Separation och ena parten har flyttat och skrivit sig på annan adress. Har denne juridisk rätt att ha kvar saker i lägenheten hon har lämnat?

Samboförhållande avslutats och den ena parten (X) har flyttat från lägenheten och är nu skriven på annan adress sen 14 dagar. 

Lägenheten där X och Y var sambo ägs och har alltid ägts helt och hållet av Y som därför bor kvar i lägenheten efter separationen. 

När X flyttade ut (för ca 2,5 vecka sedan) tog hon med sig en del av sina saker. Resten fick Y plocka ihop genom att gå igenom alla utrymmen i lägenheten och samla ihop det  (allt från kläder, hygienprodukter, möbler, böcker, prydnadssaker, rens i källarförråden mm) då X inte visat något intresse av att göra detta, 

Sakerna är ordentligt packade i flyttlådor och står nu ihopsamlade i lägenhetens hall/vardagsrum. Det är ca 10 lådor, ett stort skrivbord, stort soffbord, 4-5 stolar, 2-3 stora mattor, köksprylar, ett antal tavlor mm så det tar ganska mycket utrymme i den relativt lilla lägenheten och är i vägen.  

X är informerad om att packning av sakerna är gjord och att det står och väntar på hämtning och ska "fixa det när jag har tid". 

Hur ser rättsläget ut här? Har X rätt att ha sakerna där så länge hon vill trots att hon inte längre varken bor i lägenheten eller är skriven där?

Har Y rätt att ställa ner dem i ett källarutrymme om det går att få fram ett extra? Har Y rätt att hyra ett varmförråd och ställa sakerna där om han informerar X om detta och står för alla kostnader dvs flytt till förråd med hjälpa av flyttfirma, förrådshyra och flytt från förrådet till X när det passar X?

Värt att veta är att det har varit en långt utdragen diskussion om separation och Y är den som vill avsluta relationen. X är inte nöjd med detta. X har fortfarande nyckel till lägenheten samt källarförrådet och Y vill gärna att separationen blir klar och att X hämtar sina saker och ger tillbaka nycklar. 

Någon som vet hur man får/bör gå tillväga i ett sånt här läge? 

Om man har ett hyresavtal så brukar tre månaders uppsägningstid gälla och jag tycker det är rimligt att kunna förvara sakerna i alla fall så länge även i detta fall om den som flyttat inte kan lösa sin situation på direkten och kanske bor inneboende hos en vän eller släkting tillfälligt. Det finns sällan plats för extra soffgrupper då.

Det handlar om att bete sig som en människa helt enkelt, även om man säkert önskar att det gick fortare.

Sen finns det en bortre gräns på ett år där den som flyttat anses ha övergett boet och inte längre har rätt att komma och kräva saker ur det gemensamma. Privat egendom är dock fortfarande privat:

Hej,Jag har lite funderingar angående en separation.En man och en kvinna köper ett hus tillsammans och blir sambos. Förhållandet håller i något år och sedan separerar parterna. Vid separationen väljer mannen att bo kvar i huset och kvinnan köper ett eget hus. I deras bodelning står endast att mannen tar över huset och kvinnan tar med sig den gemensamma bilen.Ungefär ett år efter att kvinnan har flyttat ut så kräver hon att hon ska komma in i mannens hus och hämta hennes kvarvarande prylar, så som kläder och kvinnans mammas dopklänning. Kvinnan hotar med att ta med sig polisen för att komma in i huset eller att mannen ställer ut hennes grejer så att hon kan hämta sakerna. Vad säger lagen om detta? Paret har två gemensamma barn och deras relation är mycket infekterad. Kvinnan är mycket svartsjuk på mannens nya sambo och hotar om stämning och håller på med en hel del påståenden som är ren och skärt förtal.Om mannen vägrar att släppa in kvinnan och hämta sina saker, genererar det att mannen tagit hennes grejer? Om kvinnan inte tog med sig sina grejer när hon flyttade, kan hon då komma, ett år efter, och begära tillbaka dem?/Nyfiken

Vid en separation gör man skillnad mellan det gemensamma bohaget och saker som tillhör den enskilde. Sådant som inte ska ingå i det gemensamma bohaget är just sådant som kläder, smycken och liknande privata ägodelar. En person har alltid rätt att få sina ägodelar och det blir högst problematiskt om denne nekas åtkomst till dessa. Däremot kan inte en tidigare sambo, som i detta fall, träda in i det tidigare hemmet utan tillåtelse att hämta dem. Det blir därmed en överenskommelse som måste göras dem emellan, när detta kan passa.

