• Anonym (Anna-Maria)

    Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?

    Jag hade ett tag tankarna på en gift man med två söner, på jobbet. Jag skickade en vänförfrågan på Facebook, och vi blev vänner där. Då kunde jag se vad han hade skrivit på olika sidor, och hittade bland annat en betraktelse om hur han tänkte sig att resten av livet skulle bli.

    När yngsta pojken var tio år, skulle familjen ta time out i ett år och segla jorden runt. När pojkarna blev vuxna, hoppades han att någon av dem skulle vilja stanna i det lilla samhälle där de bor. I så fall skulle de kunna stycka av tomten, och så skulle mannen och sonen bygga ett hus åt sonen och hans familj där. Frun skulle få nära till barnbarnen, och kunna passa dem när ungdomarna ville ha lite barnfri tid. Han drömde även om att han och frun skulle köpa en ferievåning på Solkusten. 

    ...då skämdes jag! Vem var jag, liksom, att gå in och förstöra allt detta? Inte bara för mannen, utan för frun och sönerna - som var helt oskyldiga? Med vilken rätt? Sedan försökte jag inte lägga an på mannen mer, utan höll kontakten så kort som möjligt tills känslorna gick över. Vilket dom alltid gör, fast man inte tror det. 

    Ni som har agerat på era känslor, och faktiskt stulit en gift man, och förstört allt som han och hans fru och deras barn planerat livet ut. Mår ni bra..?

    Och snälla - säg ju inte att "man kan inte stjäla någon annan, det är alltid den andre som gör ett val". Det är ytterst sällan mannen, i sådana här fall, som både tar det första initiativet med en annan kvinna, sedan driver hela förhållandet, och tar initiativet till skilsmässa utan påtryckningar från den nya kvinnan.

  • Svar på tråden Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-11-04 10:30:50 följande:

    Nej, varken jag eller någon annan har sagt att hon bär ett ansvar för HANS otrohet, den ansvarar han för själv, hon bär däremot ett ansvar för sitt DELTAGANDE i hans otrohet.

    En person som deltar kan ju såklart aldrig ha HELA ansvaret, det ingår lixom i ordet deltagande, dvs man gör något tillsammans med någon annan. 


    Det menar jag att såväl Bjoer som andra hävdat vid upprepade tillfällen. Tex i inlägg 389 skriver Bjoer att en vän som "super ned" en person med dålig imåulskontroll delvis är ansvarig för dennes otrohet.

    Så den otrogne har heller i nte HELA ansvaret för sin otrohet enligt dig? (Efter som hen enligt dig är otrogen tillsammans med någon annan)
  • Ess
    molly50 skrev 2020-11-04 17:57:23 följande:
    Ja,ansvaret för ert förhållande ligger såklart på er. Ingen har påstått något annat.
    Men ansvaret för att ligga med en upptagen person ligger ju på den som gör det.
    Alla har ansvar för sina egna handlingar.
    Nej det är den upptagna personens ansvar att den bedrar sin partner. 
    Jag förutsätter att du inte själv heller rusar på och har sex med varenda en som kan tänka sig va intresserade av dig, eller drar ner sina byxor framför dig. Även om killen är super het, så tänker jag i alla fall i banorna att jag inte vill bedra min man och sätta min familj på spel för en idiotgrej.

    Jag tycker det verkar ligga i tiden att folk i allmänhet inte klarar av att tänka i nästa steg, att om jag gör detta vad blir följderna. Det är lättare att inte se längre än näsan räcker och sen skylla på andra när det skiter sig. Tycker denna attityden även är väldigt spridd i arbetslivet, att ingen varken ser eller kan planera för nästa steg. Konsekvenstänket är lika med noll.
  • Ess
    Bjoer skrev 2020-11-04 13:12:26 följande:
    Du tycker alltså inte att man har ett allmänt ansvar för sina medmänniskor? Ser man någon som har ramlat och brytit benet är det ok att bara gå vidare för "det är inte mitt ansvar"? Det är ok att sprida lögner om grannarna för "deras välmående är inte mitt ansvar"?
    Att va otrogen kan ju överhuvudtaget inte jämföras med att ha trillat och brutit benet. Det ena är en medveten handling och det andra en olyckshändelse.
  • Ess
    Anonym (Sara) skrev 2020-11-04 18:37:16 följande:
    Så den otrogne har heller i nte HELA ansvaret för sin otrohet enligt dig? (Efter som hen enligt dig är otrogen tillsammans med någon annan)
    Ska man va otrogen så ska man ha ett rejält gangbang, för då är det ju så många som delar på skulden att det knappt blir något över åt en själv.
    Problemet löst!!
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-11-04 12:34:28 följande:

