Forum Sex & Sånt - Sex & samlevnad
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Hur kan han tro att jag ska kunna bli kåt??

    Tis 24 nov 2020 18:43 Läst 0 gånger Totalt 70 svar
    Anonym (trött och slut)
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 18:43 +1

    Jag är så trött och slut och jag kan aldrig räkna med att min man ska ställa upp och underlätta någonting övht. Han tar noll initiativ i hemmet utan jag måste säga till om varenda liten grej jag vill att han ska göra. Jag är så trött på att alltid vara den som bokar tvättider, skriver inköpslistor, städar, diskar, tvättar, bädda rent, handlar, går ut med soporna, tvättar och städar bilen, ser till att vi har något socialt umgänge osv. Han hjälper aldrig till. 

    Han kan helt seriöst fråga mig vad det blir till middag när jag kommer hem efter ett 10 timmars pass på jobbet. När jag jobbar så sitter han framför datorn eller ligger i sängen med sin telefon. Han kan inte ens tömma diskmaskinen eller gå ut med en stinkande soppåse för min skull. 

    Jag har ett sjukt stressigt arbete dessutom. Allt jag vill är att vi ska kunna ha det mysigt och trevligt när vi väl är lediga tillsammans. Men hur sjutton ska jag orka med att vara glad och kåt när jag blir lämnad ensam med alla måsten hela tiden? Min energi och min tid räcker inte hur långt som helst. 

    Min högsta dröm är att för en gångs skull få komma hem till ett städat hem och en middag på spisen. Att för en gångs skull få komma hem och kunna slappna av och få vila lite. Att få känna att allt inte hänger på mig hela tiden......

    Jag har förklarat så många gånger hur ledsen jag blir när han aldrig kan hjälpa mig med något. Jag ställer alltid upp och hjälper honom när han ber om det och jag gör vad jag kan för att vi ska få lite kvalitetstid med varandra. 

    Ändå kan han inte förstå varför jag inte vill bli väckt mitt i natten av att han trycker upp sitt stånd i ryggen på mig. Jag behöver all sömn jag kan få för att orka med vardagen. Eller varför jag inte blir kåt när han kommer och tar mig mellan benen när jag står och plockar med disken som han har haft hela dagen på sig att göra. Jag är nog rätt nära den berömda väggen vid det här laget. 

    Jag blir så förbannad på mig själv för att jag fortfarande hoppas att han ska förstå hur snedfördelat allt är. Vi skulle kunna vara hur lyckliga som helst om han bara förstod........

  • Anonym (Kommu­nikati­on)
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 18:48 #1

    Är han hemma hela dagarna?

    Jag hade lämnat om jag kände mig så överkörd

  • Tis 24 nov 2020 18:56 #2

    ? Jag har förklarat så många gånger hur ledsen jag blir när han aldrig kan hjälpa mig med något. Jag ställer alltid upp och hjälper honom när han ber om det och jag gör vad jag kan för att vi ska få lite kvalitetstid med varandra. ?

    Här kan du göra en förändring, gör bara rent ditt och tvätta bara dina kläder osv... om du verkligen vill få till en förändring så behövs något sånt tror jag.
    Alternativet är nog att lämna honom kallt och låta han leva ensam ett tag för att sen kanske... KANSKE... låta han komma tillbaka.

    Men så länge du städar och fixar åt honom så kommer han använda den bekvämligheten.

    Tänk själv hur han skulle reagera om ditt svar skulle vara på hans middagsfråga skulle va ?Vadå, jag åt middag på hemvägen... men det vore nice om du kirrade klart i köket, jag sätter mig framför tv´n med ett glas rött!?

  • Anonym (trött och slut) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 18:57 #3
    Anonym (Kommunikation) skrev 2020-11-24 18:48:57 följande:

    Är han hemma hela dagarna?

    Jag hade lämnat om jag kände mig så överkörd


    Nä, han jobbar. 

    Jag börjar fantisera mer och mer om att bo själv... 
  • Anonym (Japp)
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 18:59 #4
    Anonym (trött och slut) skrev 2020-11-24 18:43:26 följande:

    Jag är så trött och slut och jag kan aldrig räkna med att min man ska ställa upp och underlätta någonting övht. Han tar noll initiativ i hemmet utan jag måste säga till om varenda liten grej jag vill att han ska göra. Jag är så trött på att alltid vara den som bokar tvättider, skriver inköpslistor, städar, diskar, tvättar, bädda rent, handlar, går ut med soporna, tvättar och städar bilen, ser till att vi har något socialt umgänge osv. Han hjälper aldrig till. 

    Han kan helt seriöst fråga mig vad det blir till middag när jag kommer hem efter ett 10 timmars pass på jobbet. När jag jobbar så sitter han framför datorn eller ligger i sängen med sin telefon. Han kan inte ens tömma diskmaskinen eller gå ut med en stinkande soppåse för min skull. 

    Jag har ett sjukt stressigt arbete dessutom. Allt jag vill är att vi ska kunna ha det mysigt och trevligt när vi väl är lediga tillsammans. Men hur sjutton ska jag orka med att vara glad och kåt när jag blir lämnad ensam med alla måsten hela tiden? Min energi och min tid räcker inte hur långt som helst. 

    Min högsta dröm är att för en gångs skull få komma hem till ett städat hem och en middag på spisen. Att för en gångs skull få komma hem och kunna slappna av och få vila lite. Att få känna att allt inte hänger på mig hela tiden......

    Jag har förklarat så många gånger hur ledsen jag blir när han aldrig kan hjälpa mig med något. Jag ställer alltid upp och hjälper honom när han ber om det och jag gör vad jag kan för att vi ska få lite kvalitetstid med varandra. 

