Kära dagbok,
Londonveckan blev verkligen så bra som vi önskade. Faktiskt bättre- har aldrig haft så bra väder och temp där i hela 6 dagar så att man kan gå helt utan jacka och bara trivas, morgon som kväll. Och inte blev vi sjuka som i Portugal efter midsommar heller, fast vi nog passerade 100 000 människor minst på nära håll.
Våra vänner stockholmarna var där först eftersom de börjat sin ledighet med att vandra i Skottland en vecka. Hon är en riktig Duracellkanin och vi snittade 25 000 steg om dagen med dem så det var bara att dra på gympaskor och hänga med. V&A museum, Imperial war museum, Camden Town och en promenad utåt längs kanalen, Harrods, Selfridges, Liberty, en rejäl promenad i Hyde Park och en teaterpjäs hann vi med, samt några helt passabla restauranger. Ripa hade jag inte ätit förut.
Efter teatern på torsdagen växlade vi av och träffade istället vår mångårige andre vän, som en gång tänkte att han skulle jobba i London 1-2 år, men nu är uppe i 23 år där. Vi hann med en tripp längs hela Portobello Road med antikaffärer och gatumarknad. Jag och maken kunde inte enas om ett viktorianskt skrin så vi köpte varsitt. Han rosenträ med mässingsbeslag och jag valnöt med intarsia och pärlemordetaljer. Som tur var hade han tagit med en extra stor väska så vi fick ner våra skatter, även om väskor och påsar var sprängfulla på vägen hem.
Sonen fick förutom ett par svindyra hörlurar lyxdrickchoklad, Metallica T-shirt och syrligt American candy så han verkar nöjd.
Dag två med vår gamle vän vandrade vi längs Themsens södra strand och beundrade alla gamla och nya byggnader. Bästa kortet på parlamentet och Big Ben jag nånsin har tagit. Funderade på att korsa igen och ta en lunch i toppen av Fenchurch men det var så klart fullbokat. Kom inte och var spontan här inte.
Så vi hittade en smaskig veggolunch längs vägen och trampade istället på hela vägen ut till Greenwichobservatoriet, men där på kullen tog orken slut. Sen går man ner till Cutty Sark och tar tåget över bron (fin utsikt!) in till Bank, där vi skildes åt för ett par timmars vila.
På kvällen tog vi istället svarta linjen ut och åt thai med vår vän i Clapham där han bor. Billigare och lugnare. Vi gick en kvällspromenad på Clapham Commons, 25-30 ungdomar hade improviserat disco på en gräsmatta med självlysande glas och gammal musik som ELO, Grease och allt möjligt. Så vi satt på en bänk ett tag och filosoferade, tittade upp på sommartriangelns stjärnor Altair, Deneb och Vega samt alla flygplan som låg i linje för inflygning mot Heathrow.
Det singlade blad från träden i London redan, men det är för att de är brända i kanterna efter sommarens för varma veckor. Men luften luktade höst på väg.
Ja, nu är hösten på väg. Och nyser jag tre gånger så är det nog jul redan.
I morron blir det mailtsunami och tillbaka till grottekvarnen... /Auspex