    För deltagande? Den som är otrogen kan väl inte delta i sin egen otrohet?

    Hur tänkte du nu?


    För ansvaret för otroheten får man väl utgå från att avsågs.

    Deltar man intei sin egen otrohet?
  • Anonym (Sara)
    Anonym (sådär) skrev 2020-11-03 17:35:40 följande:

    Japp, men då har du ju inte deltagit i själva handlingen utan bara sagt åt någon att att utföra den, det är snarare uppvigling än deltagande. Men en älskarinna gör ju betydligt mer än bara säger åt den otrogna mannen att vara otrogen, hon deltar ju även i själv handlingen, eller hur?

    Det är ju inte så att hon säger åt Kalle att "nu ska du vara otrogen" och sen så går hon därifrån. Hon säger åt kalle att vara otrogen och sen deltar hon även i själva utförandet. Vilket i ditt exempel motsvarar att du säger åt Kalle att mobba Kajsa och sen deltar du i själva mobbningen.

    Och eftersom du då deltagit så har du medverkat och då har du även ett ansvar för din delaktighet i konsekvenserna som drabbade Kajsa.

     


    Tycker du att det är samma sak? Om Lisa har sex med gifta Kalle är det bara Kalle som är otrogen, om Lisa och Kalle mobbar Kajsa är båda mobbare på samma villkor.

    När det gäller otroheten kan man ju hövda (med ditt val av begrepp) attLisa deltar i Kalles otrohet men hon är inte själv otrogen, men börjar hon mobba Kajsa deltaar hon inte bara i Kalles aktivitet och möjliggör den ( som använts som begrepp tidigare) utan genomför själv den aktuella handlingen (mobbning i detta fall) och är själv en mobbare.

    Ser du ingen skillnad i detta?

    Jag tänker att även om jag använder era begrepp och definitioner här (delaktighet, möjliggöra) så är det ju en gigantisk skillnad. Tycker du inte det?
  • molly50
    Ess skrev 2020-11-04 19:45:43 följande:
    Nej det är den upptagna personens ansvar att den bedrar sin partner. 
    Jag förutsätter att du inte själv heller rusar på och har sex med varenda en som kan tänka sig va intresserade av dig, eller drar ner sina byxor framför dig. Även om killen är super het, så tänker jag i alla fall i banorna att jag inte vill bedra min man och sätta min familj på spel för en idiotgrej.

