• Anonym (Arg)

    Nu får han byta jobb eller ändra umgänge till varannan helg.

    För att göra en lång historia kort....

    Är gift med min man. Vi har två små barn i förskoleåldern och han har en tonåring som kommer hit och bor minst varannan vecka.

    Sen han bytte jobb förra året så reser han mycket i jobbet och jobbar långa oregelbundna tider. Pga situationen med Corona så jobbar jag mestadels hemifrån.

    Hans barn bor varannan vecka och det funkade fram tills att min man nu sällan är hemma om dagarna för denne kräver full uppassning och har fått så från sina föräldrar. Jag har varken ork eller lust för det.

    Mamman är arbetslös och är såvitt jag vet alltid hemma och har därför nu föreslagit för min man efter en konflikt nu i helgen att antingen får han byta jobb eller så får han ändra umgänget, jag står liksom inte längre ut med att ha nån som står o gapar i mitt öra om mat bara för att denne inte ätit i skolan som vanligt för att skolmaten är äcklig när jag sitter i telefonmöte och liknande.

    Vi bor dessutom i en trea. Min man har tagit soffan i vardagsrummet, jag och våra två barn i ett rum och hans barn har eget. Också en orsak till att jag inte längre står ut och min man vill skjuta upp flytt några år.

    Hjälp mig! Jag skiter i om jag framstår som en elak styvmorsa utan hjälp mig med råd här.

    Orsaken till vår konflikt var förresten att nästa vecka när hans barn ska vara här så ska min man vara bortrest på kickoff i fem dagar och då har jag sagt att hans barn får vara hos sin mamma men min man vägrar.

  • Svar på tråden Nu får han byta jobb eller ändra umgänge till varannan helg.
  • Anonym (Arg)
    Xenia skrev 2020-09-09 16:33:34 följande:

    Det är snarare han som är sjuk! Varför ska hans barn kommit till er när pappan inte är där? För att få uppassning av dig? För att hans mamma inte orkar med att passa upp honom?

    Att barnet är så jobbigt beror förstås på att varken hans far eller mor klarat av att sätta gränser.

    Jag tycker du får sätta hårt mot hårt. Ge inte efter. Det är helt rimligt att din man antingen byter jobb eller att hans barn bara kommer när pappan är hemma.


    Jag tycker också att det är de alternativen som gäller nu, jobbet eller umgänget och det får han välja nu. Sen säger inte jag att jag kommer att ta i längden att han jobbar dygnet runt när jag är hemma med de små om han väljer att minska umgänget men det här upplägget är bara så provocerande. Känner mig utnyttjad.
  • molly50
    Anonym (Arg) skrev 2020-09-09 19:37:53 följande:
    Hade du frågat mig för ett halvår sen så hade jag ursäktat beteendet men helt ärligt så tror jag att han trivs rätt bra med att fly in i sitt jobb och låta mig ta småbarnsgörat.
    Förr eller senare så tröttnar man väl.kan jag tänka mig. Det hade jag gjort.
    Men det är bra att du börjat sätta hårt mot hårt.
    Uppdatera oss gärna om hur det går.
  • Anonym (Arg)
    Anonym (django) skrev 2020-09-09 19:41:01 följande:

    Det låter som hans ex utnyttjar dig så hon slipper ha sin tonåring hos sig. Riktigt lågt att kräva pengar som en dagmamma för att hon ska ha sin egen son hos sig några dagar (!). Det är väl snarare ni som skulle få betalt då tonåringen hela tiden är hos er och det ju kostar med mat etc ;)

    Har tonåringen fortfarande barnbidrag eller rår hen över det själv? I så fall får väl mamman använda det till mat för hen om hen ska vara där och mamman inte har råd?

    Hoppas ni hittar något bra boende och att du orkar vänta ifall ni ska fortsätta bo i nuvarande.


    Jag har sällan kontakt med henne men jag kan väl känna att vi är två väldigt olika typer av personer. Jag förstår faktiskt inte problemet för hon har inga fler barn men kanske blir så med vissa när barnen når tonåren att de vill prioritera sin egentid.

    Tonåren får studiebidraget tror jag? Jag har dålig koll men har hört min man knorra att hon får alla bidrag för barnet.
  • Anonym (Arg)
    molly50 skrev 2020-09-09 19:57:19 följande:

    Förr eller senare så tröttnar man väl.kan jag tänka mig. Det hade jag gjort.

    Men det är bra att du börjat sätta hårt mot hårt.

    Uppdatera oss gärna om hur det går.


    Det kommer jag göra för märker att det här funkade bättre än en dagbok.

    Nackdel med att skriva här är att jag blir ännu mer förbannad på honom och det kanske inte är så bra men bryr mig ej.
  • LukeStairwalker
    Anonym (Arg) skrev 2020-09-09 20:07:47 följande:

    Det kommer jag göra för märker att det här funkade bättre än en dagbok.

    Nackdel med att skriva här är att jag blir ännu mer förbannad på honom och det kanske inte är så bra men bryr mig ej.


