Asperger (?) klurig relation?

Jag har själv Asperger och kan känna igen mig hur du beskriver henne. Det är inte alltid lätt för oss att uttrycka känslor och vi kanske gör det på andra sätt, men det viktiga är att ha tålamod och det är bra att ni kan prata öppet om det. Jag brukar inte så ofta heller säga att jag älskar min partner, (då jag hade någon), men jag visade det på andra sätt. Jag tror också det är viktigt att se de små sakerna för även de små sakerna kan vara riktigt stora hos någon med Asperger.

Nja.... visst, det är typiskt för autism/Asperger, eller i alla fall för en del, att inte visa så mycket känslor. Egentligen brukar man ju också ha svårt för ömsesidigheten, men hon verkar ju tänka på att säga något tillbaka om hon får en komplimang eller så. 

Jag skulle säga så här: Vi är ju inte alla likadana, det finns olika typer där också. Min man brukar tycka att jag är ganska kärleksfull mot honom - jag har nog snarare svårt att alltid komma ihåg det med ömsesidigheten, dvs. kan missa där man borde reagera mer, ger mer tillbaka. Men jag är kanske mer spontan kärleksfull än vad din tjej verkar vara. 

Det finns de med Asperger som är ganska passiva. Sedan kan det ju också vara så att hon fortfarande vänjer sig vid det där med diagnosen och att själv förstå hur hon fungerar. Så det kan ju hända att testar lite. Jag menar, vissa kanske har svårt att acceptera diagnosen och vill bevisa att de är "normala", medan andra t.o.m. överdriver svårigheterna, för att de liksom lever in sig i det. 

Sedan är ju alla individer också, så klart. 

Hej jag avslutade precis en relation med en man som antagligen hade Aspbergers.

Han kunde inte visa känslor. Väldigt sällan spontana kramar eller klappar Fixk jag .

Han kunde säga jag älskar dig . Men han hade väldigt svårt att prata könslor så vår relation utvecklades inte utan allt vart så ytligt. Jag avslutade detta pga att jag är en könslo människa och behöver samtalet i relationen, bygga djup. Han frågade aldrig något om mig, jag kunde fråga honom något och i bland kunde han säga samma fråga tillbaka men oftast inte.

Det är säkert inga problem att ha en relation med någon som har Aspergers om man inte har samma behov som mig att prata med varandra i en relation.

Vi var tillsammans i 2 år

Hade du förväntat något annat?

Du har ju själv val en komplicerad relation, så då är det väl bara o gilla läget?

Ja, försöker se det så. Men typ en myskväll kan jag ge massage, klia på ryggen å göra allt sådär mysigt för henne som jag bara kan. När man knappt får en gonattpuss tillbaka. 

Däremot märks ändå hennes kärlek. Syns lixom i ögonen. Eller de små vinkar hon ger ibland om att hon uppskattar mig. Som du säger, små saker, som säkert e stora för henne där och då. 

Kan kanske vara så. Tur att jag är den som gillar att GE 

Jo, jag vet hur det är. Kan bara gå till mig själv där. Hon försöker säkert så gott hon kan, men jag kan förstå att det kan vara frustrerande att inte få den kärleken tillbaka, så att säga. Det finns väl inget rätt svar här hur du ska göra, mer än att acceptera att det är så.

Jobbigt för dig :(

....där jag har mitt lilla tvivel att hamna själv. Då är jag nog ändå inte speciellt krävande i en relation vad gäller bekräftelse...

Sökte mer förhållningssätt :)

Du vet jag kan ibland bara låta bli att alls visa något. För att förhoppningsvis få hennes reaktion och bekräfta mer tillbaka. Barnsligt, men så är det :)

Eller typ, överdriver jag kanske att ge så mkt kärlek till henne. Det kanske bara gör det tuffare för henne. Vem vet.

Nja, poängen är snarare att du startade en relation med en person som du VET har problem som kommer göra det omöjligt för er att någonsin ha en normal relation. När du valde henne så valde du även alla problem som hör ihop med henne.

Söka råd och sätt att komma runt hennes problem kan du absolut göra. Men det kommer alltid vara en komplicerad relation. Så när du ändå är inne på förhållningssätt så bör du kanske även förhålla dig till om det är ett sånt liv du vill ha och om det är värt det.