Sambo vill inte dela med sig av fonder

Hennes resonemang är helt åt... Hur är det möjligt att exakt alla dina pengar ska tillhöra familjen, men bara en del av hennes? Dags att ställa krav! Och, om ni ska skriva papper på att hon får tillbaka sin andel + jag antar att hon äger del av bostaden och därmed får del av ev vinst, så innebär det att du betalar amortering där hälften går till henne om ni går isär. Nej nej, dags att hitta ett rättvist sätt att fördela ekonomin!

Du skriver ju så här:

 jag har även stått för en stor del av försörjningen i flera år innan vi fick barn

Tyvärr är du det som kan kallas medberoende. Situationen har smugit sakta men säkert och nu inser du att det här kanske inte är helt ok egentligen. 

Du kanske får säga att ni inte har råd med detta dyrare boende just nu, om premisserna är att du ska stå för merparten, du ska fortsätta betala det mesta för ert leverne och du har redan tagit 100.000 av dina sparpengar. Är din partner sådan att pengar hon inte ser, tänker hon inte riktigt på? De där 100.000 som du lagt ut av sparpengar tex.

När ni skulle köpa barnvagn mm så borde du ha sagt att hon skulle bidragit en del av den summan också. Möjligen en mindre summa eftersom du tjänar mer, men ändå. Nu är hon van vid hur det är. 

Så det handlar dels om att lära om ett beteende, vilket kan vara svårt, och det handlar om hennes syn på "sina pengar" där du ju fått lägga in dina pengar som "våra pengar".

Bara för att någon är mor till ens barn så betyder inte det att man får bete sig som en skitstövel (dvs hon). Om du inte tar tag i detta nu så kommer det ju fortsätta så här, fast med ett dyrare boende och ännu fler utgifter som du ska stå för. Barnen kostar mer när de blir äldre osv. 

När ska hon börja jobba? 

Hur gamla är era barn?

Tycker som sagt att hela situationen är märklig, och att din sambo resonerar märkligt. Hon har tidigare gått in med mer kapital i ert nuvarande boende. Ok.

Du använder ditt sparkapital för att göra en del större (gemensamma/familjen) inköp. Ok.

Under  tiden av denna resa så står även du för en större del av de månatliga omkostnaderna. Hon verkar även haft en "lägre" inkomst av olika anledningar, som du förstår och är ok med. Ok.

Men nu verkar hon ha vänt i allt detta och känner inte (för) att ta mer av sitt sparkapital för ett framtida boende. Och hennes resonemang är att du har ett bättre jobb (högre inkomst), och skulle ni bryta upp så får hon det sämre/tuffare.

Nää, jag köper inte det resonemanget, inte full ut iaf. Att man sparar är givetvis bra. Men att hänga upp det ensidigt på att skapa sig en "kudde" om/när/gud förbjude en relation tar slut, det låter i mina öron märkligt. Att det dessutom hon som är mer drivande i att skaffa ett större boende...

Jag står kvar vid att ni bör prata ihop er om ekonomi, boende, familj, framtid, sparande (spara till sig själv, spara till något gemensamt, sparande till era barn). Det är dessutom lika bra att göra det nu när det ändå är lite tillspetsat kring frågan om "kontantinsats", och inte sen, eller när det är "försent".