bortskämd tonåring?

Jag har också en 16 årig son.

Han får inte sitt studiebidrag utan det sätts på hans sparkonto som han inte kommer åt.
Han har 200kr i månadspeng, fri mobil, fritt bränsle till a-traktor, kläder köper vi osv. Är det något särskilt så kan vi ge honom pengar till det.
Han har alla möjligheter i världen att jobba hur mycket han vill förutom den tid han är i skolan. Han har fortfarande 25.000kr kvar från det han jobbade i somras.

Han vill heller inte ha alla pengar på sitt kort för då vet han om att han bränner dem direkt på godis, läsk och skräpmat. Så är det något extra som vi föräldrar inte vill bidra till så flyttar vi över från hans lön till kortet och så får han betala det själv.

Jag tycker att barn ska lära sig ha ett hum och veta vad pengar är i värde är. för den åldern informationen passar.

Mina barn får hela barnbidraget. alla tre fsk-mellanstadiet.  Minsta ungen köper lego  för nån hundring minst 300 kr, lego. Sen är hon nöjd resten utav månaden. Såå nöjd hon älskar bygga lego.

Min mellersta köper nått mellanmål, ofta inte varje dag. åker till centrum med sina polare och hänger. köper ngt från Ica. ibland spel, köper gärna ngt efter träningarna.

Min äldsta, samt som in mellersta spel, köper mellanmål, oftast efter skoan eller träningarna. 

Våra barn har ett sparkonto gemensamt. Vi lägger undan sparpengar. Det som blir över av banbidraget lägger vi på sparkontot. /månad. 

Berättar till mina barn att pengar växer inte på träd. Man ska jobba för det man vill ha och förtjänar. Man ska gå i skolan göra sitt bästa, yttersta, ta hem läxor, mm.
Fixar man inte det då blir det inga cash. Så är det bara. 

Jag är sträng mamma och väldigt snäll. 

Jag skulle säga att det är just så man lär sig pengars värde. Men då är det såklart viktigt att man som förälder inte skjuter till extra när pengarna tar slut utan faktiskt får känna på att vara pank om man slösar.

Mina barn fick också sina barnbidrag, men vi drog av för deras mobilabonnemang. För övrigt ungefär samma upplägg som er. De fick klara sig på de pengar de hade, och de gjorde de också. Vi hade aldrig gått med på den avbetalningsplanen som din son föreslog. Kommer han att tycka att det känns relevant att betala av på den saken om två år...? Det låter ju exakt som de som hamnar i Lyxfällan...

Mina barn har fått hela studiebidraget. Den summan skulle räcka till mobilen, kläder, skor, hårklippning osv. Har de slösat bort pengarna direkt så har de fått klara sig - och förstås önska sig saker till födelsedag och jul.

Ja det var just det som kan vara ett av villkoren. Att slut på pengar just betyder slut på pengar oavsett varifrån. Skjuta till pengar kan ju också vara rena saker vilket också bör ses över under villkoren. Jag som förälder ser ju inte riktigt vitsen med att köpa en dyr vinterjacka för 1200 spänn när tonåringen just slösat alla pengar på Redbull och appar till mobilen... Jag känner mig inte alls motiverad till ett sånt inköp av jacka precis då. Vilket jag givetvis bör ha med i mina beräkningar när jag tänker på villkor.

Våra tvillingar i övre tonåren får 500 kr i månaden plus betald mobil och busskort. Kläder och allt nödvändigt beralar vi föräldrar. De 500 kr skall gå till nöjen , godis och liknande. Jag gör så för att jag inte vill att de skall ha så mycket pengar att röra sig med, för att inte skapa frestelser av olika slag. Jag vill också att de skall ha kvalitetskläder och då räcker inte studiebidraget så långt. Så länge de är under arton är det vi föräldrar som prioriterar vad som är viktigt. Vi pratar mycket ekonomi med våra tonåringar, lär dem om hur bostadsmarknaden fungerar och att man måste spara till kontantinsats. Våra tonäringar har mycket god känsla för ekonomi. De pengar de tjänar själva sätter de in på sparkontot.

"övre tonåren" betyder i min värld att man är myndig, eller är nära på iaf...

Jag blir nyfiken på hur du resonerar när du inte har mer tillit till dina barns förmåga att fatta "rätt" beslut trots frestelser?
Inser du inte vikten av att träna på detta? Som vuxen behöver man ständigt motstå frestelser att fatta fel beslut som kan få otroligt stora konsekvenser.

Om nu dina myndiga söner skulle förfoga även över de pengar som du nu köper kläder till dem för. vad är det värsta som kan hända? De fryser om de köpt pizza istället för vinterjakor? De blir våta om fötterna om de prioriterat festande över vinterskor?  
Ta då med dem till nån secondhand o tvinga dem köpa de fulaste jackor och skor du hittar för ett förskott på nästa månadspeng. Sen får du se några som lägger undan pengar och köper vettiga kläder när det börjar bli kallt igen nästa höst, förhoppningsvis...

