Sjukskriva sig pga social ångest?

Imorgon har vi typ lite kick-off med jobbet, blir aktiviteter, längre lunch tillsammans samt en middag på kvällen. Jag har social ångest och pratar inte mycket med mina kollegor om det inte gäller jobbrelaterade saker. Och lunch på kontoret fungerar med kollegorna då jag brukar äta fort och sen ta en promenad. Men att ha aktiviteter, lång lunch och middag, där jag bara kommer att sitta tyst och skämmas för att jag inte vågar prata orkar jag inte med. Är det ok att sjukskriva sig? Kan ju säga att jag är förkyld eller har feber, alltså skylla på det? Hur hade ni gjort?

Spelar ingen roll när man har ångest och tycker det är jobbigt med det sociala. Du får ångest att behöva prata, inte prata, någon pratar med dig, någon pratar inte med dig, kanske säger man något dumt etc. Hjärnan sätter igång panikläge ändå. Ångest kommer inte logiskt och finns inga quick fix tyvärr förutom ibland ångestdämpande.

Jag kan inte svara för Ts men de flesta jobb idag är sociala; det ska vara teambuildings, kick-off, möten etc. Har man då problem med det sociala är det svårt att hitta jobb som man trivs med arbetsuppgifterna och är osocialt. De flesta.företag letar efter lagspelare.

Det tar otroligt lång tid att få bukt på sin ångest. Ts skriver att hen får terapi för det. Men det är inget man löser på en månad direkt.

Fortfarande finns det stigma runt ångest rent allmänt. Bara för det är 2020 så är inget lätt fixat. Vc psykologer går på knäna, vuxen psyk går med på knäna. Det är inte bara patienter med ångest som ska få plats i dbt, kbt och terapi.

Har aldrig hört talas om anpassat arbete för folk med socialfobi utan man måste tyvärr ta den vägen att plugga och sen välja ett av de få yrken där man kan få vara mer själv. Det är tyvärr intr lätt att välja och vraka bland jobb idag.

De jag känner med så svår socialfobi/ångest har varit arbetslösa och knappt orkat ha kontakt med sjukvården.

En lösning är att arbetsplatser blir mer accepterande mot folk och inte tvingar folk på kick-off.

Är ju snarare värre idag, även om samhället blivit mer accepterande i så att saker inte göms undan och inte pratas om. Men själva situationen är väldigt mycket värre så tillvida att det inte alls på samma sätt finns utrymme för icke sociala personer, det finns inte längre på samma sätt inte så sociala arbeten man kan välja utan i princip alla jobb söker "teamspelare" som är bra på att arbeta i grupp (även om det egentligen inte är jobb som särskilt behöver det nödvändigtvis) och kicks offs och teambuilding dagar osv. 
På samma sätt som det inte finns utrymme för lite mindre produktiva/begåvade/etc i dagens slimmade organisationer. 

Du missförstår. Det är snarare ett exempel på det jag försöker förklara, även jobb som inte borde vara sociala alls krävs det idag "lagspelare" och olika teambuilding grejer etc. Det är till och med uttalade krav i nästan varenda jobbannons numera. På ett helt annat sätt än det var tidigare. 

Som exempel jobbade jag några år tidigare på redovisningsbyrå i en tjänst då jag faktiskt inte ens hade mycket kundkontakt och behövde egentligen inte arbeta tillsammans med några kollegor heller men där dealbreakern blev att jag inte uppskattade/mådde bra av långa informella fikamöten varje dag och det var viktigare än vilket faktiskt jobb jag gjorde då (som alltså inte alls var socialt och inget problem) - men just den chefen var en som starkt trodde på just det här. Den tidigare chefen höll sig till ett veckomöte och utan tvång på att fika ihop länge minst en gång om dagen och ha informellt möte (men som då alltså var krav). 

Där jag jobbar idag har jag som sagt alltså en överrenskommelse om att jag inte behöver - men trots att det inte är särskilt socialt jobb står det i alla nya tjänsteannonser att man behöver vara social lagspelare (i lite andra och fler ord) och jag vet folk som fått negativ feedback på lönesamtal om att de inte tar sociala initiativ. Helt absurt ja, men så ser det ut idag. 
Det började förändras runt när jag hade mitt första jobb i slutet av 90 talet med övergång från enskilda kontor till kontorslandskap och att jobba i "team" - fanns dock fortfarande en förståelse för att de inte var idealt för alla och det tog ett tag innan det var uttalat krav i nästan varje jobbannons. 

Ja medvetenheten har ökat, det har kommit ut mer i ljuset - men i praktiken finns det mycket mindre acceptans för de som inte är sociala och/eller inte extroverta oavsett hur mycket det inte borde vara så. 

Kan allas kompetenser komma till sin rätt tjänar alla på det, både på individnivå och samhället.

Men då måste man lyfta fram vad man kan och är bra på, inte bara fokusera på det man inte kan.

Jag har en bekant som inte har social ångestriden har väldigt svårt att föra sig bland folk. Han är skitduktig på statistik och jobbar med det. Får beställningar om olika utdrag och behöver inte prata med så många. Han har lyckats lyfta fram sina styrkor.

Sen krävs lagspel för att ta fram komplexa produkter och leveranser. Att vara socialt kompetens betyder inte att man är duktig på att snick snacka vid kaffemaskinen.

Vanlig och vanlig... det är 2020 nu. En modern lastbil från Volvo, en god exportprodukt. Det finns mängder med team och lagspelare från ritbord till leverans till köpare. Ingenjörer, utvecklare, IT-stöd, fabrikstrimmare, smart lagerhållning, miljöingenjör, ekonomer, testare, jurister, säljare.., och en massa annat.

Själv ingår jag i ett team som utvecklar datasystem som de många medborgare kommer använda någon gång.

Det är också komplext med att dels få ihop att fungera som det är tänkt, i en värld som konstant ändras med nya regler och lagkrav. Inte lika komplext som en modern lastbil dock :)

Att plocka upp varor på hyllorna på ICA är inte komplext, dock nödvändigt. Att utveckla smarta lagersystem som automatbeställer vid lagernivåer baserat på försäljningsstatistik som ändras över säsongen är mer komplext. Att bygga lagerkvistar är hyggligt komplext. Att köra ut varorna till butiken, det är inte komplext. Så, i den sista kedjan finns plats för många roller, med mer eller mindre krav på social förmåga. Och alla behövs, så länge vi inte automatiserat precis allting.

Nej, det är inte alls samma sak. Förr i världen räknade man varor på hyllorna, inventering. Nu beställa varor automatiskt beroende på vad kassorna har registrerat har sålts. 100 tacoskal på hyllan, 80 sålda i kassan, systemet beställer själv. Sen görs inventering ibland för att få koll på svinnet, men inte lika ofta som idag.

Att bygga data/kassasystemet för detta är inte rakt på.

Titta också gärna på en dokumentär om moderna lager. Det finns knappt någon personal längre.

Jag pratar om centrallager förståss.

För du tror väl inte att varje lokal Ica-handlare beställer rödbetor direkt från en leverantör och raggmunksmet direkt från en annan? Och varje vara skickas separat till butiken från varje leverantör? Så funkar det inte.

På centrallager finns robotarna. T ex ICA har enorma lagerlokaler utanför Västerås. Längs E4-an söder om Jönköping ligger en massa laget, t ex Elgiganten.

Visst... packa på...