Forum Skilsmässa/Separation - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • En illusion att det kan bli bra igen?

    Lör 13 feb 23:48 Läst 0 gånger Totalt 14 svar
    Lör 13 feb 23:48
    Gift sedan 14 år med två barn 8 och 13, vi har glidit isär och kommit längre och längre ifrån varandra sedan andra barnet. Allt har handlat om det praktiska med barnen i fokus, VI har inte tagit någon plats för oss själva. Sista åren nästan ingen ömhet och det fysisk nästintill obefintligt. Irritation och anklagelser. Jag har inte bekräftat och lyssnat utan kommit med praktiska ?lösningar? och gått förbi varandra.
    Vi har inte haft det bra.
    För några veckor sedan så tog min fru upp frågan om skilsmässa, att hon inte vill ha det såhär längre. Att vi inte förstår varandra, inte har det bra. Att hon inte mår bra i vår relation. Sen har vi försökt prata om det men har upplevt henne som hård och undanfallande på ett sätt som jag inte känner igen.
    Kom på henne med att ha inlätt en ?digital? relation sedan någon månad men en person som hon haft en relation med för länge sedan, bor i ett annat land så inget fysisk men det finns känslor och sexuella undertoner. 
    Konfronterade och nu började vi prata på ett annat sätt, kunde tala om det som är. Varför vi inte har gjort något tidigare.
    För mig ett stort svek samtidigt som jag rationellt kan förstå, jag talar om att vad som än händer så måste vi vara ärliga mot varande.
    Kommer på henne igen efter att ha blånekat att hon kommunicerat med denna person. Hon försvarar det med att det finns känslor mellan dom.
    Skulle det inte vara för barnen så hade jag lämnat direkt.
    Jag har kvar känslor och har talat om att jag är beredd att försöka igen med utomstående hjälp men då måste hon ärligt känna att det finns något kvar. Hon säger att hon inte vet, är så stormigt i henne så hon vet inte vad hon känner. Tror den praktiska och ekonomiska insikten har börjat falla in och jag är rädd att det kan styra.
    Har försökt ta reda på vad mina känslor består av men har kommit fram till att det inte bara är rädsla för separationen. Vet att jag har massa saker i min person som måste ändras på.
    Är det jag som lever i en illusion att det går att rädda? Att det kan vara en vändpunkt.  Kan det någonsin bli bra igen? Skjuter vi bara upp det ofrånkomliga något år till?
    Vilsen, sårad, ledsen, rädd, arg.
  • Lör 13 feb 23:52 #1

    Formateringen försvann..

  • Anonym (gått igenom liknan­de)
    Visa endast
    Sön 14 feb 00:27 #2

    Min åsikt, som jag har inga bevis för utan bara egen erfarenhet, är att ni har en gyllene chans nu att hitta tillbaka. Det är bra att skaka ordentligt ett sovande förhållande, det kan bli reset och en fresh start. Hon har egentligen inte gjort något oförlåtligt. Sex chattat med en annan, ja det är fel och det gör ont men det har inte hänt något på riktigt. Sexet kan bli fantastiskt efter en sån chock. Man blir påmind om vad man kan förlora. Hoppas ni hittar tillbaka till varann.

  • Anonym (50-ta­ggare)
    Visa endast
    Sön 14 feb 06:22 #3

    Du skriver att du inte bekräftat henne och inte har lyssnat. Om det pågått i åratal kan du mycket väl ha dödat hennes känslor. Boka familjeterapi. Det hjälper er att reda ut känslorna, kanske hittar ni tillbaka, kanske inte.

  • Anonym (F)
    Visa endast
    Sön 14 feb 07:00 #4

    Ni behöver familjeterapi om ni ska komma vidare. Och du kan aldrig hindra henne från att vara kär i sitt ex, men hon ska då baske mig inte ha kontakt med honom om ni ska ha en chans. Hon har gjort övertramp här, inte du. Men om båda vill så går det. Frågan är mest om hon vill, för det verkar inte så med tanke på vad hon säger. Ställ in dig på skilsmässa, barnen är ändå stora nog.

  • Sön 14 feb 14:40 #5

    Kämpa för att ni ska hitta tillbaka, men ställ in dig på att det inte går. Förutsättningen är att bägge vill, men jag tror inte att din fru vill.

  • Sön 14 feb 15:36 #6

    Är du villig att jobba på de sidor du behöver ändra på?

    I så fall tror jag också att parterapi kan hjälpa er. 

    Men du måste i så fall göra det helhjärtat. 

