Inlägg från: KimLinnefeldt |Visa alla inlägg
  • KimLinnefeldt

    Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män

    Anonym (Q 40+) skrev 2021-04-05 16:12:55 följande:
    Dubbla liv, som i mitt fall tydliga dubbla identiteter, som ett hjälpmedel för många fruar var något som min man hittade i studier under vår väg mot förverkligande. Det var ett sätt som nämndes av många par och kvinnor.
    Min man räknade ut att detta synsätt kunde vara en stor hjälp och skulle passa för mig.
    Det blev en viktig nyckel för mig och vi har tagit det så långt att "mitt andra jag" till och med har ett annat namn.

    För mig har "mitt andra jag" varit till mycket stor hjälp för att jag ska kunna öppna upp, slappna av, inte se ned på mig själv, inte känna skam.
    Det hjälper mig att inte kritisera mig själv för att jag inte alls är bara så där ordentlig utan tvärtom är både lite busig, odygdig, fri och sexig.
    Även mitt sätt att klä mig, med höga klackar och mycket sexigare kläder än normalt, sminka mig, långa naglar i klara färger, och att jag ofta bär håret lite annorlunda är också något jag gillar att släppa fram, vågar att göra, när jag är "mitt andra jag".
    Jag får mycket blickar, komplimanger och uppskattning som gör så mycket gott för min självkänsla.
    Och min man älskar det och uppmuntrar mig att fortsätta utveckla den här sidan.

    När jag så småningom fick min älskare, och djupa känslor uppstod, så hände det ibland att jag fick känslor av att jag var otrogen mot min man, även skamkänslor och andra svåra känslor.
    Men det har underlättat mycket för mig att min man har kunnat förstå och acceptera mina känslor, även om det inte är helt lätt för honom ur sitt manliga perspektiv att verkligen förstå mina känslor som jag tror mera kommer från mitt eget kvinnliga perspektiv.
    Min man påminner mig ofta och vänligt om att det är han som är ansvarig, det var hans högsta önskan, och att det är han som under flera års tid har strävat efter att vi ska lyckas med att till slut förverkliga allt detta. Han påminner mig att det faktiskt var han som sökte och som valde ut min älskare och arrangerade så att vi fick träffas. 
    Jag försöker förstå det, verkligen ta in hans beskrivning djupt i mitt medvetande och påminna mig själv att jag är inte den som bär ansvaret.
    Om han skulle tycka att jag är för mycket, om jag går för långt, så är det upp till honom att sätta stopp.
    Och om jag själv, mitt vanliga präktiga jag, skulle tycka att jag gått för långt så kan jag skylla på "mitt andra jag", att det bara var en tillfällig parantes (även om det upprepas...) och sedan återgå till min vanliga roll och vara en ordentlig fru igen (till nästa gång...).
    Mitt vanliga präktiga jag behöver aldrig känna ånger, behöver inte be någon om ursäkt eller be om förlåtelse, vare sig till mig själv eller till min man.

    Allt detta har varit nycklar som underlättat för mig.
    Vilken bra idé! Min fru är lite blyg och hämmad. Kanske ska jag föreslå att hon får ett alter ego med annat namn, som hon kan gå in i och ut ur. En präktig, en syndig.
  • KimLinnefeldt
    Anonym (Q 40+) skrev 2021-04-26 10:23:01 följande:
    Tack för att du har tid och lust att dela dina tankar.
    Jag minns tillbaka och jag känner igen mig mycket väl i det mesta som du skriver.

    Att du känner lust är nog det allra viktigaste.
    Om lusten finns hos er båda och ni är öppna så finns goda chanser att möjligheterna kommer till er och att ni lite försiktigt agerar för att förbättra era chanser, oavsett hur långt eller kort ni vill gå.

