Hur gör ni med stora bonusbarn?

Självklart kan han bo hos er på heltid.

Det som är sjukt är att den unga vuxna inte betalar för sig och inte har en sysselsättning. Det är katastrofalt. Mina föräldrar hade blivit vansinniga.

Dessutom ska hen göra sin femtedel av hushållssysslorna.

Kommer dina barn också sitta sådär om några år, spela spel hela dagarna och vara bortskämda skitungar?

Nej, vi fick bo inom en viss radie i förhållande till pappan för att kunna flytta ihop för 18 år i syfte att undvika en vårdnadstvist.

Jag förklarade varför vi bor som vi gör nu och att tvisten går 18 år tillbaka. Vi kan inte flytta pga andra omständigheter kring ett av barnen vilket innebär att vi inte kan flytta tills efter högstadiet.

Jag förklarade varför vi bor som vi gör nu och att tvisten går 18 år tillbaka. Vi kan inte flytta pga andra omständigheter kring ett av barnen vilket innebär att vi inte kan flytta tills efter högstadiet.

Jag når tyvärr inte henne och hon kan inte föra en nyanserad diskussion. Hur ser din familjesituation ut?

Hur gammal var bonusbarnet och hur gamla är ni idag? Vad var era begränsningar i diskussionen och möjlig lösning för bonusbarnet som pappan inte nappade på?

Då har ni varit skilda/separerade ett tag. Hur bor barnen när de är hos sin pappa? Har ni delad vårdnad? Bor 25 åringen fortfarande hemma?

Jag vet inte hur hon tänker men vid en separation så kommer sonen inte följa med och om han mot förmodan gör då blir det temporärt. Hon kommer inte reda ut det ekonomiskt.

Skönt att det har ordnat upp sig på sätt och vis för er och jag vet att jag inte kan låta saken bero längre.

Han bor ju hemma grattis så man kan säga att han blir försörjd av oss då pappan tycker det är skönt att slippa honom. Han är rätt stor och äter konstant så det ä inget billigt matkonto vart än han befinner sig.

Hade jag varit din fru så hade jag inte accepterat någon av dina lösningar.

Varför måste DU sätta villoren för ERT liv?

Du visste att hennes son fanns från början.

Det blir nog tidigare än vad jag hade tänkt mig. Min dotter nämnde för mig tidigare idag att hon kan inte ta hem kompisar som kan sova över för att hon har inget rum eller en dörr att stänga efter sig. Det eldade upp mig så kolossalt och jag har bitit ihop hela dagen för att inte få ett utbrott. Mamma var inte hemma så hon hörde inget och jag sa inget heller då jag hade tänkt prata med henne under nästa vecka. Hon tog precis upp samma sak med sin mamma som blev uppmärksammad kanske för första gången på riktigt. Jag har sagt att vi får prata om det när barnen lagt sig ikväll. Jag är så ledsen och arg på mig själv. Är världens sämsta pappa just nu.