gång, inte när hans flickvän skulle komma och hälsa på.

    Ts har väl inte försökt kontrollera honom? Inte vad jag kan se här. Hon blev bara besviken för att hon kom till honom och förväntade sig att de skulle umgås mestadels av tiden, men det blev inte så och då förstår jag att hon blev upprörd. Det är INTE mycket begärt av ts att vilja umgås med sin pojkvän när de väl träffas. Så ofta träffas de ändå inte. Kan han inte prioritera henne så får de väl göra slut. Sedan var han väl inte alls särskilt förstående. Det står ju i hennes inlägg att han blev sur när hon berättade hur hon känner.

    Tycker faktiskt inte att pojkvännen verkar nice alls. Han verkar lite egoistisk (i alla fall när det gäller ts och hans relation) och han verkar inte prioritera sin partner. Dealbreakers.

    Jag vill komma till att jag ser små tecken på att hon är kontrollerande, men jag är öppen för att jag kan ha fel.

    T.ex. så tycker jag ett tecken på en kontrollerande personlighet är att kräva att partnern är med en precis varje helg. Det känns också kontrollerande att prata om att göra slut, om man inte får som man vill. Det kan vara så att hon är på väg att isolera sin partner ifrån sina vänner - det gör många psykopater och narcissister som ett första steg, så att de inte ska ha något stöd när de sedan börjar misshandlas.

    Men naturligtvis kan jag ha helt fel, det är kanske mer sannolikt än att jag har rätt. Jag är dock säker på att om TS hade varit man, hade hela tråden kryllat av avståndstaganden och epitetet psykopat och narcissist hade nämnts. Det jag vill peka på genom att ta upp den här möjligheten är hur lätt kvinnor tar parti för andra kvinnor genom att de identifierar sig med den andra kvinna och gör antaganden om henne helt baserat på hur de själva reagerar i olika frågor.

    Hur menar du att han kunde ha hjälpt sin syster att flytta och sin kompis att renovera en annan gång? Skulle han ha bett systern att skjuta upp flytten några månader, eller kompisen att sluta bygga till dess att han kunde hjälpa honom? Och när skulle han då ha hjälpt honom, eftersom alla helger behöver han ju umgås med TS, annars gör hon slut.

    Menar du på allvar att man i en relation alltid behöver prioritera sin partner före allting annat? Då kan man ju inte bli tillsammans med någon. Ibland behöver man prioritera sig själv, exempelvis gå till tandläkaren. Ibland behöver man prioritera sin släkt, någon ligger för döden och man behöver besöka dem. Ibland behöver man prioritera sina barn eller sin bästa vän som behöver hjälp med renovering, eller sin syster som behöver hjälp med flytt, etc. Man behöver ju kunna leva ett normalt liv, även fast man har en partner.

    Om du inte har duschat på flera dagar och kommer hem från en resa, och du behöver duscha och sen kommer din partner och vill att du ska gå på bio, hur gör du då? Prioriterar du din partner först, eller dig själv först? Om du har brutit benet och din partner vill att du ska följa med på disco, men du vill till sjukhuset och gipsa benet. Hur gör du?


     


     

  • jrockyracoon
    Anonym (Fkkf) skrev 2020-07-31 21:31:37 följande:
    De ses inte ofta. Självklart ska han vara med sina vänner etc, att du ens drar upp det är helt galet. Det är väl en självklarhet. Var väl inte ens så hon menade i sitt inlägg. Men man tolkar det som man själv vill. Nej jag känner inte henne. Men jag utgår från hennes inlägg. Att det är så som hon skriver. Jag har dessutom själv haft en kille där vi enbart sågs på helger. Han gjorde vad han ville. Frågade aldrig mig. Så jag kan förstå henne därigenom. Vissa killar är sådana. Säkert även tjejer men i detta fallet är det ju killen det handlar om. De drar vara iväg utan att ens säga något till den andre. Och jag uppfattade det som att det var det som var problemet. Han drar iväg utan att säga något till henne. Det är inte snällt överhuvudtaget.
    Jo, de ses ofta. Varje helg. I TS beskrivning som kom hon dit på fredagen och åkte på söndagen. Det blir 2,5 dagar per vecka. TS kille har antagligen ett jobb han med. Han kanske blir trött av det, precis som TS. Då är det inte lätt att hinna med att träffa alla vänner och göra allt annat under må - to. Vilket skevt liv att inte få träffa andra än sin flickvän under någon helg under hela året! Som ett fängelsestraff, närapå.

    Fint att vi är överens om att han ska få träffa sina vänner, eller åtminstone få hjälpa dem när det verkligen behövs. Så när menar du att han ska få träffa dem? På kvällarna efter jobbet, när de båda antagligen är trötta efter en lång dag. Vilken härlig kvalitetstid...

    Du utgår inte från hennes inlägg, för det gör jag. Du utgår från dig själv och din situation och så hittar du på att det är samma för henne. Jag tycker att du tillför något intressant till tråden när du berättar om din situation. Men bara för att det är som det var för dig, betyder inte att det är likadant för TS. Om TS kommer tillbaka till tråden och bekräftar att det är som du säger, ja, då vet vi. Men innan det, så har vi endast TS inlägg fram till nu att gå på, och där finns det rum för många olika tolkningar av situationen.

