• Marimardi

    Vår letrozol resa- följas åt?

    Hej alla glada!

    Jag fick mens den 13/10 och började äta min första kur letrozol (enkeldos) den 15/10, alltså på min tredje mensdag. Nu har det gått två dagar sen jag tog min sista tablett och jag ska gå på VUL nu på måndag den 26e. Eftersom det är min första kur så är jag väldigt taggad men också nervös. Tycker att jag redan känner lite värk i äggstockarna???? Tänkte ifall det finns fler som äter letrozol som vill följas åt?? Ge varandra lite pepp, stöd och tips? Ingen av mina vänner vet om att jag har pcos och försöker skaffa barn, därför söker jag mig till en grupp som förstår hur jag känner och som inte hade blivit uttråkad när man pratar om detta haha.

  • Svar på tråden Vår letrozol resa- följas åt?
  • barnlängtan2021
    Marimardi skrev 2021-03-08 10:40:19 följande:

    Tack så mycket!!<3 Jag var där idag och man såg ett hjärta ticka, den växte som den skulle och allting såg bra ut. Så förhoppningsvis går det vägen!:)

    Barnlängtan2021 jag tänker på dig, och hoppas du kan komma igång med ny kur snart igen!


    Åh tack. Varit helt fri från blödningar under helgen men idag är det rosa igen så vet inte om mensen kommer nu
  • barnlängtan2021
    Sprallan skrev 2021-03-08 18:44:29 följande:

    Satt och åt kvällsmat o kände en konstig smärta i underlivet. Reste mig upp för att gå in på toaletten och då började blodet forsa. Så det har inte gått vägen den här gången heller :( jävla skit! Andra missfallet på 4 månader..


    Men nej vad sorgligt.. Hur är det med dig? <3
  • Sprallan
    barnlängtan2021 skrev 2021-03-08 21:05:43 följande:

    Men nej vad sorgligt.. Hur är det med dig? <3


    Känner mig mest förbannad, bitter och som att min kropp är värdelös. Med första missfallet kunde man ändå lyssna på läkarnas uppmaning om hur vanligt det var och hur nästan alla fick uppleva det nån gång. Nu känns det mer som att det är ytterligare nått fel på mig mer än PCOS, ingen ägglossning what so ever och hypotyreos ovanpå det.

    På söndag anordnar jag en mini-babyshower för mina 2 närmsta barndomsvänner som är beräknade om ett par månader båda 2. De vet inget om att jag varit gravid 2ggr under deras graviditeter, kommer inte bli lätt. Och givetvis är samtalsämnet om hur det tog på första försöket för båda två alltid återkommande och gör lika ont varje gång.

    Jag ska fortf på VUL imorgon då min läkare menar att en rejäl blödning inte behöver betyda missfall. Känns bara idiotiskt att ens inbilla sig något annat, bättre att bara inse faktum. Får se hur vi går vidare, känns ju inte som att jag vill göra på exakt samma sätt igen, för varför skulle det sluta annorlunda än dessa två gångerna?
  • barnlängtan2021
    Sprallan skrev 2021-03-09 12:30:50 följande:

    Känner mig mest förbannad, bitter och som att min kropp är värdelös. Med första missfallet kunde man ändå lyssna på läkarnas uppmaning om hur vanligt det var och hur nästan alla fick uppleva det nån gång. Nu känns det mer som att det är ytterligare nått fel på mig mer än PCOS, ingen ägglossning what so ever och hypotyreos ovanpå det.

    På söndag anordnar jag en mini-babyshower för mina 2 närmsta barndomsvänner som är beräknade om ett par månader båda 2. De vet inget om att jag varit gravid 2ggr under deras graviditeter, kommer inte bli lätt. Och givetvis är samtalsämnet om hur det tog på första försöket för båda två alltid återkommande och gör lika ont varje gång.

    Jag ska fortf på VUL imorgon då min läkare menar att en rejäl blödning inte behöver betyda missfall. Känns bara idiotiskt att ens inbilla sig något annat, bättre att bara inse faktum. Får se hur vi går vidare, känns ju inte som att jag vill göra på exakt samma sätt igen, för varför skulle det sluta annorlunda än dessa två gångerna?


    Förstår dig. Ibland behöver man bara få ut alla känslorna, oavsett om det är sorg, ilska eller glädje. Om det är lättare kanske du ska berätta det för dina vänner? Ibland kan det bara vara skönt.
  • Marimardi
    Sprallan skrev 2021-03-08 10:54:36 följande:

    Åh vad härligt att höra!! :) stort grattis <3

    Hur funderar ni kring allt med att berätta för nära o kära? Så olika hur tidigt eller sent man vill berätta :)

    Håll tummarna för mig på onsdag, hoppas SÅ få se ett hjärta slå denna gången. På onsdag bör jag vara någonstans i mitten eller slutet på v7 så det borde vara fullt möjligt. Får jag åtminstone se det så tror jag att jag kan börja glädjas lite. Så himla rädd för missfall igen :(


    Min sambos föräldrar och syskon vet om min graviditet och mina föräldrar och min syster vet om, sen har vi några nära vänner som vet. De vet om min diagnos och att det fortfarande är tidigt så även om jag skulle få missfall så vet jag att jag hade fått fint stöd. Men tänker dock inte gå ut på sociala medier förens kanske vecka 20 tänker jag.