    Jag minns, och det gäller även än idag, att jag ibland tycker att min man fokuserar allt för mycket på det här och att vi ibland glömmer bara han och jag. Men jag tror kanske att det mycket beror på vilken sinnesstämning jag själv befinner mig i just för stunden?
    När jag för stunden har mycket lust så väljer jag själv att fokusera tankar och fantasier på att vi är tre (eller ibland går mina tankar bara till min älskare...). 

    Självfallet kan det ibland vara svårt att vi båda var och en för sig, alltid och i samma stund, ska ha precis samma känslor, ha samma fokus och vara i samma sinnesstämning.
    Jag minns att det vara svårare i början men med tiden tror jag vi har blivit bättre på att läsa av varandras sinnesstämning, att vi nu känner oss mera vana och naturliga i att helt öppet prata med varandra om det.
    Om min man känner att jag just i stunden inte är "på" så har han lärt sig att ta ett litet steg tillbaka, fokusera på bara han och jag, så kommer jag mycket snart att vara "på" igen.

    Att exponera mig och att få känna bekräftelse och uppskattning, både från min man och från andra, har jag tidigare berättat var mycket viktigt för mig i början och ett steg på vägen i vår utveckling.
    Att få känna och att våga ta till sig, även att våga börja svara och bekräfta till andra att jag gillar uppskattningen, var sådant som gjorde att mitt sinne och mina tankar vande sig vid att det var ok att få uppskattning från andra än från min man, att det var ok att jag gillade att få det, och att det var ok att jag kände mig åtrådd av andra.
    Särskilt när min man uppmuntrade mig, bekräftade och tydligt visade att han också gillade att jag var åtrådd av andra och att han gillade att jag började våga ge respons till andra och vara lite "flirtig".
    Alla dessa små upplevelser och inre känslor hjälpte till att vänja mig vid sådana tankar och att stegvis öppna mitt sinne.

    Att börja besöka nakenstränder var för mig och oss var det ett steg med glädje och mycket pirr.
    Min man var stolt och njöt av att andra kunde se mig naken och han gav mig massor av uppskattning och bekräftelse.
    Snart började jag själv verkligen gilla det och så småningom börja öppna mig lite för att våga leva ut och visa upp mig lite mera, på sådana platser där det var lämpligt och kändes rätt.
    Så småningom, i rätt omgivningar långt borta där ingen kände oss, och efter ett eller två glas rosé på eftermiddagen, så blev jag allt modigare och tände allt mer på det här. Och det gör jag fortfarande.

    Jag tycker att du ska komma ihåg att bära med dig, och påminna din man, att du vid varje tid bestämmer hur långt du känner för att gå.
    Kanske nöjer du och ni er med att besöka en nakenstrand, för den sköna känslan och inspirationen bara för er själva, "han och jag", för att sedan inte gå ett enda steg längre.
    Bara om du, förr eller senare, skulle komma att känna för det, om chansen dyker upp, så öppnar du dig för nästa steg. Det kan vara bara ett litet steg, kanske att ni myser med varandra med risk för upptäckt, eller så uppstår kanske ett tillfälle där du och ni vill ta ett kliv ut i ett tidigare okänt äventyr, om du och ni just då känner för det.

    Som jag berättat tidigare så tog det för mig flera år av små steg innan jag tog chansen för ett större äventyr. Min man och jag är överens om att den ganska långsamma utvecklingen i små steg var rätt just för oss, även om min man erkänner att han ibland kände sig var lite otålig.
    Fint skrivet, Q. Tänker på det där att inte förlora sig helt i fantasier och rollekar, inte glömma att verkligen mötas öga mot öga, njuta här och nu av varandra. Resten är kryddorna.
  • KimLinnefeldt
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-05-06 13:44:46 följande:

    I princip så kan man säga att min man är den drivande i allting som har med sex med andra att göra. Jag tänkte dock överraska honom med någon häftig erotisk novell på detta temat, som vi kan läsa tillsammans. Har ni förslag på heta noveller, med detta temat?


    www.sexnovell.se/novell/21254/sommargasten/
  • KimLinnefeldt
    Anonym (Ilse) skrev 2021-05-08 09:40:05 följande:
    Tack! Bakgrundshistorien känns genomtänkt och är bra skriven. Sexet är fint beskrivet med bra språk. Jag får lite tankar om hur jag skulle vilja ha det framför allt när det kommer till sexet. Alla vill ju olika och jag tycker sexscenerna är bra beskrivna men känns som att de går att utveckla om de ska passa min fantasi fullt ut. Sen är det svårt att få med allt i en sexnovell utan där behöver man sålla men jag tycker att många är så inriktade på kön vid sex och inte riktigt får med resten av kroppen och vill gärna höra om era tankar om det? Om jag tänker mig in i att jag är tjejen i berättelsen så vill jag helt klart ha mer hångel. Att äntligen få ta på den där unga, brunbrända, muskulösa kroppen jag trånat efter hela sommaren. Sen är det kanske fånigt och brist på självkänsla men jag vill gärna ha komplimanger om jag ska ha sex med någon ny. Höra att jag är snygg och sexig och att han tänder på mig. Jag vill bli mer tagen på, både hårdare och mjukare över hela kroppen men med kanske fokus på bröst, hals och rumpa. Även bli dragen i håret och bli lite nedtryckt men det är sånt som jag går igång på. Jag skulle uppskatta om männen verkligen samarbetade. Om min man tog på mig på det sätt som han gör så bra samtidigt som den andra mannan gör sitt. Att utnyttja att de har fyra händer istället för två. Ja det var en härlig historia helt enkelt som fick igång min fantasi så här på morgonen. Tack för det!
    Tack för så fin recension. Ska tänka på att kanske stanna upp ännu mer, njuta av detaljer, förspel. Tänder mig själv att skriva, förstås, och då finns alltid en risk att man vill rusa vidare. Hoppas du vill läsa mer och komma in i min fantasi.
  • KimLinnefeldt
    Anonym (Nyfiken) skrev 2021-05-18 15:31:14 följande:
    Tack för tipsen avseende erotiska noveller. Har varit inne och tittat lite. Det verkar finnas väldigt mycket, men insåg ganska snabbt, att man måste välja med omtanke. Känns som det finns mycket som kanske inte riktigt är det jag söker avseende kvalitet eller inriktning.

    Var hittar ni ljudböcker, med sådant här innehåll? Detta har jag verkligen dålig koll på.
    AdLibris Letto, rekommenderar Clara Jonssons noveller. Man kan köpa en novellsamling eller lösa noveller. Och, som andra påpekat, allt faller inte på läppen, men mycket. 
  • KimLinnefeldt
    Anonym (Q 40+) skrev 2023-03-24 15:56:14 följande:

    Ja jag har en fin man på väldigt många sätt. 
    Men det mest betydelsefulla i sammanhanget är nog att vi tillsammans verkligen ansträngt oss att aktivt se till att ha en fin relation.
    Det har inte kommit av sig själv utan det är verkligen något som vi ömsesidigt har bestämt oss för och som vi tillsammans har jobbat på och som vi lägger oss vinning om att fortsätta jobba på.
    Man får den relation man förtjänar, och kanske gäller också att man får den partner som man förtjänar? Då menar jag inte valet av partner, utan jag menar mera att man i hög utsträckning får det bemötande från sin partner som man förtjänar.


    Är du verkligen helt säker på var du har din man i det här?
    Kan det finnas en möjlighet att du tror att du vet, att du har bildat dig en uppfattning, men att du inte helt säkert vet?

    Eller skulle det kunna finnas en möjlighet att din man inte vet helt säkert vad han vill och vad han skulle kunna vara intresserad av att testa om allt föll sig rätt? Kan det vara möjligt att det bara är så att han inte har blivit tillräckligt öppen och nyfiken för nya och spännande saker?