    TS skriver ju också att pojkvännen berättade att han var tvungen att gå till sin vän. Så han drog inte bara iväg, utan berättade vart han skulle gå och syftet med det. Var det ett bra skäl, tyckte du? Jag tycker det var ett bra skäl att hjälpa sin syster och kompis. Han ville säkert vara med TS, men kände en plikt att hjälpa sina bekanta. Det är en fin sak.

    Men om vi får mer information och det visar sig att killen är lika ojuste som din, d.v.s. ofta pyser iväg utan att bry sig om sin tjej, ja, då skulle jag hålla med dig i din analys. Men det vet vi inte ännu.
  • jrockyracoon
    VickanD skrev 2020-08-01 07:31:18 följande:
    Ts skrev ju att detta har hänt flera gånger. Varför ska hon behöva hjälpa till med flytten? Hon kanske vill göra annat på sin lediga tid? Han kunde bara ha sagt detta innan, så hade hon inte ens behövt komma dit.

    Tycker att du överdriver. Klart att man får gnälla om det gäller något man är missnöjd med i sitt eget förhållande. Fullt rimligt.
    TS skrev såhär:
    "Han brukar inte hålla på såhär, men det har hänt några gånger tidigare."'

    Så det är absolut inte något han har satt i system som vissa i tråden verkar tolka det. Det är dessutom oklart om TS tidigare har bett honom att bli tydligare med att berätta om sina planer i förväg, eller om hon alls kommenterat om de tidigare händelserna. Kanske TS inte har upplevt det som ett stort problem förrän nu.

    Varför ska hon hjälpa honom med flytten? Ja, för att umgås med honom och lära känna hans syster. Jag tycker det låter som ett utmärkt aktivitet att umgås på ett annat sätt och lära känna varandra bra. Givetvis behöver hon inte bära tungt eftersom hon har ryggont.

    Men poängen är att om hon inte vill, så är det hennes eget val. Då väljer hon att sitta hemma och vara ensam några timmar, så varför klaga efter det? 

  • jrockyracoon
    Anonym (GreenEyes) skrev 2020-08-01 08:26:11 följande:
    Att ses 2,5 dagar per vecka är inte ofta. De som bor ihop ses varje dag. Är det för ofta, tycker du? Dessutom är det individuellt hur ofta man vill träffa sin partner. En del vill ses varje dag, andra mer sällan. Själv tycker jag det är lite konstigt med par som bara vill ses någon gång ibland. Jag undrar om de egentligen är kära i varandra. Att träffa kompisar hela tiden är inte heller något som alla har behov av. I synnerhet inte de som har en relation. Många par är helt nöjda med att träffa varandra varje dag och bara träffa vänner någon gång ibland.
    Det är absolut tillräckligt ofta för att pojkvännen ska behöva göra andra viktiga åtaganden. Det är orimligt att binda upp en människas lediga tid och tvinga personen att tillbringa 2,5 dag i veckan nonstop med sin partner, utan att tillåta denne att göra andra saker.

    Hade de träffats varannan helg, ja, då håller jag med om att TS kunde ställa hårda krav på pojkvännen att prioritera henne i alla lägen och vårda sina övriga relationer på den lediga helgerna istället.

    Sedan så handlar det inte om att pojkvännen inte vill träffa TS, utan om att TS vill ha honom helt för sig själv under dygnets alla timmar när hon är där.

    Det är väl ganska ointressant huruvida det finns personer som är villiga att ge upp sina vänskapsrelationer och sina nära band till sina syskon för sin partners skull. Det är ju uppenbart att pojkvännen vill ha kvar dem och det är förstås inget som varken du eller TS, ska ha synpunkter på. Det är tvärtom en varningsflagga att TS försöker isolera pojkvännen - det är sådant som psykopater/narcissister gör för att försätta sina offer/partners i ett hjälplöst tillstånd.
  • jrockyracoon
    VickanD skrev 2020-08-01 07:50:55 följande:
    Hur ska vi kunna veta om hon faktiskt är kontrollerande eller inte? Vi kan bara spekulera angående det, så vi lär inte komma någon vart.

    Tror inte att ts kräver att de ska vara med varandra varje helg, men det är väl det hon vill i ett förhållande och det är inte konstigt alls. Många vill träffa sin partner ofta och många träffas oftare än vad ts och hennes kille gör. Att bara ses på helgerna är inte mycket, enligt mig och kanske inte enligt ts heller. Hon kanske är van vid att man träffas ofta och inte bara på helgerna, för det är faktiskt inte mycket om man bara träffas på helgerna. Jag tycker inte det.

    Att vilja vara nära sin älskade är knappast konstigt. Det är inte direkt så att de träffas varenda dag. Klart att hon pratar här om att göra slut. Varför skulle det vara kontrollerande? Om hon är i ett förhållande där de tycker olika och hon inte trivs med hur de har det så är det väl inte så konstigt att man börjar fundera på att göra slut. Väldigt märkligt att tycka att det tyder på kontrollbehov. Det är rätt vanligt att man funderar på att göra slut om man är oense om saker i ett förhållande. Varför ska hon behöva stå ut med ett beteende hon inte uppskattar?