    Åh skulle precis önska dig lycka till men såg sen att du skrev att du blödde mycket :( Hoppas verkligen det inte är ett missfall, hoppas ett mirakel sker :( <3
  • Marimardi
    Anonym (Mommo) skrev 2021-03-08 19:29:23 följande:

    Wow! Grattis! Det är så magiskt med det där lilla hjärtat.


    Tack så mycket! Ja det är det verkligen, känner mig lite lugnare nu när jag vet att den åtminstone slår och att fostret ligger där den ska:)
  • Marimardi
    Sprallan skrev 2021-03-09 12:30:50 följande:

    Känner mig mest förbannad, bitter och som att min kropp är värdelös. Med första missfallet kunde man ändå lyssna på läkarnas uppmaning om hur vanligt det var och hur nästan alla fick uppleva det nån gång. Nu känns det mer som att det är ytterligare nått fel på mig mer än PCOS, ingen ägglossning what so ever och hypotyreos ovanpå det.

    På söndag anordnar jag en mini-babyshower för mina 2 närmsta barndomsvänner som är beräknade om ett par månader båda 2. De vet inget om att jag varit gravid 2ggr under deras graviditeter, kommer inte bli lätt. Och givetvis är samtalsämnet om hur det tog på första försöket för båda två alltid återkommande och gör lika ont varje gång.

    Jag ska fortf på VUL imorgon då min läkare menar att en rejäl blödning inte behöver betyda missfall. Känns bara idiotiskt att ens inbilla sig något annat, bättre att bara inse faktum. Får se hur vi går vidare, känns ju inte som att jag vill göra på exakt samma sätt igen, för varför skulle det sluta annorlunda än dessa två gångerna?


    Förstår dig helt, och den här jävla PCOS ska göra det så himla svårt hela tiden :( Det suger alltid att höra att andra har haft det så enkelt varje gång
  • Marimardi
    barnlängtan2021 skrev 2021-03-08 21:05:06 följande:

    Åh tack. Varit helt fri från blödningar under helgen men idag är det rosa igen så vet inte om mensen kommer nu


    Hoppas det är mensen som kommer så att du kan börja på ny kur igen då! Kör du dubbel eller enkelkur?
  • Sprallan
    barnlängtan2021 skrev 2021-03-09 12:55:05 följande:

    Förstår dig. Ibland behöver man bara få ut alla känslorna, oavsett om det är sorg, ilska eller glädje. Om det är lättare kanske du ska berätta det för dina vänner? Ibland kan det bara vara skönt.


    Ja det är sant, men försöker bearbeta det med min sambo. Vi pratar mycket om det båda två med varandra så vi får ändå ventilerat. Har en nära vän som vet men ingen av våra familjer eller någon annan vet.

    Känns svårt o berätta, hur gör man det liksom. Btw allihopa, apropå ingenting alls så har jag fått två missfall de senaste 4 månaderna. Jag vet inte, kommer det ett läge där vi kommer in på ämnet så kanske, men annars känns det som att jag bara tar fokuset från dom när vi ska fira deras graviditeter :( jag är en sån där människa som gråter också, varesig jag är glad, ledsen, frustrerad eller arg, haha. Då blir det så himla dramatiskt också. Det är min värsta egenskap med de där jädra tårarna :(

    Hur går det för dig, tror du det var mensen som kom nu?
  • Sprallan
    Marimardi skrev 2021-03-09 13:05:59 följande:

    Min sambos föräldrar och syskon vet om min graviditet och mina föräldrar och min syster vet om, sen har vi några nära vänner som vet. De vet om min diagnos och att det fortfarande är tidigt så även om jag skulle få missfall så vet jag att jag hade fått fint stöd. Men tänker dock inte gå ut på sociala medier förens kanske vecka 20 tänker jag.

    Åh skulle precis önska dig lycka till men såg sen att du skrev att du blödde mycket :( Hoppas verkligen det inte är ett missfall, hoppas ett mirakel sker :( <3


    Låter väl klokt att göra så :) vi hade ungefär samma plan. Vi hade tänkt berätta för föräldrar och syskon efter ultraljudet imorgon om allt sett bra ut. Förra gången visste ingen alls och då kändes det tufft med missfallet i vecka 10 (som bara en vän till mig vet om) så vi tänkte berätta tidigare denna gång, så fick de gå som de gick liksom. Nu blir det så märkligt igen. Att berätta om ett missfall när ingen ens vet att man varit gravid överhuvudtaget.

    Klokt ändå att vänta till lite senare med att gå ut med det på sociala medier osv. Även om allt säkert kommer gå prima nu när du fått se hjärtat slå så känner man sig ändå lite mer safe om det gått så pass långt i graviditeten. Njut ordentligt av bulan sen när den kommer :) mår du bra i övrigt, inget illamående osv?
Svar på tråden Vår letrozol resa- följas åt?