• Ölandstoka

    IVF hösten/vintern 2020

    Är det fler som är på g med en behandling nu till sensommaren/hösten/vintern? Vore kul att få växla tankar och funderingar.

    Jag ska äntligen få börja med en behandling efter att kliniken har haft stängt sedan i mars. Det blir min tredje ivf. Har ruvat på fyra embryon totalt och det sista vi hade i frysen blev jag gravid med men fick sorgligt nog missfall vecka 10 i mars. Så nu ska jag börja om från scratch, var ett år sedan sist så jag kommer knappt ihåg hur det är :P Mens idag, första injektionen gonal-f imorgon!

  • Svar på tråden IVF hösten/vintern 2020
  • Thessan81
    Odengatan10 skrev 2020-09-24 10:29:33 följande:

    Så svårt det här med symtom, mina har kommit och gått vilket har oroat mig. Detta då min föregående graviditet slutade med ett hjärta som inte slog och innan UL hade jag avtagande symtom. Varit extremt orolig då mina symtom varit borta ett par dagar, men igår kom illamående och ömma bröst plötsligt tillbaka. Idag bara ömma bröst. Lite yrsel på

    morgonen. Tycker att jag blir mer andfådd vid träning men ibland undrar jag om jag bara inbillar mig.

    Kanske är det som ngn så klokt skrev tidigare, att kroppen vänjer sig vid högre hcg och därav mindre symtom i perioder. Verkar så olika för alla.

    Jag är i v.5+6 om jag räknar rätt. Har UL i v.6+6 så 1v kvar


    Så e de för mig med att symtomen kommer och går. Ja jag mår illa och ömna bröst men inte spytt än. Jo man är ju orolig men man ska leva som vanligt fast det är svårt. Ja jag blir andfådd bara av att städa Haha. Ska egentligen göra mitt g test på lördag och på måndag får jag veta när jag ska göra mitt första ultraljud. Vilket datum ska du ha? Jag den 27 maj
  • Javelina
    Sussna85 skrev 2020-09-24 08:40:51 följande:

    Jo,började googla igår och kolla upp möjlighet till ÄD,det är som du skriver,en längre process,och dyrare dessutom. På Aurakliniken tar de från 5900? för en ÄD,spermiedonation var typ 400?/rör.

    Min tanke var mest att jag skulle vilja ge sambon chansen att se sig själv i sitt barn. Jag har två barn som är från mig,de liknar mig på så många vis...Med spermiedonation faller de bort...men,jag tog upp det med sambon igår. Trodde tanken skulle skrämma honom lite,men han tog det med ro. Och nu har jag gett honom en chans att bearbeta det lite i väntan på domen för våra ägg idag.

    Fy lider med dig! Vad mycket acceptans det behövs i denna process egentligen,allt vad som innefattar detta med ivf...acceptans att måsta gå vidare på så många sätt...styrkekramar till dig! <3

    Men om det är ok att fråga,det är verkligen sista försöket för er? Är det pga av åldern? Eller bara att orken för flera försök är slut?


    Det är verkligen en fin tanke av dig att överväga äd för din mans skull. Den stora frågan är kanske om han ens tycker det är så viktigt i slutändan att se sig själv i sitt barn. Det gör man ju oavsett eftersom barnen härmar det vi gör. För en del är den genetiska faktorn jätteviktig och för andra spelar den ingen roll i slutändan, man älskar ju barnet lika mycket oavsett.

    Här har äntligen tårarna flödat, välbehövligt. Pratade med mannen igår och krossade även hans förhoppningar. Vad gör vi nu liksom och varför har vi väntat så länge. Vi har väntat på "det perfekta läget" som så klart aldrig kommer, nu blev det ju bråttom så vi skulle hinna med att få tillbaka äggen. Har nog också varit naiva då det var två toppblastocyster som befruktades för över 8 år sedan.. "Nåt av dem borde ju klara det"...