    Det är också rätt långdraget att börja snacka om att hon kanske är på väg att börja isolera honom. Come on liksom, hon träffar sin kille endast på helgerna. Vi vet ingenting om hur han är som person. Han kanske inte visar mycket känslor, de kanske ofta umgås tillsammans med andra. Dessutom har detta hänt upprepade gånger och då är det klart att man känner sig bortprioriterad?

    Jag tror inte att ts pojkvän prioriterar henne och då är det inte konstigt att man funderar på att göra slut. Jag menar inte att man bara ska prioritera sin partner, men om man har ett förhållande där man bara ses på helgerna så får man faktiskt se till att ägna största delen av helgen åt sin partner. Annars får man väl vara beredd på att man kanske måste gå skilda vägar, om man tycker helt olika. Det handlar ju också om att hitta någon som är lite som en själv. Det kommer aldrig att fungera om man är för olika.

    Jag tar inte parti för ts bara för att hon är en kvinna eller för att jag identifierar mig med henne. Jag hade tyckt likadant om det hade varit en man som hade startat träden. Min åsikt hade inte varit annorlunda och det kan jag säga i ärlighetens namn.

    Dessa saker han hjälpte till med nu kanske inte behövde göras just nu, menade jag. Han kanske skulle kunna göra det under någon av dagarna då han inte är med sin flickvän, exempelvis.

    Han måste naturligtvis inte umgås med sin flickvän, det är ju hans eget val men då får han också acceptera att det kanske tar slut mellan dem. Det står honom fritt att umgås med sina vänner och familj hur mycket han vill. Det kanske räcker för honom att umgås med ts varannan helg, eller tre av fyra helger, men det kanske inte räcker för ts och då kanske de måste göra slut. Ibland är man för olika och det är väl inte ts fel att hon vill träffa sin partner på helgerna. Att endast ses på helgerna är inte ens mycket.

    Han får väl träffa någon som vill ses ibland, när det passar, precis som han själv.

    Sjävklart ska man inte alltid prioritera sin partner över allt annat. Det jag menar är att jag tror att ts känner sig bortprioriterad, vilket inte är konstigt med tanke på hans upprepande handlingar. Ts kanske är en person som vill ses ofta och det är inte konstigt alls. De flesta vill träffa sin partner ofta.

    Om man bara ses på helgerna så får man ändå se till att prioritera sin partner högt, om man nu vill att förhållandet ska hålla, men jag tror inte att ts pojkvän prioriterar henne högt. Naturligtvis måste man ibland få prioritera annat eller andra personer, men om ens partner ofta inte prioriteras så blir det ju inget vidare bra förhållande och då är det inte konstigt att man funderar på att göra slut.

    Det blir liksom obalans om ts vill umgås ofta, medan ts partner hellre gör andra saker. Det blir ett förhållande som ts inte kommer må bra i. Hon kommer att känna sig bortprioriterad och den känslan är inte rolig att känna.

    Scenariorna du pratar om nu är scenarion som inte hade inträffat speciellt ofta och det är två ganska extrema fall, så ja, sjävklart hade jag duschat först och sjävklart hade jag sett till att gipsa benet. Detta är liksom inte något som hade hänt upprepade gånger och det är två ganska extrema fall.

    Eftersom att ts pojkvän har hållit på såhär flera gånger förut så är det annorlunda. Det är då inte alls konstigt att ts börjar bli less på att han gör såhär.

    Vi kan inte veta om hon är kontrollerande eller inte, och då får vi förhålla oss till vår okunskap till dess att vi vet mer. Det betyder att vi inte kan utesluta det, men heller inte antaga att det är sant. I ditt fall så konstaterar du att man inte kan veta huruvida det är sant eller inte, och sedan resonerar du i din text som om det är sant att det inte vore så. Det är inte att förhålla sig till okunskapen utan tvärtom att dra slutsatser utan att veta. Det är inte ett sunt förhållningssätt.

    TS har en kille som "inte brukar hålla på" att träffa andra när hon besöker honom. Att hon redan nu börjar prata om att göra slut med honom, är ganska omoget. I en relation pratar man om problem som uppstår på ett moget sätt. I ett värsta scenario är hot om separation en strategi hon använder för att isolera och försvaga honom. Det vet vi förstås inte, men möjligheten finns, det är ett av de små tecken på kontroll jag pratade om tidigare.

    Av all information vi fått om TS kille, så uppfattar jag inga varningsklockor. Han verkar vara mer förstående för TS situation än vad TS är för hans, i och med att han säger att han "fattar" att det är jobbigt för TS när hon påpekar att hon inte vill behöva vara ensam några timmar. Det är rimligt att han behöver uppfylla sina åtaganden som han dock glömt informera henne om. Det är också rimligt att bli sur när TS är sur på honom, det är ett normalt beteende i en konflikt. Om det skulle vara så att killen inte kan prata om det eller fortsätter vara sur under en lång tid, då tycker jag han gör fel. Men det vet vi inte. Vi vet inte alls, som du implicerar, att TS kille inte prioriterar henne eller att han inte månar om henne. Utifrån informationen att han är villig att hjälpa både sin syster och sin kompis trots att han vet att han riskerar att få ovett från sin flickvän, visar på en plikttrogenhet och en hjälpsamhet utöver det vanliga.