    Ändå kan han inte förstå varför jag inte vill bli väckt mitt i natten av att han trycker upp sitt stånd i ryggen på mig. Jag behöver all sömn jag kan få för att orka med vardagen. Eller varför jag inte blir kåt när han kommer och tar mig mellan benen när jag står och plockar med disken som han har haft hela dagen på sig att göra. Jag är nog rätt nära den berömda väggen vid det här laget. 

    Jag blir så förbannad på mig själv för att jag fortfarande hoppas att han ska förstå hur snedfördelat allt är. Vi skulle kunna vara hur lyckliga som helst om han bara förstod........


    Varför fortsätter du då? Om han nu inte lyssnar på det du säger varför fortsätter du att serva honom? Sluta agera hushållerska då och se om polletten trillar ner. Tvätta din egen tvätt, laga din egen mat, diska din egen disk.
  • Anonym (trött och slut) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 18:59 #5
    Leostar skrev 2020-11-24 18:56:53 följande:

    ? Jag har förklarat så många gånger hur ledsen jag blir när han aldrig kan hjälpa mig med något. Jag ställer alltid upp och hjälper honom när han ber om det och jag gör vad jag kan för att vi ska få lite kvalitetstid med varandra. ?

    Här kan du göra en förändring, gör bara rent ditt och tvätta bara dina kläder osv... om du verkligen vill få till en förändring så behövs något sånt tror jag.
    Alternativet är nog att lämna honom kallt och låta han leva ensam ett tag för att sen kanske... KANSKE... låta han komma tillbaka.

    Men så länge du städar och fixar åt honom så kommer han använda den bekvämligheten.

    Tänk själv hur han skulle reagera om ditt svar skulle vara på hans middagsfråga skulle va ?Vadå, jag åt middag på hemvägen... men det vore nice om du kirrade klart i köket, jag sätter mig framför tv´n med ett glas rött!?


    Du har nog rätt. Jag kan bara inte förstå hur man kan bry sig så lite om den man lever med. Jag skulle få skitdåligt samvete om jag betedde mig som honom. 
  • Anonym (Sluta­!!)
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 19:03 #6
    Anonym (Japp) skrev 2020-11-24 18:59:39 följande:

    Varför fortsätter du då? Om han nu inte lyssnar på det du säger varför fortsätter du att serva honom? Sluta agera hushållerska då och se om polletten trillar ner. Tvätta din egen tvätt, laga din egen mat, diska din egen disk.


    Ja! Jag håller med. Han har ju the time of his life. Så jävla bekvämt! Varför skulle han vilja ändra på det?

    Ts, bli inte kvinnan som blir utbränd över en jävla mansbebis!! Det tar ÅR att komma tillbaka från en rejäl utbrändhet och spåren av det kommer alltid finnas kvar. Du blir sjuk för att han ska kunna lata sig genom livet. Sätt ner foten, NU!
  • Anonym (trött och slut) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 19:05 #7
    Anonym (Sluta!!) skrev 2020-11-24 19:03:37 följande:
    Ja! Jag håller med. Han har ju the time of his life. Så jävla bekvämt! Varför skulle han vilja ändra på det?

    Ts, bli inte kvinnan som blir utbränd över en jävla mansbebis!! Det tar ÅR att komma tillbaka från en rejäl utbrändhet och spåren av det kommer alltid finnas kvar. Du blir sjuk för att han ska kunna lata sig genom livet. Sätt ner foten, NU!
    Det kanske bara är att inse att han mer än gärna utnyttjar mig. Hur kan man säga att man älskar någon som man lämnar ensam med all skit? 
  • Anonym (L)
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 19:07 #8

    Ta med dig mat till dig själv på väg hem från jobbet.

    Sov på soffan eller i ett gästrum.

  • Anonym (morot­)
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 19:10 #9

    Här har det varit lika delar hela vägen från början. Planerat och handlat samt haft huvudansvar för maten respektive tvätten varannan vecka har vi gjort i 20+ år.

    För andra saker skriver vi listor tillsammans, sätter upp ansvarig och datum då något ska vara gjort, samma som när man driver projekt på jobbet.

    Han har tagit halva FL, fixat vartannat födelsedagskalas, vabbat vartannat tillfälle, gått på föräldramöten, varit protokollförare i BRF sina år fast han är dyslektiker och det är lite jobbigt för honom osv osv. Jag har å andra sidan huggit ved, satt armeringsjärn med slägga, lyft några ton marksten, målat och oljat ute mm mm.

    Det handlar ytterst om vilja- viljan att vara rättvis och inte en slö smitare.

    Din amöba till karl hade jag fotat ut på gatan för längesen. 

  • Anonym (trött och slut) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 24 nov 2020 19:13 #10
    Anonym (morot) skrev 2020-11-24 19:10:12 följande:

    Här har det varit lika delar hela vägen från början. Planerat och handlat samt haft huvudansvar för maten respektive tvätten varannan vecka har vi gjort i 20+ år.

    För andra saker skriver vi listor tillsammans, sätter upp ansvarig och datum då något ska vara gjort, samma som när man driver projekt på jobbet.

    Han har tagit halva FL, fixat vartannat födelsedagskalas, vabbat vartannat tillfälle, gått på föräldramöten, varit protokollförare i BRF sina år fast han är dyslektiker och det är lite jobbigt för honom osv osv. Jag har å andra sidan huggit ved, satt armeringsjärn med slägga, lyft några ton marksten, målat och oljat ute mm mm.

    Det handlar ytterst om vilja- viljan att vara rättvis och inte en slö smitare.

    Din amöba till karl hade jag fotat ut på gatan för längesen. 


    Jag kanske skulle be honom att flytta ut. Det kanske är det som krävs. 
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll