• Anonym (Hårlös)

    Hur förklarar jag håravfall för frisören?

    För ett par veckor sedan blev jag och min man osams och han tog tag i mitt hår. Det var så illa att det ramlade av. Så nu har jag stora kala fläckar på skalpen. Det är naturligtvis allvarligt att han kan göra så och vi har vänt oss till familjerådgivningen. Min man ska få hjälp att hantera situationer som kan innebära risk att han tar till våld (det har inte hänt ofta, men ändå kanske 5 gånger under våra 14 år tillsammans). Förutom att relationen till min man är problematisk (och jag överväger att lämna honom) så har jag problem med vad jag ska säga till min frisör. Jag har gått till samma frisör i 25 år och har en god relation till henne. Men jag har ingen lust att sitta hos frisören och prata om min mans våld. Finns det någon annan rimlig förklaring man kan ge till att det plötsligt är kala fläckar i hårbotten? Jag tycker verkligen inte om att behöva ljuga om detta, men kan inte förmå mig att säga sanningen och ser inte heller någon poäng i det. Till vardags kan jag hjälpligt borsta och spraya håret så det döljer fläckarna, men är också orolig att någon annan ska råka se och fråga. Kan frisörer se skillnad på alpecia (en sjukdom man kan få kala fläckar av) och hår som ryckts bort med våld? Vad tror frisörer om man bara säger att det plötsligt lossnade utan att man vet varför? Någon som är frisör som kan svara eller ge tips? Jag skulle bli så tacksam för råd och tips kring hur jag ska fixa frisörbesöket (håret kommer då förmodligen vara ca 1 cm). Jag får ångest av att tänka på den skam jag skulle känna för att berätta sanningen.

  • Svar på tråden Hur förklarar jag håravfall för frisören?
  • Anonym (Levt i destruktiv relation)
    Citronsaft skrev 2021-02-03 11:44:28 följande:
    Jag har själv levt i ett misshandel förhållande så jag vet precis hur det är. (utan barn). Jag har själv en levt i förenkelse om att det blir bättre bara han får hjälp och klandrat mig själv om jag bara inte gjorde si eller så om jag inte bara sa så, om jag bara var bättre. Jag vet hur det på något sjukt vis blir en trygghet också och dom bra stunderna känns som hela ens värld. Hur man normaliserar allt han gör. Jag har ingenstans skrivit att det är lätt, utan att ansvaret är hennes att lämna. Hur någon annan beter sig kan man aldrig förändra. Det man kan göra är att lämna. Om det så tar henne 3 dagar eller 3 år MEN i det här fallet planerar hon inte ens att lämna för det är viktigare att hon kan fortsätta med sin hobby och bo fint... Trots att det finns barn med i bilden. När man är själv kan man göra som man vill men när det finns barn så är man SKYLDIG sina barn att lämna. Det är inte heller något som uppkom igår utan pågått i flera år..
    Då förvånar det mig än mer att du har ett så hårt tonläge.

    Givetvis har du rätt i att man måste lämna, det vet jag lika väl som du. Men att skuldbelägga offret är fel väg att gå!

    Hur länge levde du med våld i vardagen?
  • Anonym (Trassel)

    Sedan tycker jag att du ska tänka på att människor som slåss är farliga, oavsett om det är ett led i ett allmänt kontrollerande beteende eller om det är för att de inte vet något annat sätt att få ur sig sin frustration de gånger de är riktigt arga.

  • Anonym (Levt i destruktiv relation)
    Anonym (Trassel) skrev 2021-02-03 11:51:26 följande:

    Sedan tycker jag att du ska tänka på att människor som slåss är farliga, oavsett om det är ett led i ett allmänt kontrollerande beteende eller om det är för att de inte vet något annat sätt att få ur sig sin frustration de gånger de är riktigt arga.


    Det stämmer.

    Nu vet vi inte ålder på barnen men tänk om en t ex sextonåring retar gallfeber på honom, och allting släpper och han ger sig på barnet?

    Mindre barn känns som att de är mer fredade men vad händer när de börjar "se vuxna ut"?

    Är man beredd att ta risken?

    Jag menar inte att låta dömande, nu far bara tankarna runt.
  • Pope Joan II

    Varför måste du klippa dig precis när du blivir misshandlad för sjätte gången på 14 år då? Du kan väl be din man kapa lite här och där tills dess att skallen blivit täckt igen?