    Självklart känner sig TS bortprioriterad, men frågan är om hennes krav på pojkvännen är rimliga. Man behöver förstå att en annan människa har många olika behov. Det är ogint att kräva att man själv i varje situation ska sättas i det första rummet, även om man är någons flickvän. Jag tror att det är nyttigt för TS att inse att ibland behöver hennes behov vänta till förmån för någon annan. Om t.ex. TS och pojkvännen får barn senare vore det vidrigt om hon fortfarande krävde att TS skulle ge henne all uppmärksamhet istället för att ta hand om barnens behov. 

    För mig som har barn som gör att jag och min fru aldrig får någon egentid, blir hennes krav på sin kille väldigt löjliga, även om jag förstår att det är annorlunda när man inte har barn. Hon har honom mer än 50% av helgen, men fyra timmar hjälper han sin kompis och ett antal timmar till sin syster. Envis som hon är, vägrar hon följa med till någon av dem.

    Det är inte kul att känna sig bortprioriterad, men vi pratar om vuxna här. En normal vuxen person kan härbärgera en sådan känsla och inse att den inte är befogad i vissa fall. Men du har rätt i att det finns en gräns. Jag kan inte se att den gränsen är nådd här eftersom TS sagt just: "Han brukar inte hålla på såhär, men det har hänt några gånger tidigare.."

    Mina exempel var extrema för att visa dig att man inte kan prioritera en annan person i alla situationer. Det finns alltså en gråzon när man pratar om att prioritera sin partner. Det finns många viktiga saker som behöver prioriteras i en människas liv, och det är givet att umgås med sin partner ska finnas långt upp. Men det är inte samma sak som att man behöver tillbringa varje ledig minut med den personen när man träffas 2,5 dag varje vecka.

    Det finns säkert många par som tillbringar mindre än 2,5 * 24 = 60 timmar per vecka fastklistrade vid varandra, även om de inte lever på distans utan bor i ett gemensamt hushåll. Det betyder inte att de känner sig bortprioriterade eller oälskade, utan de inser antagligen att man i ett långsiktigt förhållande behöver ha egna intressen, egna vänner och egna äventyr. Finns forskning som visar att par som tillåter varandra att ha egna upplevelser som de sedan kan berätta om, har en minskad risk för skilsmässa och ett lyckligare äktenskap än de som vuxit ihop alltför mycket.


  • jrockyracoon
    VickanD skrev 2020-08-01 12:24:34 följande:
    Det har ändå hänt tidigare och det lär troligtvis hända igen, så det är inte konstigt att ts börjar tröttna.

    Varför ska hon ens behöva be honom att berätta om sina planer i förväg? Det borde han väl ändå förstå själv? Om jag väntar främmande så berättar jag liksom i förväg om jag ska göra vissa andra saker också. Jag förväntar mig inte att de ska fråga mig om det, utan man borde fatta att berätta det själv.

    Hon kanske redan har träffat systern tidigare och känner henne väl? Eller så kanske hon inte gillar systern?

    Tycker inte att det är ett dugg konstigt att man inte vill följa med och flytta på sin lediga tid. Jag har flera gånger hjälpt min familj och vänner med olika saker, utan att min sambo har följt med. Han har gjort annat hemma och jag ser inget fel i det.

    Poängen är att han får lära sig att berätta om sina planer INNAN ts kommer dit, så kan hon välja om hon ens ska komma överhuvudtaget. Hade hon vetat om hans planer hade hon kunnat göra valet att stanna hemma, men den möjligheten fick hon inte. Klart att man klagar om ens partner lurar en att komma för att sedan vara på annat håll halva helgen. Då hade man liksom kunnat stanna hemma.
    Det här är en klassisk psykologisk fälla som somliga kvinnor ofta faller i. De antar att deras partner har samma världsbild och syn på tillvaron som de själva, och tycker därför att de borde förstå saker utan att bli tillsagda. Men faktum är att olika personer har olika preferenser och skilda kulturella förhållningssätt kring saker och ting. Ingen kan läsa andras tankar. Därför behöver man kommunicera i en relation. Det är ett riktigt bra tips till dig och andra som tillämpar tankeläsning som krav på sin partner.

    Det finns många scenarior kring hur pojkvännen har tänkt. Ett kan vara att i hans krets, närmaste vänner, familj, etc, så samlas man först och sedan gör man något tillsammans. Exempelvis hjälps åt att flytta eller går och handlar eller whatever. Man njuter av samvaron och ingen behöver någonsin planera i förväg exakt vad man ska göra. Underförstått behöver man inte planera i förväg eller utkasta varningar, eftersom alla är flexibla och tänker att ju fler desto roligare. Det är inte konstigt om han i så fall skulle anta att TS är likadan till dess att hon bestämmer något annat. Han kan inte läsa hennes tankar. Och även om TS kan komma på ett par tillfällen när detta har hänt tidigare vet vi inte om hon har uppmärksammat honom på det som ett problem tidigare. Han kanske inte ens har fått en chans att förbättra sig. Och ändå menar du att han är en dålig pojkvän. 

    Visst har även pojkvännen en skyldighet att börja kommunicera med TS om hur det ska gå till när de tillbringar tid tillsammans och försöka sätta ord på sina egna föreställningar om spontanitet kontra planering, etc. Men det ansvaret delar han med TS, så båda har gjort lika fel i det avseendet om de inte har pratat om det.

    Men som du att förorda tankeläsning är att förutsätta att andra människor har exakt samma syn på världen som en själv, och det stämmer inte för någon enda människa. Jag gissar att du har missat att göra saker som din sambo kanske tycker är självklara. T.ex. att byta däck på bilen, ta ut luften ur kompressorn efter att den har använts eller att lägga elsladden på rätt plats. Vi är olika och vi måste använda kommunikation för att kunna jämka våra olika åsikter om hur saker ska göras.

    Självklart ska pojkvännen lära sig berätta innan om vilka planer han har för helgen. Men då måste TS lära sig att hon inte ska hota med separation om han gör det. Det är lätt att dra sig för att berätta sådana saker om ens partner ofta ställer till scener när man gör det.

    I grunden kan det här handla om att TS har en dålig självkänsla och att hon därför kräver bekräftelse från sin partner på orimliga sätt. Hon förlägger kanske sin egen dåliga självkänsla på honom, och tycker att det är han som gör fel trots att felet ligger hos henne själv. Det är därför väldigt viktigt att noga väga hennes krav på sin pojkvän. Är det rimligt att kräva att pojkvännen måste avstå från att hjälpa nära och kära vid sporadiska tillfällen. Svaret är nej.

    Han är bara en människa och även om han älskar sin partner så behöver han ibland hjälpa andra, åka till sjukhuset om han är sjuk, duscha om han är smutsig, glo på TV om han är trött och hängig, hjälpa sin syster, äta mat om han är hungrig, etc. Det är basala behov som alla människor har och han kan inte vara tillgänglig för hennes önskningar hela tiden. De behöver kompromissa om hur de ska använda tiden genom att kommunicera och avstå från krav på tankeläsning från den andre. 
  • jrockyracoon
    molly50 skrev 2020-08-01 12:38:19 följande:
    Tack!

    Jag tror inte att menar att han ska tillbringa all sin lediga helgtid på henne.
    Hon var ju t om ok med att han gick på gymmet.
    Men eftersom de bara har möjligheter att ses på helgerna så förstår jag om hon vill träffa honom lite mer än några timmar varje helg.
    Och jag tycker inte att hon ska behöva säga till honom om att han ska berätta om han hr andra planer.
    Det borde vara en självklarhet att han gör på eget bevåg om han verkligen vill träffa TS.
    Fast när Poppy75 skriver just att man inte ska sluta umgås och hjälpa vänner för att man träffat kärleken, svarar TS med att:
    "Men isåfall får vi nog göra slut för det räcker inte för mig att bara ses varannan helg."

    Så även om pojkvännen hade informerat TS i förväg hade hon inte varit nöjd, eftersom hon anser att hon måste få träffa sin pojkvän varje helg. Min slutsats är därför att hon menar att hon behöver träffa pojkvännen varje helg och att han under den tiden inte får träffa några andra, och att lösningen att säga till i förväg inte hjälper för hennes del.
  • jrockyracoon
    Anonym (GreenEyes) skrev 2020-08-01 14:06:38 följande:
    Jo, det är intressant vad andra tycker i frågan, eftersom du påstod att 2,5 dagar i veckan är mycket, som om det vore någon sorts allmän sanning. Jag försökte förklara att det inte alls behöver vara det, utan att det är individuellt hur ofta man vill ses i en relation. Givetvis måste man dock vara överens i relationen om hur ofta man ska träffas. Jag har inte sagt något om att TS ska ha rätt att tvinga sin pojkvän till något. Det enda jag hävdar är att det är normalt att ÖNSKA umgås 2,5 dagar per vecka. Det inte alls mycket, som du påstår. Att det finns enskilda individer som inte vill träffa sin partner så ofta, är en annan sak. Då ska de naturligtvis inte behöva göra det.

    Jag har aldrig ens varit i närheten av att påstå att man ska eller måste ge upp sina vänskapsrelationer eller sina nära band till syskon för att man vill träffa sin partner ofta eller inte vill träffa kompisar hela tiden. Inte heller har jag haft synpunkter på huruvida pojkvännen ska ha kvar relationerna till familj och vänner. Det går alldeles utmärkt att ha en nära relation till ett syskon eller en vän utan att träffas ofta. En partnerrelation riskerar däremot att dö ut om man ses alltför sällan.