    Och nu är man plötsligt gammal, blir 39 och med 39-åriga ägg så sjunker chansen att lyckas avsevärt, en stor skillnad motför att vara 30. Mannen vill inte ge upp än och inte jag heller, så vi måste bestämma oss snabbt hur vi ska göra.

    Håller tummarna så hårt att ni får goda nyheter från kliniken idag!!!!!!!!!
  • Onemore2018
    Sussna85 skrev 2020-09-23 19:37:46 följande:

    Vid mina nu tre ivf har jag mått väldigt bra, inte någe större biverkningar. Körde långa protokollet nu sist och jag fick lite klimakteriebesvär av nässprayen man ska ta då. men inget som störde mig nämnvärt

    Sprutorna gör inte heller speciellt ont, kan svida till lite,men man vänjer sig otroligt snabbt att ta dom.

    Äp har inte heller varit nått problem,tacka vet jag lite fina "droger" intranevöst. Efteråt molar det och värker lite,men släpper iallafall på mig efter några dagar.

    Hur gick mötet?


    Mötet gick så himla bra, ca 2 timmar var vi där. Jag väntar mens när som helst men vi fick tid först i november för äggplock. Det är verkligen nu det här händer. Jag var så trött efter mötet, var spänd hela morgonen. DOCK.... läkaren berättade att jag är i hög risk för överstimulering då jag redan har många ägg ???????????? jag vill inte!!!
  • Sussna85
    Javelina skrev 2020-09-24 12:54:11 följande:
    Det är verkligen en fin tanke av dig att överväga äd för din mans skull. Den stora frågan är kanske om han ens tycker det är så viktigt i slutändan att se sig själv i sitt barn. Det gör man ju oavsett eftersom barnen härmar det vi gör. För en del är den genetiska faktorn jätteviktig och för andra spelar den ingen roll i slutändan, man älskar ju barnet lika mycket oavsett.

    Här har äntligen tårarna flödat, välbehövligt. Pratade med mannen igår och krossade även hans förhoppningar. Vad gör vi nu liksom och varför har vi väntat så länge. Vi har väntat på "det perfekta läget" som så klart aldrig kommer, nu blev det ju bråttom så vi skulle hinna med att få tillbaka äggen. Har nog också varit naiva då det var två toppblastocyster som befruktades för över 8 år sedan.. "Nåt av dem borde ju klara det"...

    Och nu är man plötsligt gammal, blir 39 och med 39-åriga ägg så sjunker chansen att lyckas avsevärt, en stor skillnad motför att vara 30. Mannen vill inte ge upp än och inte jag heller, så vi måste bestämma oss snabbt hur vi ska göra.

    Håller tummarna så hårt att ni får goda nyheter från kliniken idag!!!!!!!!!
    Väldigt klokt skrivet, så är det. Om barnet nu liknar genetiskt eller ej så är det ju ändå hans/vårt barn som man älskar precis lika mycket.

    Jo det är så viktigt att få brista ibland, oftast finner man styrkan att forsätta sedan. Tiden går oerhört snabbt och bara en blinkning så har ett år gått, skrämmande.
    Vad ni än bestämmer om detta försök inte går vägen så hoppas jag ni finner en frid i erat beslut Hjärta

    Biologen ringde imorse, 7 ägg hade forsatt dela sig, men det var bara 1 som hade delat sig optimalt.
    Fortfarande fragmentering i grad 4 på alla,men de vill pröva sätta in den lilla som nu utmärker sig lite bättre. Om mot allförmodan 1 ägg till skulle ha fått upp farten i delningen tills imorgon kommer de sätta in två. Det var min önskan att de skulle göra det om nu 2 ägg såg tillräckligt bra ut.

    Så nu far vi inatt igen, förhoppniungsvis kommer det iallafall finnas 1 ägg för oss imorgon att sätta in. Jag är så nervös och vill inte hoppas det minsta på nått.