  • Mån 15 feb 20:43 #7

    Tack för alla kloka tankarna!

    Var på första familjeterapi sessionen idag. Hur mycket vi inte har sett och förstått om varandra. Inte förstått oss själva :(

    Mycket som måste ändras och samtidigt försöka ta reda på om det finns några känslor kvar att bygga vidare på...

  • Tor 18 feb 19:38 #8

    Hur har det gått? Pratar ni med varandra? Kommer ni vidare i samtalen?

    Jag är uppe i något liknande själv, och jag har insett hur värdefullt det är att ta hjälp och gå i parterapi. Vår psykolog hjälper oss att förstå varandra. Annars fastnar vi lätt i våra diskussioner här hemma, och kommer inte vidare. Det går bara runt.

    Jag har också lärt mig mycket om mig själv i processen och sett våra roller vi har haft i relationen. Roller som vi inte har trivts med, och som inte gett oss ett spännande och utvecklande liv ihop. Det svåra, tycker jag, är att bryta våra mönster, och göra en varaktig förändring. Att inte vara bekväma och falla tillbaka till hur det var.

  • Anonym (Man 56)
    Visa endast
    Fre 19 feb 02:26 #9

    Prova att förändra dina dåliga sidor i morgon då har du visat att du vill och försöker då kanske hon gör detsamma .

    Kanske ett spa besök utan barn eller likn.

  • Anonym (Man 56)
    Visa endast
    Fre 19 feb 02:26 #10

    Prova att förändra dina dåliga sidor i morgon då har du visat att du vill och försöker då kanske hon gör detsamma .

    Kanske ett spa besök utan barn eller likn.

  • Fre 19 feb 15:04 #11
    Vi har börjat prata litegrann men känns avvaktande, vardagen tar så mycket tid och kraft. Corona gör det svårt för oss att lämna bort barnen men vi har pratat om att vi behöver några dagar varför sig utan någonting runtomkring för att kunna fundera.
    Jag har försökt skapa så mycket trygghet jag kan i situation för att hon ska kunna landa i vad hon känner utan att press och att båda vägarna är ok. 
    Är frustrerande men förstår att det måsta få ta tid, hoppas att nästa familjerådgivningstillfälle kan föra allt framåt.
  • Fre 19 feb 18:23 #12

    Jag tycker coronan också gör att man går och ältar mer än vad man kanske skulle gjort normalt, för att man är mer ensam och har färre aktiviteter som får bort tankarna.

    Ja, man får låta det ta tid. Och kanske måste det först bli sämre för att sedan kunna bli bättre.

    Om ni vill ta några dagar var för sig kanske någon av er kan resa bort några dagar om det finns möjlighet till det? Barnen är ju ändå rätt stora, så det borde kunna vara möjligt? Vi har funderat på att göra det, men inte kommit iväg ännu. 

  • Mån 22 mar 16:48 #13 +1
    Det blev en positiv vändning för oss för några veckor sedan, efter att vi fått lite egen tid (jag sov inte hemma och barnen borta) så vände det för min fru. Vi har haft en mycket bättre känsla hemma med respekt och intresse, har känts bra. Hon behövde tid att ?omvärderat? och känna efter, säger att hon fortfarande älskar mig. Vill leve med mig om det som varit dåligt varaktigt kan förändras.
    Har varit på fler familjerådgivningstillfällen och ska försätta med det. Har en bra känsla men är trevande, jag har svårt att släppa misstänksamheten och är lite för ?bekräftelsesökande?? jobbar på det och att utmanar mig i sådant som jag tycker är jobbigt.

    Vi måste hitta vad VI är nu och vad vi vill att det ska vara och jag måste sluta analysera sönder allt i minsta beståndsdel, våga känna. Konstaterat att vi båda har ett bagage som vi ska försöka ta tag i på egen hand med hjälp av psykolog.
    Tror jag behöver fler svar om otroheten för att kunna komma vidare, har ett antal funderingar som jag inte kan få ur huvuden. Har talat om det men tvekar inför att ställa frågorna.
    Finns mycket kvar och vi får ta små steg i taget men det känns bra :)
  • Tis 23 mar 20:18 #14

    Härligt att höra! Jag hoppas att ni kan återupptäcka varandra, bryta dåliga invanda mönster och hitta något nytt fint tillsammans! Kanske kan ni utnyttja er kris till att få något mycket bättre, båda två. 
    Jag hoppas att du kan ställa frågorna du har till henne. Och jag hoppas också att du tar dig tiden att fundera på vad du vill, och om det finns något i relationen som du inte tycker har fungerat. 

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll