Föda utan Epidural

För mig är denna smärtan nog den värsta jag kommer uppleva. Men smärtan är så konstig, för den är liksom ändå hanterbar på något konstigt vis. Jag älskar den HAHA. Har två barn och önskar såå att sambon ville ha en till. Vill så gärna gå igenom en förlossning igen. Jag fokuserade konstant på min andning, så fort en värk kom satt jag ner hakan mot bröstet och andades djupt och långt men tanken ?det går bra, det är snart över? upprepandes i mitt huvud varje värk. Åhhh avis blir jag, stort lycka till!!!

Har fött 4 barn! Två med lustgas och två utan smärtlindring. Fan man klarar det, men nu har jag haft snabba förlossningar men är de långa så förstår jag att man tar eda just för att orka

Jag beskriver en normal genomsnittlig förlossning med en mentalt frisk barnmorska. Självklart kan det inträffa oväntade händelser, men det tror jag nog TS förstår ändå. Trots allt finns det ju en minimal sannolikhet för att jorden ska gå under precis under förlossningen.

Jag är nog av uppfattningen att det många gånger inte alls går till som du beskriver, utifrån de erfarenheter jag har från mig själv, folk omkring mig och diverse mammagrupper.

Men. Jag kan absolut ha en skev bild! Ville bara tydliggöra att det faktiskt inte alltid blir som man föreställt sig.

Jag själv hade garanterat en bild som förstföderska om hur det skulle bli, tyvärr blev det inte alls så. Hade jag haft en annan inställning innan så tror jag att jag hade klarat detta bättre mentalt

Jag födde utan epidural för tre år sedan och hade förberett mig genom att läsa föda utan rädsla. Det som hjälpte mig bäst var att så fort jag fick en värk så slappnade jag av i käken (munnen var lite öppen), slappnade av i axlar, ben och fötter och analyserade värken. Jag så liksom värken som en vän som förde mig närmre mitt barn.

Min förlossning tog bara 3 timmar och jag spenderade två av de timmarna i badet. Födde helt utan medicinsk smärtlindring.

Imorgon går jag in i v 39+0 och har jag tur så föds lillan imorgon då jag har regelbundna starka värkar nu.

Ursäkta om jag skrivit lite konstigt men har ganska ont just nu haha

Lycka till!

Det där med käkarna! Verkligen ingen din grej. På något sätt hör spänd käke ihop med spänd bäckenbotten. Alltså den som har en överspänd bäckenbotten är också ofta spänd i käken, så inte omöjligt att ditt fokus på käken ger effekt så att bäckenbotten slappnar av

Man kan också tänka att det kommer att finnas ett begränsat antal värkar innan barnet är ute, och för varje värk har man en mindre kvar :) Vid de flesta normala förlossningar finns ju också en paus mellan varje värk, så man hinner hämta sig, och under tiden värken pågår tänka på att den när den är som värst snart tar slut.

Jag födde båda mina utan EDA. Gick hur bra som helst. Första barnet föddes dessutom utan någon form av smärtlindring. Jag kom in för sent. Fick krystvärkar redan i bilen och var 10 cm öppen när vi kom in. Det blev en ganska smärtsam upplevelse, men det beror antagligen främst på att allt gick så snabbt och jag fick panik. Fick krysta i över 1,5 timme för att jag "krystade fel" hela tiden.

Vid andra fl gick vattnet tidigt på morgonen. Fick åka in direkt då hon inte varit fixerad vid senaste kontrollen. Var på fl 12 tim utan att nåt hände sen blev jag igångsatt. Blev erbjuden EDA men avböjde (hade i mitt förlossningsbrev sagt att jag ville ha) Tack vare andning, fokus och slappna av i kroppen kände jag att jag hanterade smärtan. Sån otrolig skillnad mot första. Jag tror att rädsla och panik ökar smärtan rejält.

Denna gången hade jag även läst föda utan rädsla.

Sen är det såklart olika för alla. Vi har olika ont, på olika ställen och vid olika tillfällen under fl. Jag personligen tycker att smärtan precis när huvudet ska ut, "the ring of fire" är värst. Och där hjälper ändå inte EDA

Vad som hjälper alla är dock att försöka behålla lugnet och slappna av.

Jag är avundsjuk på dig som har denna fantastiska upplevelse framför dig. Lycka till!

Jag förstår vad S23 menar. Exempelvis, hur man upplever smärta under förlossning är ju enormt olika. Det är svårt att generalisera utifrån sin egen upplevelse. För mig var det mycket mer smärtsamt att sitta eller stå upp under min första förlossning. Den enda position som fungerade var liggande. Helt stilla. Under andra förlossningen hjälpte det att ligga ned men röra på benen mycket under värkarna. Under tredje förlossningen ville jag först stå upp och sen när smärtorna blev för stora halvsitta. Och under min fjärde förlossning var det enda som funkade att stå på alla fyra och gunga. Så man kan liksom inte säga baserat på kunskapen från sin egen förlossning att alla kvinnors smärta halveras om de sitter eller står upp när de tar värkar. Sen kan det såklart funka jättebra för många, men det kan likagärna vara tvärtom. Om du förstår hur jag menar :)

Oavsett, TS, jag har fött tre barn utan ryggbedövning. Jag tyckte det hjälpte en hel del att läsa Föda utan rädsla, och för mig funkade det hyfsat att försöka slappna av under värkarna och tänka positiva mantran (typ ja, ja, ja). Dock är min bästa förlossningsupplevelse hittills min fjärde förlossning där jag fick ryggbedövning, det var ju något helt annat att inte ha den där hemska smärtan utan kunna vara mer delaktig och till och med ha kul under förlossningen.

Lycka till när det drar igång!

Jag tänkte föda utan men det blev inte så. Låndragen förlossning. Du har fått massor med rad men du måste känna av vad som passar dig. Barnmorskan kommer ge dig alternativ. Jag testade till exempel att bada och det var hemskt. Ville bara halvligga och fokusera på min svaga lustgas. Det var det enda jag klarade att göra och samtidigt behålla fokus. Gick jättebra för mig. Någon annan vill ha akupunktur eller något annat. Pröva dig fram. Mitt tips är att vara beredd på att allt möjligt kan hända men det kommer ändå gå bra. Du är i trygga händer. Barn har fötts i alla tider. Det löser sig på ett eller annat sätt.