  • Sussna85
    Onemore2018 skrev 2020-09-24 16:28:51 följande:
    Mötet gick så himla bra, ca 2 timmar var vi där. Jag väntar mens när som helst men vi fick tid först i november för äggplock. Det är verkligen nu det här händer. Jag var så trött efter mötet, var spänd hela morgonen. DOCK.... läkaren berättade att jag är i hög risk för överstimulering då jag redan har många ägg ???????????? jag vill inte!!!
    Var bor ni och vilken klinik går ni till?Glad
    Bra med ett positivt första möte! Om du just ska ha mens, hur såg de då många ägg? Eller vet de att du har så sen förut? PCO?
  • FruPhilia

    Idag var vi på ivf-samtal. Dagen till ära är min beräknad till idag (Den lyser med sin frånvaro för övrigt). Det står i pappren vi fick att det kan vara lång väntetid pga hög belastning, men det visar sig att vi kan påbörja behandlingen så fort som möjligt. Så nu kör vi väl då...????????????

  • Javelina
    Sussna85 skrev 2020-09-24 18:15:11 följande:

    Väldigt klokt skrivet, så är det. Om barnet nu liknar genetiskt eller ej så är det ju ändå hans/vårt barn som man älskar precis lika mycket.

    Jo det är så viktigt att få brista ibland, oftast finner man styrkan att forsätta sedan. Tiden går oerhört snabbt och bara en blinkning så har ett år gått, skrämmande.

    Vad ni än bestämmer om detta försök inte går vägen så hoppas jag ni finner en frid i erat beslut

    Biologen ringde imorse, 7 ägg hade forsatt dela sig, men det var bara 1 som hade delat sig optimalt.

    Fortfarande fragmentering i grad 4 på alla,men de vill pröva sätta in den lilla som nu utmärker sig lite bättre. Om mot allförmodan 1 ägg till skulle ha fått upp farten i delningen tills imorgon kommer de sätta in två. Det var min önskan att de skulle göra det om nu 2 ägg såg tillräckligt bra ut.

    Så nu far vi inatt igen, förhoppniungsvis kommer det iallafall finnas 1 ägg för oss imorgon att sätta in. Jag är så nervös och vill inte hoppas det minsta på nått.


    Men åh vad härligt att ni får komma dit!!! Hoppas ni får sätta in två så ökar ju chansen något! :) Stort lycka till!!!
  • Sussna85
    Javelina skrev 2020-09-24 20:29:49 följande:

    Men åh vad härligt att ni får komma dit!!! Hoppas ni får sätta in två så ökar ju chansen något! :) Stort lycka till!!!


    Tack! :) Vi är nu här i Åbo och försöker fördriva tiden till kl 11.30. Börjar kunna den här staden nu utan och innan.
  • Hunny B
    Prit skrev 2020-09-23 23:23:30 följande:

    Hur känner ni tjejer? Jag är i v 5 4+5 Imorgon. Har molvärk ibland men framförallt huvudvärk! Brösten känns inte lika ömma och inga andra symptom. Jo är väldigt trött... Men det kan likaväl bero på jobbet ? Börjar bli orolig.

    Har dock fått tid hos barnmorskan precis v6 för inskrivning och blev kallad till Sahlgrenska v8. Man längtar ihjäl sig dit för att slippa oroa sig. Är det tidigt för de typiska symptomen ? Känner att jag bara vill bli illamående hur sjukt det än låter


    Jag går in i v. 6 idag. Har också huvudvärk ofta samt molvärk och ömma bröst till och från, annars inte så mycket förutom att jag redan börjar känna av foglossning (!). Hade stora problem med det med första barnet så det kanske är därför det kommer så tidigt. Men inget riktigt illamående än vilket gör mig lite orolig, men har för mig att det kom först i v. 7 förra gången.
  • Thessan81

    Idag tog jag livio g test de va så svagt så svagt. Men det digitala visade på en graviditet. Och känner mig gravid. Ja bara vänta och se tills dom ringer på måndag

Svar på tråden IVF hösten/vintern 2020