Jag började få hela studiebidraget när jag gick gymnasiet, men då skulle det räcka till allt utom vinterskor. Kläder (inklusive ytterkläder), bussbiljetter/busskort, mobilräkningen, fika med kompisarna, bio, hobbys etc. När pengarna var slut så var pengarna slut. Men det hände inte så ofta eftersom jag försökte vara sparsam. Jag la undan hälften och resten fick jag använda som jag ville. När jag sommarjobbade så sparade jag dom pengarna så jag hade ifall jag någon gång ville göra ett lite större inköp, fanns inte sommarjobbspengarna kvar så var det bara att spara till det jag ville ha, då var det rätt skönt att ha lagt undan halva studiebidraget som en start.

Kommer ihåg känslan av att ha sparat ihop till något jag verkligen längtat efter länge, oavsett om det var en lite dyrare sak eller att t.ex att åka på festival med någon kompis. Att kunna köpa det jag längtat efter eller genomföra den där speciella aktiviteten, för "egna" pengar utan extra hjälp av mina föräldrar. Gud så stolt jag var. 

Mina föräldrar gav aldrig mer pengar utöver studiebidraget. Det är jag tacksam för idag när jag är vuxen. Jag sparar fortfarande ihop pengar till större inköp, har en bra buffert och har aldrig någonsin handlat på avbetalning eller tagit ett konsumtionslån. 

Jag är mer rädd för typ droger men risken är minimal , mina barn är förståndiga. Men risken finns, många köper ju idag. Jag skulle aldrig låta mina omyndiga barn som går i gymnasiet gå med dåliga kläder, så ditt förslag skulle inte fungera för oss, tyvärr.  Vore ju oerhört pinsamt för mig, vi har det gott ställt och vänner, bekanta och grannar skulle ju undra. Vårt problem är snarare att barnens vänner får väldigt stora summor att röra sig med. Mycket mer pengar än studiebidraget. Jag såg när barnen var små att de barn som fick mycket veckopeng köpte massor med godis och läsk .  Mina barn fick därför inte veckopeng förrän de var lite större. Att de slösar pengar gör ju inte så mycket , värre är om man får hål i tänderna, övervikt eller dålig hälsa. För oss fungerade det, de har inte vant sig vid att köpa godis och äter inte så mycket sådant, har därför inga problem med tänder och övervikt. Själv har jag haft problem både med övervikt och karies så det har varit viktigt för mig att hjälpa barnen att inte börja äta en massa godis, för det är väldigt lätt att vänja sig vid. Men jag ser förstås också fördelen med veckopeng Och månadspeng som skall räcka till allt. Det är inte svart eller vitt. En modell fungerar nog inte för alla. Jag pratar mycket ekonomi med våra barn, så att de är medvetna. De frågar ofta varför vi konsumerar så lite, jämfört med grannarna och kompisarnas föräldrar, är vi fattiga? Nej , vi är inte fattiga , men vi är inte heller rika. Vi har inget företag och hundratals miljoner som många av grannarna. Jag säger att de kan inte jämföra sig med de rikaste fem procenten, som våra grannar ofta tillhör. Och dessa rika ger idag väldigt mycket pengar till sina tonåringar upplever jag. Tusentals kronor i månaden, ny mopedbil eller lyxvarianter av EPA traktor vid femton, och kanske en liten BMW på artonårsdagen. 

Du tror inte det blir svårt för dem att hantera alla pengar själva den dagen de fyller 18 år om de inte tidigare tagit ansvar för sin ekonomi och tränat på det under några år?

Det är så annorlunda mot hur jag växte upp. Fick tillgång till barnbidraget och ansvarade för mina inköp från jag var 14 år.

Ja, det blir en utmaning. Inte minst eftersom vi sparat en hel del pengar  i deras namn som de kommer få tillgång till på artonårsdagen. Vi sparade inte så mycket men det har ju växt ganska rejält,sattte in pengar år 2005 till 2006. Valde tydligen rätt bra fonder. Kanske synd att jag inte sparade i mitt namn..... Men jag upplever att deras förstånd och omdöme ökar dramatiskt för varje år, så jag är inte så orolig. Vi pratar som sagt var en hel del om ekonomi. När de börjar studera om ett par år planerar vi dock att hjälpa dem med en första studentbudget så att de inte bränner allt med en gång. 

Min 16-åring får hela barnbidraget. Jag gjorde följande lista som går ut på att hon står för:

Skolmaterial
utemat
underkläder (ej strumpor för vi delar och det blir så rackarns krångligt)
vanliga kläder
Bio och liknande
Mellanskillnaden om hon väljer ett dyrare abbonemang än det basabbonemang vi står för.

Sen står hon får 50 % av tunnare jackor, sneakers och sånt som är ytterkläder men inte nödvändiga för överlevnad typ.

Jag står för skidkläder, rejäla stövlar och annat som jag vill ärva ner genom syskonskaran sen på ett smidigt sätt. Vi står också för aktiviteter och nödvändig utrustning till dessa. Däremot står hon för 50 % av utrustning/kläder som hon bara vill ha extra.

Hon har hur mycket pengar över som helst efter några månader. Börjar tro att jag varit alldeles för snäll, men som hon säger. Hon har inte behövt börja handla kläder än. Hon växer inte längre och allt fanns klart för i höst sen förra året. Våren och nästa höst blir inte lika kul.