    Att börja dra in psykopati och narcissism var väl ändå ganska vilt spekulerat? Vi vet alldeles för lite om TS för att börja resonera i termer av personlighetsstörningar. Inte heller finns det tecken till att hon försöker isolera sin pojkvän. Hon verkar lite krävande, ja, och hon vill uppenbarligen ses oftare än pojkvännen. Men att hon försöker isolera honom är en väldigt långsökt slutsats.
    Och jag förtydligade att det är mycket att "träffas" 2,5 dagar i veckan utifrån TS definition av att träffas, d.v.s. att inte tillåta pojkvännen att umgås med andra än henne dessa 3120 timmar om året.

    Om ens syskon eller vän behöver ens hjälp, är det rimligt att man ställer upp, åtminstone några enstaka gånger. Annars blir det svårt att bibehålla sina vänskapsrelationer. Det är därför fullt rimligt i mina ögon att pojkvännen åker iväg och hjälper sin syster med flytten några timmar.

    Du har rätt i att en partnerrelation kan dö ut om man inte träffas. Det finns dock inga uppgifter på att pojkvännen inte vill träffa TS. Det är inte alls det denna tråd handlar om.

    Jag har sett trådar där man har dragit psykopatkortet där man haft betydligt mindre underlag än vad som finns i den här tråden. Men till skillnad från de inläggen hävdar jag inte bestämt att det är så, utan tar enbart upp det som en möjlighet. Faktum är att man behöver ha en viss förståelse för att nära relationer med vänner och syskon är en viktig del av ens partners liv. Även om TS är en vanlig, snäll Svensson är det lite obehagligt att kräva exklusivitet på det sätt som hon gör.
  • jrockyracoon
    molly50 skrev 2020-08-01 14:26:21 följande:
    Alla är vi olika. En del vill träffas ofta,andra inte.
    TS kanske är en sådan som vill träffa sin pojkvän ofta och spendera så mycket tid som möjligt med honom när de har möjlighet att ses.
    Inget konstigt med det.
    Pojkvännen kanske inte har samma behov. Inte heller konstigt.
    Och om TS då känner att de är för olika varandra i det avseendet så är det kanske inte heller så konstigt om hon funderar på att göra slut.

    Det sista stycket är bara spekulationer. Det kan man inte dra några slutsatser av.
    Inte förrän TS uppdaterat oss mer.
    Men min slutsats är inte något som jag spekulerar kring eller hittar på, utan endast en slutsats utifrån TS uttalanden. 

    Visst kan TS ändra sig, men om vi ska tro det så börjar vi ju spekulera på riktigt. Det vi vet är det hon har sagt i sina inlägg. Där har hon alltså uttryckt att hon kommer att göra slut om hon inte får träffa pojkvännen på helgerna i den utsträckning hon önskar och samtidigt varit missnöjd med att han träffar vänner på helgen. Hur kan du inte tolka detta som att hon önskar ha sin pojkvän själv i princip varje helg. Det är ju bara ren satslogik. Menar du att hon ljuger i sina inlägg?
  • jrockyracoon
    Anonym (.) skrev 2020-08-01 14:58:24 följande:
    Antagligen gör jag slut om vi inte träffas tillräckligt ofta? Jag måste väl känna mig nöjd i det förhållande som jag lever i?
    Hej TS! Kul att få prata direkt med dig.

    Du gör som du vill, jag vill absolut betona att det är ditt val och du kan göra slut på vilka grunder du själv önskar. Vi lever ju förstås i ett fritt land.

    Nu har du ju också kommit med mer information, till exempel att din kille har visat vissa oroväckande och våldsamma tendenser.

    Samtidigt tänker jag att man i en relation behöver kommunicera och kompromissa när det blir olika åsikter om saker. Om ens pojkvän har ett behov av att träffa vänner och man själv vill ses varje helg och umgås intensivt, så får man helt enkelt börja med att diskutera det och vara beredd på att jämka. Sen att du inte känner dig nöjd och uppskattad i relationen är förstås ett problem, men din känsla är ju inte nödvändigtvis sanningen. Om du har konkreta bevis på att din pojkvän inte uppskattar dig är det förstås en annan sak. Men att din pojkvän vill träffa sina vänner vid enstaka tillfällen behöver ju inte med automatik betyda att han inte älskar dig eller uppskattar dig.

    Du kan ju inte göra slut med alla dina partners så fort det uppstår problem för då kommer du aldrig att få en långsiktig relation. Det gäller förstås att se till kvalitéerna hos den person man är tillsammans med och avgöra om dessa kvalitéer är värda att kämpa för eller inte. Om personen inte är beredd att kommunicera eller lyssna, ja, då är det förstås ett varningstecken. 

    Jag hoppas du inte tolkar det här som att jag tycker det är fel beslut av dig att göra slut med honom, för det vet jag för lite, för att uttala mig om. Jag menar bara att man i långsiktiga relationer behöver lära sig att kompromissa och söka lösningar på problem.
  • jrockyracoon
    molly50 skrev 2020-08-01 15:02:35 följande:
    Då frågar jag igen. Var i sina inlägg har TS skrivit explicit att hon bara vill ha sin pojkvän för sig själv och att han inte FÅR träffa sina vänner och sin familj?
    Jag kan inte se att TS någonstans har gett uttryck för det.
    Därför så ser jag det som spekulationer.
    Att vilja träffa sin pojkvän mer än några timmar varje helg är inte samma sak som att vilja kontrollera allt han gör.
    Du kanske också skulle läsa TS senaste uppdatering.
    Nu har det ju tillkommit så mycket ny information så mitt svar på din fråga blir ju lite inaktuell. Men jag vill ändå klargöra några saker.

