• Anonym (Carpe diem)

    Kära dagbok - skriv hur din dag varit

    Kära dagbok!       5 december 2020 kl 18.20

    Gråmulen dag, kom inte ut denna lördag heller. Vaknade med värk i nacken - rygg - höfter som vanligt. Faan vad jag hatar att ha ont. Suttit med värmekudde mer eller mindre hela dagen och katten i knät. Glott på tv - bara skit överallt. Gick över till att slösurfa på youtube chris kläffords mjuka röst lindrar smärtan. Att inte han har blivit ännu större på youtube är ofattbart. Tv och dator hindrar mig från att tänka på det som smärtar mer. Mannen som jag aldrig kan få. Eller vill jag ha honom egentligen. Om jag skulle skriva om honom skulle ingen tro mig. Vill inte tänka på det.
    Hur ska jag komma ur min bubbla - jobba - äta - sova - helger som bara flyger förbi. Kommer ofta inte ut på lördagar - är helt slut efter veckan.
    Tröstäter - ska göra en äppelpaj nu efter jag har startat en tråd här på familjeliv. Får se om det är någon som fyller på hur en dag har varit i deras liv.

    Slut för nu 18.30

  • Svar på tråden Kära dagbok - skriv hur din dag varit
  • Anonym (Auspex)

    Kära dagbok,

    Londonveckan blev verkligen så bra som vi önskade. Faktiskt bättre- har aldrig haft så bra väder och temp där i hela 6 dagar så att man kan gå helt utan jacka och bara trivas, morgon som kväll. Och inte blev vi sjuka som i Portugal efter midsommar heller, fast vi nog passerade 100 000 människor minst på nära håll.

    Våra vänner stockholmarna var där först eftersom de börjat sin ledighet med att vandra i Skottland en vecka. Hon är en riktig Duracellkanin och vi snittade 25 000 steg om dagen med dem så det var bara att dra på gympaskor och hänga med. V&A museum, Imperial war museum, Camden Town och en promenad utåt längs kanalen, Harrods, Selfridges, Liberty, en rejäl promenad i Hyde Park och en teaterpjäs hann vi med, samt några helt passabla restauranger. Ripa hade jag inte ätit förut.

    Efter teatern på torsdagen växlade vi av och träffade istället vår mångårige andre vän, som en gång tänkte att han skulle jobba i London 1-2 år, men nu är uppe i 23 år där. Vi hann med en tripp längs hela Portobello Road med antikaffärer och gatumarknad. Jag och maken kunde inte enas om ett viktorianskt skrin så vi köpte varsitt. Han rosenträ med mässingsbeslag och jag valnöt med intarsia och pärlemordetaljer. Som tur var hade han tagit med en extra stor väska så vi fick ner våra skatter, även om väskor och påsar var sprängfulla på vägen hem.

    Sonen fick förutom ett par svindyra hörlurar lyxdrickchoklad, Metallica T-shirt och syrligt American candy så han verkar nöjd.

    Dag två med vår gamle vän vandrade vi längs Themsens södra strand och beundrade alla gamla och nya byggnader. Bästa kortet på parlamentet och Big Ben jag nånsin har tagit. Funderade på att korsa igen och ta en lunch i toppen av Fenchurch men det var så klart fullbokat. Kom inte och var spontan här inte.
    Så vi hittade en smaskig veggolunch längs vägen och trampade istället på hela vägen ut till Greenwichobservatoriet, men där på kullen tog orken slut. Sen går man ner till Cutty Sark och tar tåget över bron (fin utsikt!) in till Bank, där vi skildes åt för ett par timmars vila.

    På kvällen tog vi istället svarta linjen ut och åt thai med vår vän i Clapham där han bor. Billigare och lugnare. Vi gick en kvällspromenad på Clapham Commons, 25-30 ungdomar hade improviserat disco på en gräsmatta med självlysande glas och gammal musik som ELO, Grease och allt möjligt. Så vi satt på en bänk ett tag och filosoferade, tittade upp på sommartriangelns stjärnor Altair, Deneb och Vega samt alla flygplan som låg i linje för inflygning mot Heathrow.

    Det singlade blad från träden i London redan, men det är för att de är brända i kanterna efter sommarens för varma veckor. Men luften luktade höst på väg.