Saker som är att anses tillhöra det gemensamma bohaget, alltså samboegendom, kan utkrävas ur boet under ett års tid, sedan är rätten förlorad. I detta fall verkar det inte gälla samboegendom utan privata ägodelar och parterna bör därför komma överens om när dessa kan hämtas. 

X har i 5 månader blivit ombedd att flytta ut men vägrat. Först när Y var bortrest i jobbet i ett par veckor flyttade X ut utan att berätta det för Y. 

X har en ny lägenhet med förstahandskontrakt där X  numera är skriven och bor.  X skriver rasande arga email till Y där X hävdar att hen inte har möbler nog att möblera sin nya lägenhet med och saknar mattor, tavlor, en del husgeråd, skrivbord och soffbord.  Detta är exakt de möbler/saker som står kvar i Y:s lägenhet och som denne nu har gett åtskilliga förslag på hämtningsalternativ utan att få ngn respons tillbaka från X. Y har erbjudit sig att stå för alla ekonomiska delar av flytten dvs anlita flyttfirma för att sakerna ska bli packade säkert och vara försäkrade alternativt betala flyttlådor/bensin/släpkostnad /personer som hjälper X att bära sakerna men ingen respons på det. 

Det har nu tillkommit en del  krav från X till Y varför Y kopplat in advokat för hjälp med korrekt tillvägagångssätt.  Kraven som inte finns någon grund för enl advokat inkluderar bla att X vägrar hämta saker/lämna nycklar om Y inte gör det X önskar. En del snudd på skrattretande saker och andra fullkomligt huvudlösa. Bla krävs delägarskap i fastighet som Y fått i arv långt innan X och Y träffades och som X aldrig satt sin fot i. X har även krav på att Y ska ge/göra saker till/ med X:s barn (inte Y:s barn) eftersom de förväntade sig att de skulle få ta del av en högre levnadsstandard som inte längre är aktuell när X och Y inte lever ihop längre. De 2 barnen är vuxna sedan länge, 24 och 26 år, och har egna familjer och det känns inte rimligt att Y förväntas köpa nya bilar / hosta upp handpengar för nya boenden till dem för att X tycker att de ska få det. Inte heller är det rimligt att Y ska starta sparande till X:s barn och fortsätta detta tills de blir 30 år som Y vill. Blir nog tyvärr en långdragen process det här. 

Eftersom det inte verkar vara ok att Y bär ner sakerna i källarförrådet som X har nyckel till är läget nu sånt att alla sakerna står uppställda mitt inne i lägenheten och är i vägen. Det känns - under ovan angivna förutsättningar - helt orimligt att Y ska behöva ha sakerna där tills det passar X att komma och hämta då X inte visar något som helst intresse av att göra detta. 

Tragiskt att det ska behöva bli så här. 

Kjell2: 

Y är införstådd med att han kan gå den vägen men vill gärna lösa det utan kfm. Även om han vill avsluta relationen känner han viss sorg över att X är ledsen att det tar slut så vill göra det så stressfritt som möjligt för henne men det kanske inte är genomförbart om hon nu inte verkar vilja dyka upp och hämta sakerna i rimlig tid. Antar att kfm har en viss handlägningstid också och han skulle gärna få sakerna ut ur lägenheten då hans barn som inte kunnat bo där under sambotiden ska flytta in på halvtid och utrymmet behövs av den anledningen. Han får kolla upp kfm närmare tror jag. Tack för ditt svar

Ibland ligger det mycket mer bakom en trådstart än vad trådstartaren väljer att dela med sig av för att det inte är relevant för sakfrågan. Det kanske kan vara värt att fundera över en annan gång. 

X har i 5 månader blivit ombedd att flytta ut men vägrat. Först när Y var bortrest i jobbet i ett par veckor flyttade X ut utan att berätta det för Y. 
---
Eftersom det inte verkar vara ok att Y bär ner sakerna i källarförrådet som X har nyckel till är läget nu sånt att alla sakerna står uppställda mitt inne i lägenheten och är i vägen. Det känns - under ovan angivna förutsättningar - helt orimligt att Y ska behöva ha sakerna där tills det passar X att komma och hämta då X inte visar något som helst intresse av att göra detta. 

Tragiskt att det ska behöva bli så här. 

Ibland ligger det mycket mer bakom en trådstart än vad trådstartaren väljer att dela med sig av för att det inte är relevant för sakfrågan. Det kanske kan vara värt att fundera över en annan gång.