    Jag har inte någonstans, vad jag vet, påstått att TS har uttryckt att hennes pojkvän inte fick träffa sina kompisar på vardagarna. Utan jag har i mina inlägg talat om att TS inte tillät sin pojkvän att träffa kompisar under helgerna när hon var där, och hon hade önskemål på att vara där alla helger.

    Det är inte spekulationer att använda satslogik. Satslogik är en matematisk/filosofisk vetenskaplig metod att komma fram till slutsatser utifrån vissa premisser.

    Att förbjuda sin pojkvän att träffa vänner på hela årets helger inklusive hela årets fredagskvällar är absolut att begränsa en persons livsutrymme så att man kan kalla det kontrollerande.
  • jrockyracoon
    Anonym (.) skrev 2020-08-01 15:03:44 följande:
    Men snälla... obehagligt.. vi träffades bara på helgerna och det är inte ens mycket. Om han dessutom ska göra annat när vi väl ska ses så blir det väldigt lite, för min del. Inget konstigt alls att man vill träffa sin partner ofta. Jag har heller aldrig sagt att han aldrig får träffa andra under helgerna? När har jag sagt det? Såklart kan man göra det ibland men eftersom vi bara ses på helgerna så vill jag ju att vi då oftast umgås med varandra på helgerna och inte gör massa annat.

    Du sitter ju och hittar på saker. Jag har aldrig sagt att han aldrig får göra något annat på helgerna. Det har ju dock hänt många gånger att han gör annat när vi väl ses så det är klart att jag tröttnar?

    Ja, det är viktigt med relationer till vänner och familj, men om det går ut över vår relation så vill jag inte vara kvar i den. Vi ses redan nog lite som det är. Jag är van vid att man umgås flera gånger i veckan, inte bara 2 dagar.

    Jag är inte psykopat eller narcissist eller något sådant.. lägg av, bara. Sluta spekulera när du aldrig kommer veta heller.
    Nu är jag ju lite sen att svara dig, här, men ändå. Hela trådstarten har ju handlat om att du blev sårad och ledsen för att han träffade sin syster och sin kompis på helgen när du var där. Du ville att han skulle umgås med dig istället? Stämmer inte det? Det var i alla fall så jag tolkade det, men det är ju bra att du kan korrigera den tolkningen om den var fel. 

    Jag håller med om att det finns en gräns när en partner gör för mycket med andra på helgerna, vilket medför att man känner sig bortprioriterad. Det är ju bra att du ger oss den informationen nu, för den framgick inte helt i dina tidigare inlägg.

    En person som vägrar att låta sin pojkvän träffa sina kompisar på helgerna under ett helt år, är inte nödvändigtvis narcissist/psykopat men det är ett begränsande beteende. Det håller du kanske med om själv? Nu ger du oss informationen att det inte var så du menade, men det visste jag inte när jag skrev inlägget. 
  • jrockyracoon
    VickanD skrev 2020-08-02 16:45:51 följande:
    Med tanke på hur hennes pojkvän är, dels på grund av hans bortprioriterande av henne och dels på grund av hans aggressiva tendenser så är det rätt glasklart att det var rätt beslut att ts gjorde slut med honom. Uppenbarligen gjorde hon inte slut bara på grund av att han umgicks med andra under vissa helger.
    Att han ibland vill träffa kompisar och sin syster är fortfarande inget jag tycker är konstigt eller fel.

    Men TS har sagt att pojkvännen säger elaka saker när han är arg och att han har visat tecken på aggressivitet. Detta är däremot allvarliga fel, men inte så allvarliga att det är glasklart att lämna. Problem kan lösas, man kan gå i parterapi eller lösa problemen genom att prata med varandra och hitta kompromisser och på så sätt utvecklas och bli starkare som par.

    När det gäller par som har hittat ett farligt destruktivt mönster, såsom att det sker psykisk eller fysisk misshandel, då är det på sin plats att ge råd om skilsmässa, särskilt eftersom den som är utsatt ofta har blivit manipulerad av den andre och inte kan tänka objektivt på situationen.

    Men i det här fallet är det inte tal om detta, och enligt min uppfattning utifrån det som vi har fått veta inte glasklart att de ska separera som du uttrycker det. Det kan ha varit rätt beslut av TS eller också hade det varit klokt av henne att ge förhållandet en chans till. Det beror mycket på andra faktorer som jag ser det, t.ex. hur starka deras känslor är för varandra och hur bra de kan kommunicera och lösa problem tillsammans.

