Varför är det mer status bland mammor att få flickbebisar? Nästan som om det är lite synd om mammorna som får söner?
Väntar en son själv och har fått frågor liknande ?hur känns det för dig då?? ?Känns det ok med en kille?? Osv osv....
När man tittar på Instagram där folk spränger ballonger med antingen rosa el blå färg i så blir mammorna oftast helt galna av lycka om det är rosa färg!?
Nej jag vet inte varför jag har blivit så påverkad av folks kommentarer...det har bara startat massa känslor...kanske mkt pga gravidhormoner...sen har jag börjat googlat runt och insett att det generellt är den synen man har på att få enbart pojkar...mammor vill mest ha tjejer och flera tjejer innebär att barnen får systrar vilket också anses vara en kombo för att syskon ska få nära kontakt...
Folk har en förväntning om hur ett visst kön ska bete sig. Det är helt enkelt svårt få en bild av individen när du aldrig sett barnet...
Sedan kommer barnet ut och man älskar individen oavsett kön.
Min lille kille är fantastiskt. Han älskar djur, motorcyklar och kläder. Snyggt blir det inte men roligt har han :p en individ alltså, inte bara en kille.
Fast problemet med att inte problematisera andras föräldraskap i det avseendet är ju att de förstärker/cementerar könsnormerna, vilket gör livet betydligt svårare för alla som inte passar in i dem. Och knuffar andra barn in i roller där de inte hade behövt hamna annars. Min lilla tjej bryr sig inte ett dugg om sitt utseende eller sina kläder, men jag misstänker tyvärr att det kommer att ändras efter en vecka eller två på förskolan. Såsom det har ändrats för tusentals flickor (och pojkar) före henne.
Fast varför bryr du dig om hur andra väljer att uppfostra och klä sina barn? Låt folk låta sina söner spela fotboll, och låt folk få klä sina flickor i klänning. Förstår inte riktigt hur du kan störa dig på det då det är fullt normalt.
Jag förstår att det kan kännas frustrerande att få nedvärderande kommentarer men försök att inte bry dig om det. Det finns minst lika många föräldrar som får nedvärderande kommentarer om sina döttrar.
Nej jag vet inte varför jag har blivit så påverkad av folks kommentarer...det har bara startat massa känslor...kanske mkt pga gravidhormoner...sen har jag börjat googlat runt och insett att det generellt är den synen man har på att få enbart pojkar...mammor vill mest ha tjejer och flera tjejer innebär att barnen får systrar vilket också anses vara en kombo för att syskon ska få nära kontakt...
Nej jag vet inte varför jag har blivit så påverkad av folks kommentarer...det har bara startat massa känslor...kanske mkt pga gravidhormoner...sen har jag börjat googlat runt och insett att det generellt är den synen man har på att få enbart pojkar...mammor vill mest ha tjejer och flera tjejer innebär att barnen får systrar vilket också anses vara en kombo för att syskon ska få nära kontakt...
Jag känner att tack Gud för att det ser ut såhär här.
Inte att pojkar inte är önskade för det har personligen jag aldrig hört, däremot att kvinnor gärna vill ha tjejer och faktiskt kan se fördelen med att ha barn av kvinnligt kön.
Du vet nog inte hur tröttsamt det är för mig och andra flickmammor med bakgrund i andra länder som får medlidande blickar, ibland riktigt fula kommentarer som "jaja nästa kanske blir en pojke" när man är lycklig och vill visa upp sitt nyfödda barn, eller när andra döljer att de är gravida med pojkar och låtsas som att de inte vet för att de inte vill att man ska öga barnet. Som om min dotter är skit bara och att jag ska gå runt och öga andras pojkar, för pojkar är ju sååå himla bättre?
Nej usch. Är evigt tacksam för att jag för en gångs skull inte behöver försvara att jag inte är ledsen utan älskar flickor. Se helheten istället och hur det ser ut runtom i världen med tjejer, där pojkar är mer önskade. Är det verkligen ett problem då att många kvinnor i Sverige faktiskt kan önska en flicka utan att för den sakens skull vara emot att få en pojke?
Jag har tre pojkar och älskar att ha tre pojkar!
När vi väntade den första ville jag ha en pojke, även om jag SÅ KLART skulle bli överlycklig för en flicka också!
När vi väntade tvåan ville jag också ha en pojke. Tänkte att det var fint med två brorsor i nära ålder.
När vi väntade trean hade jag nog hoppats på en flicka, men blev superglad för den pojke som kom!
(Men VISST märkte jag andra folks besvikelse! Kanske inte över EN pojke. Men över TRE pojkar/barn av samma kön...)
Det ÄR jätteroligt med tre grabbar! Fullt ös! Underbart!!
Får dock ofta frågan om jag inte saknar en flicka.
Och om vi inte ska försöka ?en gång till?. Som om vår trea var ett ?misslyckat försök?! ???? Verkligen inte!!!!
Tre killar is the thing!
Det ända jag ibland kan undra är om man inte oftare kommer närmare sina döttrars barn? Jag har fått för mig att mormor:ar oftare har en närmare relation till sina barnbarn än farmor:ar. Eller vad tror ni?
Men får vi barnbarn en dag så hoppas jag verkligen att vi kan och får bygga en go relation med barnbarnen!!! Våra söners barn!!!! ??
Jag känner att tack Gud för att det ser ut såhär här.
Inte att pojkar inte är önskade för det har personligen jag aldrig hört, däremot att kvinnor gärna vill ha tjejer och faktiskt kan se fördelen med att ha barn av kvinnligt kön.
Du vet nog inte hur tröttsamt det är för mig och andra flickmammor med bakgrund i andra länder som får medlidande blickar, ibland riktigt fula kommentarer som "jaja nästa kanske blir en pojke" när man är lycklig och vill visa upp sitt nyfödda barn, eller när andra döljer att de är gravida med pojkar och låtsas som att de inte vet för att de inte vill att man ska öga barnet. Som om min dotter är skit bara och att jag ska gå runt och öga andras pojkar, för pojkar är ju sååå himla bättre?
Nej usch. Är evigt tacksam för att jag för en gångs skull inte behöver försvara att jag inte är ledsen utan älskar flickor. Se helheten istället och hur det ser ut runtom i världen med tjejer, där pojkar är mer önskade. Är det verkligen ett problem då att många kvinnor i Sverige faktiskt kan önska en flicka utan att för den sakens skull vara emot att få en pojke?
Såsom dagens samhälle ser ut har jag hellre en son än en dotter. Alla gånger! Dock tycker jag synd om pojkar som måste finna sig i den normaliserade mobbningen av det manliga könet.
/Kvinna
Jag jobbar inom skolan och har gjort så i snart femton år. Visst, pojkar är generellt lite brötigare överlag, men flickor är beräknande, manipulerande, elaka bakom ryggen på varandra med miner och blickar. Det är mycket mer drama med tjejer. Och det börjar tidigt, så tidigt som i 2:an oftast.