    Ja, nu är hösten på väg. Och nyser jag tre gånger så är det nog jul redan.
    I morron blir det mailtsunami och tillbaka till grottekvarnen... /Auspex

  • Anonym (Auspex)

    Här vare dött...nåja:

    Kära dagbok, 

    Höst sa jag och höst blev det. Efter en stor fest för en vän som blev en lysande fyrverkerifackla förra helgen börjar tristessen bre ut sig. 

    Remiss till gyn.
    Min kropp strular redan på andra vis så borde egentligen boka en läkartid igen men orkar inte.
    Bilen vill ha service.
    Tandläkartid.
    Ved....fan, måste köpa ved till kakelugnarna. Blir väl apdyrt.

    Måste fixa 50+ placeringskort till vår egen fest och blev plötsligt för snål för att beställa dem, så behöver ensamtid med mina inköpta kartongark från Panduro och jobbets papperssvärd, vilket man aldrig hinner för hela dan går i ett tills jag måste köra hem.

    Great times. Obestämd

    Men tog ut gubbarna på lunch i solen idag efter projektavslut, det verkade i alla fall uppskattat. Vi klarade leveransen men det har varit ett jäkla slit och många lärdomar så jag hoppas att jag kan föra vidare det vi lärt oss.

    Och i grunden blir man väl oftast frustrerad för att man vill bli klar, och vill göra ett bra jobb och känna att det som görs blir rätt. Men man måste få förutsättningarna och tiden för att kunna göra det också, och även om man själv får sätta timmarna så är det lätt att trolla bort sig i komplexa installationer.

    Vi går vidare mot nya glada fältslag och jag har redan intecknat min semester även nästa sommar. Det är nog nåt fel på mig.

    /auspex

  • Anonym (Carpe diem)

    Kära dagbok Fredag den 23 september 2022 kl 20.45

    Ännu en arbetsvecka som är slut. Veckorna och dagarna flyter bara iväg. Jag har ett ironiskt användarnamn i denna tråd.. Carpe Diem. Patetiskt. Jag "fångar inte dagen"... Jobbar, äter, sover som vanligt. Just nu föll jag till föga och köpte chips som jag äter till "middag" med dipp och Loka Crush till (bara päronsmak som är gott). Gamla tanten slarvar och äter chips... Samtidigt som jag köpt måltidsersättning för att gå ned i vikt. Hmm.. lite motsägelsefullt. Jag skulle behöva gå ned ca 10-12 kg. Jag har haft lyxen att aldrig behövt banta under hela min vuxentid. För det mesta har jag kunnat äta hur mycket som helst utan att det har påverkat vikten, men nu. Fruktansvärt. Jag har 10 kg ner till max för normalvikt enligt bmi. Nu förstår jag bättre vad övervikta går igenom. Ge mig bullar, muffins..så gott...!!!
     Men sanningen att säga så äter jag inte för mycket av godsaker.  Det är egentligt för mycket kolhydrater i vardagen och för lite motion. Det finns ju en orsak till att jag mår som jag gör. Jag lever kronisk smärta som har ökat i intensitet det senaste året. Och jag märker att ha ont kräver energi som jag inte har. 
    Så nu lever jag i ett vakuum känns det som. Jag vill FLYTTA fortfarande inget besked. Långsam hyresvärd som inte behandlat bytesansökan. Ja, jag vet att det är ett lyxproblem. Det är många som inte har bostad, jag vet.. Men jag vill ha lägre hyra för att kunna spara pengar och gå ner i arbetstid. 
    Har det hänt något kul den senaste tiden.. Tja,, barnkalas, ätit lunch med en kompis härom helgen. Fikat med en annan kompis. Ska ut i morgon och käka middag med några andra kompisar. Hmm... kolhydrater igen... Ge mig mer... så gott.
    Snart är chipsen slut, slö tittar på Idol.. tråkigt. Ska se om jag hittar någon film att kolla på.
    Ha en fin kväll.
    Slut för nu.
    Kl 21.00

  • Anonym (Auspex)

    Kära dagbok,

    firade sonens 18-årsdag med släkten idag, tre veckor sent pga alla var på resor och annat när vi försökte boka första datumet.

    Han var nöjd, vi fixade maten själva och jag är alldeles för mätt och lätt illamående.

    Måste mata jobbet med två tårtor som mer än hälften är kvar av, imorron. 
    Fördelen är att jag inte tål dem själv så dem kan jag inte överäta i alla fall, men maken bad också att bli förskonad från deras närvaro.

    Så...vilken klänning ska jag ha på nästa fest? Dags att bestämma dietstrategi.