    Om du är intresserad, men din man i dagsläget inte är intresserad, så har du ändå alla möjligheter att med uppmuntran och positiv påverkan försöka få honom mera öppen och nyfiken.
    Du kan ju i vart fall alltid påverka dig själv och dina egna handlingar.
    Har du verkligen genuint tagit reda på vad han vill, vad han är nyfiken på och vad han önskar sig?
    Om du själv kan göra något, om du kan börja med att gå före och visa vägen genom att ge honom något som han önskar sig så kan det vara en inledning och det kan motivera honom till att vilja ge dig något som du önskar dig.
    Att pröva den metoden ligger helt i dina egna händer och har inget att göra med vad din man vill eller inte vill.

    Min erfarenhet är att med kvinnlig list, med uppmuntran och med positiv påverkan, så brukar det vara fullt möjligt att påverka andra människor att vilja gå i en viss riktning. Det brukar vara enklare att positivt påverka och styra en person i en viss riktning när det gäller en person man verkligen har lärt känna på djupet, som då ens egen man, och den ansträngningen brukar löna sig.

    Har du läst mina tidigare inlägg?
    Jag beskriver hur min man verkligen fick anstränga sig, han fick själv på eget bevåg börja bemöta mig annorlunda och han valde att börja agera på ett sådant sätt så att jag i min tur blev öppen och fick en vilja att bemöta honom. Han fick göra det i ett projekt som sträckte sig över flera år, för att få mig tillräckligt nyfiken och öppen för att ta mina första försiktiga små steg på den väg som han önskade för oss båda och som sedan har visat sig vara så lyckosam för mig.
    Och har du läst de råd jag har gett till andra män som önskar detta?
    Samma gäller ju för dig, fast då omvänt manligt/kvinnligt. Det ligger i dina händer att starta ditt projekt och att åtminstone försöka få saker att gå i den riktning som du önskar dig.

    Och enligt min erfarenhet så brukar kvinnor i allmänhet ha lättare att agera på ett sådant sätt att hennes man blir öppen, nyfiken, motiverad och får en egen vilja att gå i den riktningen som kvinnan önskar sig.
    Där tror jag att det i allmänhet är lättare för en kvinna att med positiv påverkan, och med kvinnlig list, leda mannen i den riktning hon önskar medan det oftast är en svårare uppgift för mannen att på samma sätt leda kvinnan i en viss riktning.
    Ingen av oss har väl hört talas om att en man med hjälp av "manlig list" lyckas leda en kvinna till att vilja ändra sin riktning..?

    Intressera dig för ämnet, läs på, ta reda på hur andra har gjort och hur de har lyckats. Också vad som inte brukar lyckas.
    Ta eget ansvar för att börja agera på ett sådant sätt så dina chanser ökar.
    Det finns oändligt många olika möjligheter gällande hur man själv kan agera för att lyckas få saker (mannen) att gå i den riktning man själv önskar. OÄNDLIGT.
    Välj aktivt att inte se på din man som ett hopplöst fall, se inte på att det är ett hopplöst projekt, för då kan du ju aldrig lyckas få ens något av allt det som du önskar dig.
    Om man bara konstaterar för sig själv vad man önskar sig, eller om man bara berättar för sin partner vad man önskar sig, för att sedan ta ett steg tillbaka och iaktta att inget hände, man bara konstaterar att det inte lyckades, att han inte lyckades, så har man själv skaffat sig ett misslyckande.
    Man måste själv ta eget ansvar och börja agera lite mera begåvat än så om man vill försöka se till att ge sig själv chansen att lyckas få åtminstone något av vad man önskar sig.

    Det finns inte en enda människa i hela världen som inte går att påverka. Ens egen man är nog generellt rätt så enkel att påverka, t ex genom att använda positiv påverkan och kvinnlig list.


    Fantastiskt fint inlägg. Att inte bara prata utan att agera, att gå den andre till mötes och försöka göra den lycklig. Gott föder gott.

    Dock tror jag inte att det är så stor skillnad mellan kvinnor och män. Visst finns "manlig list"!

    Att inte bli sur, inte tjata, ge mer än man kräver. "Det är saligare att giva än att taga."
Svar på tråden Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män