    I vilket fall har TS nu valt att separera och vi får hoppas att det blir bra för henne och för pojkvännen.
  • jrockyracoon

    VickanD skrev 2020-08-02 20:24:02 följande:
    Nej, men uppenbarligen har det ju hänt några gånger att han gjort annat under helgerna (då han egentligen skulle träffa sin flickvän) och då kan jag förstå att man blir less. Han har helt enkelt fått ts att lessna på honom. Att ses endast på helgerna, är i min mening, inte mycket alls och om man då väljer att ofta göra annat på helgerna, istället för att vara med sin partner, då får man nog vara beredd på att partnern mycket väl kan göra slut på grund av att man inte känner sig så prioriterad.

    Absolut att man kan gå i parterapi eller försöka lösa det själva genom att prata med varandra, men vad vet vi? Ts pojkvän kanske inte vill gå i parterapi, eller så har de ingen bra kommunikation och kan därav inte lösa stora problem utan hjälp. 

    Det är inte alla som är villiga att gå i parterapi och det är inte heller alla par som har en god kommunikation. Ts och killen kanske inte hade kunnat lösa något ändå. Dock så vet vi väl ändå inte hur mycket de har kämpat? Ts kanske redan har försökt lösa saker och prata med honom? Det kanske inte har blivit någon förändring ändå. Det kan ju hända att de redan har försökt lösa problemen men utan att det har gett resultat och då är det absolut rätt att man gör slut.

    Jag tycker att det är glasklart att lämna någon som visar aggressiva tendenser och som säger elaka saker när denne är arg. Det är inte egenskaper som magiskt går att trolla bort för alla och det är inte heller egenskaper som jag kan acceptera hos en partner. Enligt mig har ts pojkvän redan gått över gränsen och det kan mycket väl hända att han någon gång hade börjat misshandla henne. Varför vänta tills det sker om ts kan lämna innan det väl sker?

    Men allvarligt talat, nu tänker jag inte diskutera detta med dig längre. Vi håller uppenbarligen inte med varandra och det är helt okej. Du har sagt vad du tycker och det har jag med, så nu kommer vi inte längre än såhär.
    Nej, det är lika frivilligt att fortsätta diskutera som det är att separera. Alla gör som de vill.  

    Jag tänkte i alla fall säga att det vid första ögonblicket låter väldigt illa att en partner är arg och aggressiv och säger elaka saker ibland. Men handen på hjärtat, hur många har inte sagt elaka saker eller uppträtt och gjort saker som är knasiga och fel?

    Testa att minnas alla de riktigt usla saker ni gjort eller sagt, och skriv ner dem. Försök kika på de där hemskheterna med objektiva ögon. Självklart låter det illa när man samlar alla elakheter under en längre tid och radar upp dem. Om er partner hade skrivit ner dessa brister på familjeliv hade det omedelbara rådet varit att separera omedelbart. Jag själv skulle t.ex. kunna skriva en sådan lista, men jag skulle inte våga publicera den här, eftersom jag vet vilka reaktionerna skulle bli. Ändå lever jag i en relation med mycket kärlek och som jag tror normal-lycklig. Ännu mindre hade jag vågat skriva den typen av lista för min frus räkning, för då skulle ni verkligen gå i taket, om ni inte hade sett mellan fingrarna med henne för att hon är kvinna.

    Det är rätt vackert att bli förlåten för knäppa saker man sagt och gjort och också att förlåta andra för sådant. Därmed inte sagt att det finns en gräns. Det finns normal ilska, svartsjuka, elaka uttalanden och det finns också extrem farlig ilska, svartsjuka och elaka uttalanden. När t.ex. ilskan övergår till våld, när de elaka uttalandena blir frekventa och systematiska eller kommer med ett beräknat syfte att manipulera eller när svartsjukan tar sig orimliga konsekvenser är det dags att lämna.

    Det finns också individuella skillnader i vad man uppfattar som kränkande. För den ena personen kan en elak kommentar fastna och såra djupt. För den andre kan samma elaka kommentar inte upplevas särskilt besvärande alls.

    I en relation där ilskan trycks undan och ingen säger något i aggression, kan ofta passiv aggressivitet uppstå istället. Eller också uttrycks ilskan i blickar och små djävulskap i vardagen eller kanske man förbjuder alla känslor att komma fram så att man till slut sitter och kokar inombords utan att kunna berätta om det. Det är faktiskt viktigt i en relation att kunna känna ilska och uttrycka den ibland och att kunna prata om den. Ilskan har ett budskap, men samtidigt kan den bli farlig om man går in i den så man förlorar kontrollen, eller skadlig om den blir alltför vanlig eller att den används som ett vapen.

    Det är förstås svårt att med så lite information kunna säga om pojkvännens ilska är av den beskedligare typen, eller om den är en farlig varning på vad som kan komma. Han verkar vara en person som är hjälpsam mot sin syster och kompis, som fattar att TS tycker det är jobbigt att hon inte blir prioriterad och kan be om ursäkt när han vet med sig att han har gjort fel. Det låter i mina öron inte som en misshandlande alfahane, men å andra sidan finns det alla sorters våldsamma män. Min gissning är dock att pojkvännen är en helt vanlig kille, med fel och brister som alla andra och har lika stor benägenhet att misshandla sin partner som vem som helst annan.


Svar på tråden Sur på min pojkvän. Han förstår mig inte.