Hur blev era hnb:are som äldre?

Min yngsta var hnb. Det enda vi inte kunde bocka av på listan var nätterna, hon sov hela nätter från två månaders ålder. Dock aldrig mer än 10 minuter i stöten på dagarna. Allt vände för henne när hon var runt 2, då började hon inse att världen inte var så farlig som hon trodde. Idag är hon (nästan) 11 och är en skitrolig, empatisk, social, intelligent, lättlärd och kreativ unge. Men hon har ett humör som inte är av den här världen, en dramaqueen utan dess like, kan gå från jätteglad till katastrof på två sekunder och går något fel eller hon inte får som hon vill så är dagen förstörd (både för henne och oss andra i familjen). Hon är en handfull och otroligt påfrestande emellanåt, men det blir bättre och bättre. Hon tränar på att hantera sina känslor och att uttrycka dem i ord och börjar inse att vi inte kan göra något åt en situation om hon inte pratar om det. Jag väljer att se hennes humör och känsloregister som en positiv egenskap, hon måste bara lära sig hantera det.