Får ingen sömn med den här bebisen. Är jag den enda som har en bebis som beter sig så här?!

Ditt största problem är att du lever med en man som blir arg och skriker på bebisar...

Det är inte så enkelt att det kliar ändå? Utslagen kommer ju mångt och mycket av att man kliar, dvs river på huden. Men det kan ju din grabb inte göra. Kolla om det är för varmt. Klåda blir värre av det. Prova att han får sova i vagnen eller där han sover dagtid om det fungerar bra.

Det är fullkomligt normalt att bli irriterad och arg när man inte får sova. Det är en känsla att hantera så som många andra. Med åren blir man avtrubbad.

Vad säger BVC om sånt beteende?

Har ni försökt att samsova under en längre period? Tänker på min dotter - hon iofs gjorde så sen hon föddes, dvs redan på BB, och trots att jag var emot samsovning så insåg vi redan där att antingen vi sover alla tre eller sover ingen. Hon sov hos oss tills hon blev minst 1,5 och bara mellan oss (utan nest, bara direkt nära mig) så kunde hon sova lugnt och somna fort.

Har ni utrett antingen mjölkproteinallergi samt reflux? Kräv att de kollar sånt, och kanske andra allergier också.

Sen måste ni ändå hjälpas åt på något sätt. För oss som haft 2 av 3 barn som sovit uselt så har det varit räddningen. Ibland har vi delat själva natten vissa tider och ibland tagit varannan natt. Klarar din man inte att ta nätterna så kanske du behöver vara sjukskriven en period och din man föräldraledig så du kan sova dagtid istället. Du måste ställa krav på honom.

Nej jag har aldrig blivit arg på en bebis och i det här fallet är det ju dessutom pappan som blir arg och höjer rösten mot bebisen fast han knappt tar något ansvar alls för nätterna. Och jo det är ett enormt problem om man som förälder inte vågar dela ansvaret med den andra föräldern av rädsla för att denne ska skrika år bebisen eller lämna barnet att gråta och istället går under av sömnlöshet. Oerhört problematiskt.

Är det inte ganska illa att höja rösten och lämna barnet att gråta i din värld? Att ni pga pappans dåliga uppförande inte kan dela på ansvaret ÄR problemet vare sig du vill inse det eller inte. Nej det är inte alls vanligt att höja rösten åt en bebis.

Förlåt med vad lever du i för värld? Så glad att ts själv förstår att det du säger är totalt struntprat.

Det tas tom upp på föräldrautbildningen att de allra flesta föräldrar någon gång känner att de vill kasta ut sin unge genom fönstret och att man i det läget skall lägga barnet på en plats hen inte kan skada sig, exempelvis i spjälsäng, och lugna ner sig i ett annat rum.

De är väldigt noga med att detta är normalt och att man inte är en hemsk människa som känner så.

Känna och gapa mot är två olika saker. Och anledningen till att de ger rådet att gå ifrån är för att förhindra att en förälder som är utomsig istället i värsta fall skakar barnet istället. Det innebär inte aty dey är mer eller mindre normalt att gapa på en bebis. Gör man så behöver man söka hjälp i sin föräldtaroll.

Känna och gapa mot är två olika saker. Och anledningen till att de ger rådet att gå ifrån är för att förhindra att en förälder som är utomsig istället i värsta fall skakar barnet istället. Det innebär inte aty dey är mer eller mindre normalt att gapa på en bebis. Gör man så behöver man söka hjälp i sin föräldtaroll.

Ja jag kan ju säga att med ett barn som är hnb har jag absolut höjt rösten vid flera tillfällen och varit såååå frustrerad.

Sedan kan jag tycka att andra inte har något med hur man fördelar ansvaret att göra.

Min partner har också erbjudit sig att gå upp på nätterna och även gjort det. Problemet är att han är så trött att han på eikigtigt varit påväg att trilla omkull med bebis i famnen. Så hur gärna han en vill så funkar det ju inte. Vilket naturligtvis kan ?kompenceras? på annat sätt.

Jag tycker exempelvis att det är fruktansvärt frustrerande när dottern vägrar somna i vagnen (mitt alternativ är att sova med henne på mig vilket jag tröttnat på). Barnets pappa däremot har inga problem med detta. Och därför får han ta henne i dom situationerna.

Jag har nog tyvärr inte mycket till råd ts. Kanske låta större barnen dela rum några nätter för att kunna testa om bebis slutar krångla om han får sova i eget rum? Med tanke på att han verkar sova lugnt innan ni lägger er?

Jag utgår som sagt enbart ifrån exakt det som du själv berättat.

Om pappa skulle kunna samla sig så att du kände dig trygg med att lämna över till honom så skulle du få sova mer och det som idag känns som ett oöverstigligt problem skulle bli hanterbart.

Obegripligt varför du är så otrevlig mot mig. Handlar antagligen om din sömnbrist.

På vår föräldrautbildningen var dom mycket noga med att tala om att de allra flesta föräldrar någon gång blir så frustrerade att de höjer rösten eller tänker tankar såsom att hiva ut barnet genom fönstret. Kan även säga att alla i min omgivning med barn absolut upplevt frustration så att de höjt röst eller talat irriterat till sin bebis. Alternativt lämpat över bebis på sin partner för att sedan gå ut och skrika och banka på något.

Ska jag säga grattis till lätta barn hos dig? Annars kanske du helt enkelt bara är väldigt sansad. Grattis Isf

Funkar det om din man tar alla barnen på helgmornarna så du får sova ut?

Du behöver sova!!

Det kommer ju att vända, men fy fan det är rena tortyren innan det vänder.

Mina barn vaknade varje timme första halvåret. Hade min man inte tagit dem på helgen hade jag hoppat ut genom fönstret.

Styrka till dig!

Nu måste jag bara säga att jag uppfattar det som att du tagit i lite väl hårt mot ts man. Och också att ingen normal människa höjer rösten åt sitt barn. Ta till dig av det vi skriver. Det är snarare regel än undantag oavsett om du inte tror det.

Jag vill däremot hålla med dig om att ts i sin sista kommentar gick över alla gränser. Låt oss hoppas att detta beror på sömnbrist, vilket jag oavsett inte tycker är en godtagbar anledning till att bete sig så.

Tycker Drottning1970 skriver väldigt klokt i denna tråd och jag håller med henne! Blir bekymrad över ts sätt att resonera kring sin bebis. Hade jag vetat vem Ts är så hade jag faktiskt gjort en orosanmälan till socialtjänsten.