Hur kan han tro att jag ska kunna bli kåt??

Här har det varit lika delar hela vägen från början. Planerat och handlat samt haft huvudansvar för maten respektive tvätten varannan vecka har vi gjort i 20+ år.

För andra saker skriver vi listor tillsammans, sätter upp ansvarig och datum då något ska vara gjort, samma som när man driver projekt på jobbet.

Han har tagit halva FL, fixat vartannat födelsedagskalas, vabbat vartannat tillfälle, gått på föräldramöten, varit protokollförare i BRF sina år fast han är dyslektiker och det är lite jobbigt för honom osv osv. Jag har å andra sidan huggit ved, satt armeringsjärn med slägga, lyft några ton marksten, målat och oljat ute mm mm.

Det handlar ytterst om vilja- viljan att vara rättvis och inte en slö smitare.

Din amöba till karl hade jag fotat ut på gatan för längesen. 

Jag ska ta ännu ett snack med honom. Men den här gången tänker jag vara rak och ärlig med att det här är hans sista chans. Han ska få två månader på sig att visa vad han vill. Blir det ingen förbättring så får han söka efter ett annat boende. 

Fy fan va tungt det känns. Men jag måste tänka på mitt eget bästa för första gången på väldigt länge. 

Hade det inte varit för corona så hade jag bokat en liten solsemester för mig själv. Jag skulle nog må bra av att få lite distans till allt. 

Imorgon är första dagen i ditt nya liv och nu är det du som sitter vid rodret och styr!

Och mannen sitter vid årorna. Den matriarkala ordningen är upprättad i ännu ett svenskt hem.

Sånt här gör mig så himla glad! När du skrev den här tråden kanske det var läskigt att sätta ord på det, kanske var det ett rop på hjälp, kanske trodde du inte att det kunde bli nån genuin skillnad. Men bara av att formulera det för dig själv och höra responsen här kan du börja näma dig ditt nya liv.

Du förtjänar att vara lycklig.

Det är tusen gånger bättre att bo ensam än att leva med någons om varje dag trycker ned, förminskar, visar brist på kärlek. För det är vad hans beteende gör. Hans beteende sliter ut dig, förstör din hälsa på ett sätt som kan vara oåterkalleligt om du passerar den gränsen, förstör ditt liv. I ett liv där du inte behövde ta hand om en mansbebis skulle det finnas plats för skratt, dans, avslappning, glädje. Antingen tillsammans med en vuxen människa, eller med dig själv.

Lycka till! :*