Bebis i sätesbjudning, kejsarsnitt eller igångsättning

Åh jag hade valt igångsättning alla dagar i veckan året runt! Men jag kan ändå förstå din oro, jag kände mig också väldigt nervös för att bli igångsatt då jag läst mycket skräckhisyorier men det var den mest fantastiska upplevelsen någonsin! Mina tankar var ändå hela tiden att snitt är värre, det är inte naturligt, det är bukkirurgi, ärrvävnad som kan påverka eventuella framtida graviditeter/försök till graviditeter eller andra kirurgiska ingrepp man inte vet om man behöver göra i framtiden, risk för livmoderruptur vid fler graviditeter, du får inte bära bebis efter på ett bra tag, risk för infektioner i såret, smärtan osv. Vill bara säga att min igånsättning var underbar och oftast läser man de ?hemska? upplevelserna och inte de bra. Jag var i v 40+1 (förstagångsföderska), var öppen 1,5 vid undersökning, fick en ballongkateter kl 15 och sen värkstimulerande kl 18, vår dotter föddes 00.10, sprack ingenting. Är gravid med nr två nu som tyvärr ligger i säte och jag vill för allt i världen inte ha snitt så hoppas innerligt vändningsförsöket lyckas! Oavsett vad du väljer eller får så hoppas jag du får en fin upplevelse av er bebis födelse!

Mitt fel, det gällde visst inte ett litet barn utan tyngre lyft som matkassar de första veckorna. Oavsett smärtlindring eller ej är ju en vaginal förlossning betydligt mer naturligt än en stor bukoperation. Kvinnokroppen är skapt för barnafödande. Men oavsett så tycler jag att det en kvinnas åsikter eller önskemål gällande förlösningen av sitt barn det viktiga inte vad vi andra anser, vi kan bara framföra våra upplevelser för att bidra sen hoppas jag att varje kvinna får välja själv vad hon tror är bäst för sig och sitt barn.

Nej men alla kvinnokroppar med en livmoder är väl ändå skapta för att kunna bära och föda ett barn och mer naturligt än så finns ju inte, en bukoperation är ju verkligen inte ?naturligt? födande det kan du väl inte mena?

Och nej man får ju inte välja alla gånher och det är ju för att det finns anledningar till att en vaginal förlossning är att rekomendera. Infektionsrisken vid snitt är 2,6% jämfört med 1,1 vaginalt, blodproppsrisken 2 på 1000 kvinnor vid snitt och högre om kvinnan är överviktig, risken att skada andra organ finns ca 1% får skador på urinblåsan, sammanväxningar förekommer vid alla bukoperationer och kan leda rill bla tarmvred, kroniska smärtor, livmoderruptur vid fler graviditeter etc, föreliggande moderkaka vid nästa graviditwt ökar från 0,5% till 2% efter snitt och kan medföra kraftiga farliga blödningar under nästa graviditet, risk att moderkakan växer in i livmoderväggen efter snitt med kraftiga blödningar och svårigheter att få ut moderkakan, 3,7 barn av 1000 har andningsbesvär efter snitt jämfört med 0,7 barn vid vaginal förlossning, även bakteriefloran etableras senare vid snitt och kan därmed påverka imunföesvaret och autoimmuna sjukdomar.

Men oavsett ett akutsnitt eller planerat elektivt snitt är riskerna detsamma, ett akut snitt är inte mer slarvigt utfört än ett planerat den är bara snabbare och med fler vårdpersonal på plats. Och ja kvinna och barn kan dö under en förlossning såväl vaginal och som vid snitt, vi kan dö närsomhelst. Den svenska statistiken kan jämföras med de övriga nordiska länderna vilket alla förespråkar en vaginal förlossning som den mest säkraste förlossningmetoden för både barn och kvinna. Våra åsikter skiljer sig åt och ja det får man acceptera men i min värld så ljuger inte vetenskapliga studier och statistik vilket jag själv skulle välja att luta mig mot vid ett eventuellt svårt beslut. Men det känns som att vi ska lämna diskussionen här och önska ts en fantastisk förlossningsupplevelse oavsett förlossningssätt.