  • Citronsaft
    Anonym (Levt i destruktiv relation) skrev 2021-02-03 11:49:58 följande:

    Då förvånar det mig än mer att du har ett så hårt tonläge.

    Givetvis har du rätt i att man måste lämna, det vet jag lika väl som du. Men att skuldbelägga offret är fel väg att gå!

    Hur länge levde du med våld i vardagen?


    3 år. Man må vara ett offer men åter igen barnen är försvarslösa. Som förälder måste man skydda dom. Det är ens skyldighet. Dom kan inte skydda sig själv så offren i detta fallet blir barn.

    Skaffa en egen lägenhet. Sätt barnen i säkerhet. Sen kan dom prata om hur dom ska gå vidare.
  • Anonym (Hårlös)
    Anonym (Levt i destruktiv relation) skrev 2021-02-03 10:39:38 följande:

    Vad hände de andra gångerna han blev så oresonligt arg?


    En gång fick jag en örfil. En gång puttade han omkull mig. En gång låste han dörren så jag inte kom in på kanske 5 min. En gång drog han av mig täcket när jag skulle sova. Ja, det var väl det. Men den här gången höll han i mitt huvud så det lossnade hår och det känns värre än de andra gångerna. Vi sökte hjälp även den gång han gav mig en örfil och nu är det ca 5år sedan något hände. Vi har 4 barn i åldrarna 8-13. Men det är ju jättebra att så många här inne vet exakt vad som ska göras och vad som är bäst för mig och barnen...
  • Vanessa89
    Anonym (Hårlös) skrev 2021-02-03 13:01:30 följande:

    En gång fick jag en örfil. En gång puttade han omkull mig. En gång låste han dörren så jag inte kom in på kanske 5 min. En gång drog han av mig täcket när jag skulle sova. Ja, det var väl det. Men den här gången höll han i mitt huvud så det lossnade hår och det känns värre än de andra gångerna. Vi sökte hjälp även den gång han gav mig en örfil och nu är det ca 5år sedan något hände. Vi har 4 barn i åldrarna 8-13. Men det är ju jättebra att så många här inne vet exakt vad som ska göras och vad som är bäst för mig och barnen...


    Då har det alltså inte blivit bättre trots era försök till hjälp. Vaknaaaaaaaaaa!!
  • Pope Joan II
    Anonym (Hårlös) skrev 2021-02-03 13:01:30 följande:
    En gång fick jag en örfil. En gång puttade han omkull mig. En gång låste han dörren så jag inte kom in på kanske 5 min. En gång drog han av mig täcket när jag skulle sova. Ja, det var väl det. Men den här gången höll han i mitt huvud så det lossnade hår och det känns värre än de andra gångerna. Vi sökte hjälp även den gång han gav mig en örfil och nu är det ca 5år sedan något hände. Vi har 4 barn i åldrarna 8-13. Men det är ju jättebra att så många här inne vet exakt vad som ska göras och vad som är bäst för mig och barnen...
    Hur förklarar du ditt plötsliga håravfall för barnen då? 
  • Anonym (Anonym)
    Anonym (Hårlös) skrev 2021-02-03 13:01:30 följande:
    En gång fick jag en örfil. En gång puttade han omkull mig. En gång låste han dörren så jag inte kom in på kanske 5 min. En gång drog han av mig täcket när jag skulle sova. Ja, det var väl det. Men den här gången höll han i mitt huvud så det lossnade hår och det känns värre än de andra gångerna. Vi sökte hjälp även den gång han gav mig en örfil och nu är det ca 5år sedan något hände. Vi har 4 barn i åldrarna 8-13. Men det är ju jättebra att så många här inne vet exakt vad som ska göras och vad som är bäst för mig och barnen...
    Det här är mycket allvarliga övergrepp han har utfört. Jag vet att det är svårt att lämna, men du kan ju inte mena att du mår bra av att stanna hos honom?
  • Anonym (Levt i destruktiv relation)
    Pope Joan II skrev 2021-02-03 13:09:26 följande:
    Hur förklarar du ditt plötsliga håravfall för barnen då? 
    Det undrar jag också.
Svar på tråden Hur förklarar jag håravfall för frisören?