• Anonym (Mia)

    Skulle ni förlåta er partner för detta

    I lördags körde min sambo grovt rattfull. Vi var hemma hos mina föräldrar och jag gick och la mig först, kl. 03.00 eftersom vi har ett litet barn som vaknar 07.00 varje morgon. Min sambo och mina föräldrar stannade uppe (dom var ute vid elden) sen efter en timme gick mina föräldrar och la sig.

    På morgonen vid 07.30 så upptäcker jag att bilen är borta. Sambon likaså. Han har druckit mycket hela natten så jag får en chock att han kört iväg! Ringer till honom fler ggr, tillslut svarar han med ett sms att han är hemma. Vårt hem ligger 15 mil från mina föräldrar. Han har alltså hört grovt rattfull hela vägen hem.

    Jag har vägrat prata med honom efter detta, han har försökt ringa men jag har inte svarat. Han har skrivit att han ska förklara allt när jag kommer hem. Mina föräldrar säger att ingenting hände, ingen blev ovän med någon utan dom hade det trevligt.

    Kan nämnas att han har problem med alkohol som vi aldrig pratat om men det har eskalerat och nu så långt att han inte hade kvar spärren att inte sätta sig bakom ratten full. Han har förlorat körkortet efter att ha kört dagen efter och fastnat i en kontroll tidigare.

    Det känns som att detta ej går att förlåta? Han kunde ha kört ihjäl någon. Känner osäkerhet att hans hämningar börjar släppa.

  • Svar på tråden Skulle ni förlåta er partner för detta
  • Anonym (Mia)
    Tecum skrev 2020-08-10 15:35:39 följande:

    Det är oförlåtligt att köra rattfull annat än i en ren nödsituation. Och eftersom han tycks ha en historik av alkoholproblem hade jag i ditt ställe lämnat. Enda chansen vore om han slutade med alkohol direkt och påbörjade behandling. Men det kommer han inte att göra.

    Dessutom är det mycket anmärkningsvärt att dina föräldrar lät honom köra iväg och tar det så lugnt!

    Jag ser detta som tio gånger värre än otrohet, för då sätter man inte andras liv på spel. Men de som svarat här tycks vara väldigt förlåtande mot rattfylleri och vill ge honom en ny chans, till skillnad från när det handlar om otrohet...


    Det var ingen som lät honom köra iväg, vi hade gått in i huset och lagt oss! Han var ensam kvar ute vid elden. Tanken var ju att han skulle komma in och sova, men så blev det inte. Vi upptäckte att han och bilen var borta när vi vaknade. Hade vi sett honom köra iväg hade vi ringt polisen på honom 100%
  • Anonym (Mia)
    sextiotalist skrev 2020-08-10 14:50:15 följande:

    Jag hade skällt ut karln med råge. Silent treatment är inget jag ägnar mig åt.

    Ja, han gjorde rejält fel men att vägra svara och frysa ut är fel sätt att agera (men en rejäl utskällning och med ord berätta hur illa det är)

    Jag är en förlåtande person så jag hade kunnat förlåta


    Anledningen till att jag inte svarade när han ringde upp (vilket var flera timmar efter jag försökt att ringa honom som en tok när jag upptäckte han kört iväg) var att jag ringde, skickade sms som en galning så svarade han med 2 korta sms. Om inte han vill anstränga sig och bara låta mig vara orolig, jag var säker att han kört av väg/krockat - varför prata med en sån person? Jag var fruktansvärt arg och besviken på människan!! Det är jag fortfarande!!
  • Anonym (.)
    Drottningen1970 skrev 2020-08-10 17:50:35 följande:
    Finns få saker som skadar barn så mycket som att växa upp med en förälder som missbrukar.
    Det är så långt ifrån sanningen man kan komma.
    Man kan aldrig göra den generalisering du gör.

  • Anonym (Mia)
    smulpaj01 skrev 2020-08-10 16:09:27 följande:

    Men varför var han tvungen att åka hem? Var tanken att ni både skulle hem men att du gick och la dig?

    Hade ni bråkat? Har han någon annan som väntade på honom?

    Inget av detta försvarar det han gjorde men jag hade undrat över den saken och jag hade velat hörs hans förklaring.

    Förlåtit vet jag inte om jag hade gjort, möjligen om förhållandet är bra i övrigt men så verkar det inte vara?


    Det var meningen att vi skulle sova hos mina föräldrar, han var och hälsade på oss då jag är där en längre tid med vårt barn. Det var meningen att han skulle fiska med min pappa nästa dag och köra hem på eftermiddagen. Han skulle träffa någon på lördagskvällen men det förklarar ju ingenting. Jag förstår inte vad som slog slint i skallen på honom...så besviken på honom och mina föräldrar är chockade också.
  • Anonym (Tjej54)

    Behandling och alkolås innan han har ihjäl någon,,,är ett större problem än att du ska förlåta.

    Ett ultimatum är på sin plats

  • Drottningen1970
    Anonym (.) skrev 2020-08-10 18:03:26 följande:

    Det är så långt ifrån sanningen man kan komma.

    Man kan aldrig göra den generalisering du gör.


    Det är dagens sanning och fullständigt faktabaserat då många studier gjorts i ämnet. Oerhört skadligt för barn att växa upp med aktivt missbruk i familjen.
  • Anonym (granit)

    Jag hade börjat med, när han är nykter:

    -Jaha, och vad tycker du själv att du behöver göra åt detta nu då?

    Om svaret blir "inget"- separation.

    Om svaret blir: "Jag ska söka hjälp och börja med antabus imorron"- ge det en chans.

  • Anonym (.)
    Drottningen1970 skrev 2020-08-10 18:19:14 följande:
    Det är dagens sanning och fullständigt faktabaserat då många studier gjorts i ämnet. Oerhört skadligt för barn att växa upp med aktivt missbruk i familjen.
    Det är din sanning och inte en generell allmängiltig.
    Men visst, länka till de vetenskapliga undersökningar som stödjer din tankegång.
  • Anonym (Zäta)
    Anonym (.) skrev 2020-08-10 18:03:26 följande:

    Det är så långt ifrån sanningen man kan komma.

    Man kan aldrig göra den generalisering du gör.


    Så långt ifrån sanningen är det inte, att växa upp med en missbrukande förälder är faktiskt något som riktigt kan skada ett barn på många sätt. Och jo den generaliseringen kan man göra efter så många barn till missbrukare berättat sin historia.
  • Anonym (Zäta)
    Anonym (Mia) skrev 2020-08-10 17:17:22 följande:

    Absolut, jag har lagt ner energi på honom tidigare han är inte bara min sambo utan även min bästa vän men vi har börjat glida ifrån varandra pga alkoholen. Jag misstänker att han är deprimerad. Men det är SKITSVÅRT att prata om, jag erkänner att jag helst blundar och väntar på att han ska bli nykter igen och låtsas som ingenting.

    Det är därför jag skriver här, jag behöver tips och råd! Och hjälp! Jag trodde aldrig att han skulle kunna göra en sån här sak - det bevisar ju att jag har blundat för problemen och vi måste ta tag i dom!


    Ni måste ju verkligen prata om det, har ni svårt att prata om annat också? Ni har ett gemensamt ansvar för ert barns uppväxt. Litar du på din sambo? Du bör kräva att han måste söka hjälp och sen behöver ni tillsammans gå och prata med någon.
Svar på tråden Skulle ni förlåta er partner för detta