    Är det detta livet går ut på? Obestämd

    /Auspex

  • Anonym (Sötnöt)

    Kära dagbok, 

    Jag lider. Har hittat en tråd skriven av vanliga människor som lever vanliga liv på ett forum. Det lindrar lite. 

    Mitt liv kommer aldrig att bli vanligt igen. Det gör mig så ledsen när jag tänker på det. Men den här veckan börjar en rolig kurs. Förra terminen tyckte jag mycket om flera som var med. Kanske skriver igen om det går bra med kursen. Ibland kommer jag inte iväg på saker fast jag vill. 

    Är så ensam med situationen också. Ingen jag känner vet hur jag mår, fast de anar nog. Jag försöker hålla skenet uppe, inte som förr när jag visade allt för alla.

    Nu börjar ett teveprogram. Tack för idag. 

  • Anonym (Carpe diem)

    Kära dagbok Tisdag den 27 september 2022 kl 21.30

    En grå höstdag och en grå dag i mitt sinne. Kunde inte jobba idag, haft ett kraftigt smärtutbrott, sån värk, kunde knappt röra mig. Tog lite starkare smärtstillande. Jag kan inte jobba med de tabletterna i kroppen, blir seg och trött. Men det gick över på eftermiddagen.  Är så trött på att ha det så här, jag har sökt hjälp men det är inget fel. Det känns som om någon nerv kommer i kläm i nacke, rygg ibland. Men jag vet inte, jag orkar inte söka hjälp igen. Är röntgad. Jag försöker att lära mig att acceptera och inte få panik när det här kommer. Men det är inte lätt. 
    Det här kan komma fort och jag kan oftast känna när det är på väg. Min rädsla är att det ska hända på jobbet, hur konstigt det än låter. Men jag skäms, jag vill inte att mina arbetskamrater ska se mig, när jag har så ont. Om det skulle ske på jobbet så kan jag inte köra hem eller ta mig hem med buss. Jag får för ont.
    Att leva med smärta som inte syns utåt, tycker jag är extremt jobbigt. "Har hon verkligen ont?" " Det är bara att bita ihop".. "Jag har också så ont, då tar jag en alvedon"..Men det kanske är bara mina rädslor som pratar att andra ska tycka så. Visst lite har jag väl hört när jag har beskrivit hur jag har det. Ja, ja, En ny dag imorgon. Och ett nytt försök att jobba.
    Japp, det blev ytterligare ett gnälligt inlägg.  Men skitsamma, det är bara min dagbok som får höra det här.....
    Slut för nu.
    Kl 21.40

  • Anonym (Auspex)

    Kära dagbok,

    Astrött, det regnar, halsont, ont i ena örat, bränner i hela ansiktet av allergier och så vaknade jag med mensvärk ovanpå alltihop.

    Var sen på jobbet för ingen av oss orkade gå upp som vi skulle, och sen när jag äntligen hade samlat ihop min kropp och skulle köra kom maken (som skulle jobbat hemma) på att han hade blixtinkallat möte på jobb kl 09.00 så då fick jag först köra honom till andra änden av stan och blev själv ännu senare.

    Chefen vet att jag tar igen tid nu för det jag jobbade för mycket under sommaren, så det är väl ingen som surar för det, det bara känns pinsamt för mig själv att komma örlande kl 08.45. 

    Håller som omväxling på att sälja min tid externt som konsult och fick offertsvar idag. Svårt att fatta att man kan ta de pengarna per timme, och synd att de inte går i fickan på mig, man blir lite frestad att starta eget. Men jag är nog för bekväm för att dra administrationen. Får väl skriva upp det som ett plus inför löneförhandling istället.

    Stackars mitt ansikte, det är inte kul att vara röd som ett tändstickshuvud men vill jag läka det nu måste jag närapå sluta äta i flera dagar. Orkar inte jobba och vara helt borta av lågt blodsocker.

    Fan.

    /Auspex

  • Anonym (Carpe diem)

    Kära dagbok 28 september 2022 kl 19.00

    Ett kort inlägg, utan GNÄLL.. De du.. det sker inte varje dag...Glad.
    Dagen har varit bra! Haft en bra dag på jobbet utan några speciella händelser. Det behövs ibland. Känner mig nöjd med dagen.
    Efter en grådag kommer ibland solsken. Yes!!
    Även om det inte hänt något speciellt.
    Ha en fin kväll.
    Slut för nu.
    Kl 19.01

Svar på tråden Kära dagbok - skriv hur din dag varit