    Jag tycker det verkar ligga i tiden att folk i allmänhet inte klarar av att tänka i nästa steg, att om jag gör detta vad blir följderna. Det är lättare att inte se längre än näsan räcker och sen skylla på andra när det skiter sig. Tycker denna attityden även är väldigt spridd i arbetslivet, att ingen varken ser eller kan planera för nästa steg. Konsekvenstänket är lika med noll.
    Ja,och det är väl ingen som har påstått något annat heller.
    Självklart skulle jag inte falla för en kille som föröskte ragga på mig. Jag vill inte bedra min man.
    Jag skulle heller inte ragga på någon som är upptagen,även om jag hade varit singel.
    Men hade jag gjort det så är jag ansvarig för den handlingen.
    Hade jag haft sex med en upptagen person så är jag ansvarig för min del i det.
    Man är alltid ansvarig för sina egna handlingar.
    De flesta som ligger med en upptagen person har inte blivit tvingade under pistolhot.
    Eller anser du att den som är otrogen också bär ansvaret för sin älskarinnas/älskares val att möjliggöra hans/hennes otrohet?
    Eller har man inget som helst ansvar för sina egna val,enligt dig?
    Är man en total nickedocka när man blir uppraggad av en upptagen person?
    Ja,konsekvenstänket verkar vara lika med noll även hos de som bedrar och de som ligger med dessa personer.
  • Anonym (Noll)
    molly50 skrev 2020-11-05 09:06:08 följande:
    Ja,och det är väl ingen som har påstått något annat heller.
    Självklart skulle jag inte falla för en kille som föröskte ragga på mig. Jag vill inte bedra min man.
    Jag skulle heller inte ragga på någon som är upptagen,även om jag hade varit singel.
    Men hade jag gjort det så är jag ansvarig för den handlingen.
    Hade jag haft sex med en upptagen person så är jag ansvarig för min del i det.
    Man är alltid ansvarig för sina egna handlingar.
    De flesta som ligger med en upptagen person har inte blivit tvingade under pistolhot.
    Eller anser du att den som är otrogen också bär ansvaret för sin älskarinnas/älskares val att möjliggöra hans/hennes otrohet?
    Eller har man inget som helst ansvar för sina egna val,enligt dig?
    Är man en total nickedocka när man blir uppraggad av en upptagen person?
    Ja,konsekvenstänket verkar vara lika med noll även hos de som bedrar och de som ligger med dessa personer.
    Ansvar för sig själv ja, men inte för någon annan.
    Oavsett vem jag ligger med så ansvarar jag bara för mig och mitt.
    Som singel har jag ingen annan att ansvara för.
  • Bjoer
    Anonym (Sara) skrev 2020-11-04 18:30:00 följande:
    Men att gå från det till att hävda att man också per definition blir delansvarig för en annan persons handling skulle jag inte göra. Jag tycker att det är rejält dålig stil att envisas med att bjuda sin bantande kompis på bullar men jag tycker ändå inte att man kan hävda att bullbjudaren därmed är delvis ansvarig för bullätarens eventuella övervikt. Hen är amsvarig för ett oschysst beteende men inte för den andres egen handling.

    Dessutom är det ju så att man i princip inte kan gå igenom livet utan att genomföra någon handling som får dåliga konsekvenser för nån annan. Om jag söker ett jobb som jag får tex innebör det ju att den som annars skulle fått det blir utan, dvs dåliga konsekvenser för den. (Men det är för den delen i nte mitt ansvar attden personen är arbetslös) Så ipraktiken tänker jag att det handlar omattgöra en bedömning, en avvägning i varje situation som man sätter sig själv i. Vilka konsekvenser får handlingen för mig, för andra och vad är rimligt utifrån min egen moraliska ståndpunkt.

    Det tycker jag är ett rimligt förhållningssätt i livet.
    För mig är det ingen skillnad i att vara ansvarig för sin handling och att vara ansvarig för resultatet av den. Och resultatet i det här fallet är att din polare får det svårare att banta och därmed behåller sin övervikt. Om du inte är delansvarig för det, vilka negativa konsekvenser är det då som du kan hållas ansvarig för som gör att handlingen är oschysst? För är det inga negativa konsekvenser finns det väl inget moraliskt tveksamt i handlingen, eller?

    Det känns lite som att du/ni resonerar så att eftersom det finns en part som kan säga stopp i ett senare skede så friskrivs alla tidigare parter från ansvar. För att de inte hade sista ordet. Vilket känns lite märkligt.

    Jag håller helt med om ditt sista stycke. Man får göra avvägningar för hur ens handlingar påverkar andra och agera därefter. 
  • Bjoer
    Ess skrev 2020-11-04 19:52:52 följande:
    Att va otrogen kan ju överhuvudtaget inte jämföras med att ha trillat och brutit benet. Det ena är en medveten handling och det andra en olyckshändelse.
    Hur är den skillnaden relevant för jämförelsen om ansvar för tredje part? Båda är exempel på där ditt handlande och dina beslut har stora konsekvenser för någon annan. Om du anser att man har noll ansvar för tredje part, vilket du skrev tidigare, så anser du att man inte har ansvar att hjälpa någon som råkat ut för en olycka som t.ex. att bryta benet.

    Känns det som ett samhälle man vill leva i?
Svar på tråden Ni som har stulit någon annans man - säger inte samvetet någonting?