    Nej så är det väl när kärleken avtagit. Det känns som om det kvittar.
  • Anonym (A 2)
    molly50 skrev 2020-09-09 19:57:19 följande:
    Förr eller senare så tröttnar man väl.kan jag tänka mig. Det hade jag gjort.
    Men det är bra att du börjat sätta hårt mot hårt.
    Uppdatera oss gärna om hur det går.
    Håller med
  • molly50
    Anonym (Arg) skrev 2020-09-09 20:07:47 följande:
    Det kommer jag göra för märker att det här funkade bättre än en dagbok.

    Nackdel med att skriva här är att jag blir ännu mer förbannad på honom och det kanske inte är så bra men bryr mig ej.
    Jag förstår det, Men kanske kan ilskan hjälpa dig också när du ska sätta ner foten. 
  • Anonym (django)
    Anonym (Arg) skrev 2020-09-09 20:05:50 följande:
    Jag har sällan kontakt med henne men jag kan väl känna att vi är två väldigt olika typer av personer. Jag förstår faktiskt inte problemet för hon har inga fler barn men kanske blir så med vissa när barnen når tonåren att de vill prioritera sin egentid.

    Tonåren får studiebidraget tror jag? Jag har dålig koll men har hört min man knorra att hon får alla bidrag för barnet.
    Ja både din man och hans ex utnyttjar dig tyvärr.
    Om tonåringen i princip bor med er hela tiden ska ju ert hushåll ha bidraget. Mat/kläder kostar.
  • Just Precis

    OBS att detta inte är en reflektion om TS problem (hennes situation med trångboddhet och bortskämd tonåring låter superjobbig) - utan om inställningen folk har till bonusbarn!

    Jag förundras så över bonusbarntrådar, det är så tydligt att majoriteten resonerar att bonusbarnet liksom bara är den biologiska förälderns ?problem?.

    Om min man hade ett barn sedan tidigare så skulle hen vara jätteviktigt för mig:

    - Jag utgår ifrån att jag kommer att leva med min man resten av våra liv, jag kommer därför även att ha en livslång relation till bonusen, värt att lägga lite tid och energi på...

    - Bonusen är våra gemensamma barns syskon

    - Bonusen är enormt viktig för min man, min man är enormt viktigt för mig - därigenom blir bonusen viktig per default

    - Och kanske allra främst: FY FAN vad jag hade blivit ledsen som barn om min bonusförälder behandlade mig som att jag var mycket mindre viktig än de egna barnen. Jag skulle ju aldrig känna mig riktigt hemma eller ens välkommen i det hemmet, vilket förstås skulle påverka min relation också till den biologiska föräldern negativt. Jag tror på riktigt att man kan förstöra en ung människas självkänsla rätt effektivt på det viset, och även om det var den vidrigaste av tonåringar så skulle jag inte vilja ha det på mitt samvete

    Förundras verkligen över vilken typ av relation man kan ha till sin partner när man kör ?egna barn, andras ungar? t.o.m. inom hemmets fyra väggar... Man är väl ändå ett team?

  • Anonym (django)
    Just Precis skrev 2020-09-09 23:13:39 följande:

    OBS att detta inte är en reflektion om TS problem (hennes situation med trångboddhet och bortskämd tonåring låter superjobbig) - utan om inställningen folk har till bonusbarn!

    Jag förundras så över bonusbarntrådar, det är så tydligt att majoriteten resonerar att bonusbarnet liksom bara är den biologiska förälderns ?problem?.

    Om min man hade ett barn sedan tidigare så skulle hen vara jätteviktigt för mig:

    - Jag utgår ifrån att jag kommer att leva med min man resten av våra liv, jag kommer därför även att ha en livslång relation till bonusen, värt att lägga lite tid och energi på...

    - Bonusen är våra gemensamma barns syskon

    - Bonusen är enormt viktig för min man, min man är enormt viktigt för mig - därigenom blir bonusen viktig per default

    - Och kanske allra främst: FY FAN vad jag hade blivit ledsen som barn om min bonusförälder behandlade mig som att jag var mycket mindre viktig än de egna barnen. Jag skulle ju aldrig känna mig riktigt hemma eller ens välkommen i det hemmet, vilket förstås skulle påverka min relation också till den biologiska föräldern negativt. Jag tror på riktigt att man kan förstöra en ung människas självkänsla rätt effektivt på det viset, och även om det var den vidrigaste av tonåringar så skulle jag inte vilja ha det på mitt samvete

    Förundras verkligen över vilken typ av relation man kan ha till sin partner när man kör ?egna barn, andras ungar? t.o.m. inom hemmets fyra väggar... Man är väl ändå ett team?


    Ja, och i TS fall är det verkligen synd att bonusbarnets/tonåringens egna föräldrar skiter i hen och dumpar hela ansvaret på TS....
Svar på tråden Nu får han byta jobb eller ändra umgänge till varannan helg.