Hjälp, min man tänder på att jag är med andra män

Det där  är ju en spännande kommentar från dig! Jag har definitivt snuddat vid dessa tankar, och kan känna igen mig, hur du resonerar. Även min man har tagit upp detta argumentet vid tillfällen, när vi har fantiserat.

Nu är inte detta kanske inte rätt forum/tråd, att diskutera vad detta inneburit för dig i konkreta handlingar, men nyfiken är jag!

Det har än så länge inte hänt så mycket på så vis, var väl något som frun gjorde annorlunda med en annan man än med mig vilket gjorde att vi började prata om det och att vi sen kom in på att med en person kan något kännas fel medans med en annan kan det kännas helrätt.

Ett exempel, jag skulle ha väldigt svårt för att smiska min fru, det finns alldeles för mycket känslor inblandade för att det någonsin skulle bli bra. Men möjligheten finns ju att hon skulle träffa en annan man där dessa starka ömhetskänslor inte finns och att det då skulle kännas helrätt för henne att bli smiskad.
Själv har jag hamnat i den situationen med en annan kvinna där hon verkligen gick igång på smisk och det föll sig naturligt att smiska henne vilket tydligen var väldigt uppskattat.

Jag är väldigt imponerad av hur du delar dina tankar och hur vi får en inblick i ditt helt otroliga liv. Känns som du är på en fantastisk plats i livet, med allt du önskar.
Jag är så glad för din skull. När du beskriver din innerliga kärleksrelation med både din man och din älskare, så blir det ju en del  frågor, som dyker upp i mitt huvud.

Vilka i din omgivning känner till den här relationen? Med tanke på hur djup relation du har med din älskare, så undrar jag hur ofta/länge du träffar din älskare? Är det korta möten, eller är det nätter och helger tillsammans med honom?

Vilken bra tråd detta har blivit! Jag är djupt berörd av alla fina svar, och den allt igenom positiva tonen i inläggen. Så roligt att kunna ha en diskussion och respektera varandras synpunkter utan att det en massa negativa kommentarer, trots att ämnet som sådant är långt ifrån socialt accepterat hos väldigt många. Det är man inte bortskämd med på olika diskussionsforum runt om på nätet. 
Efter att ha läst och begrundat alla fantastiska svar i den här tråden, så ser man att det spretar åt lika olika håll, hur det brukar sluta (i de lyckade relationerna). Även om allt inte är svart eller vitt, och det finns ett spektrum där emellan.

Dels finns de som inleder en djup relation med en man/älskare, med mycket känslor involverade. Sedan har vi de som har tillfälliga relationer/träffar med många olika män. Och bägge kategorier verkar supernöjda med vad som har hänt dem. 

Sedan kan jag även märka att även männen verkar ha olika syn på detta. Vissa som ger kvinnorna stor frihet, medan vissa män vill vara med mycket i processen av olika skäl. Även här så finns det självklart inget som är rätt eller fel.

Diskussionen om hur män och kvinnor ser på detta, och hur olika utgångspunkter de har, som kan leda till missförstånd/konflikter, är ju också superintressant. 

Jag hoppas på ytterligare inlägg från alla som vill diskutera ämnet. Så givande för någon som är nyfiken, men funderar på om fallskärmen kommer veckla ut sig, när man hoppar....

Förlåt att jag inte svarat, missade tydligen några inlägg 
Hoppas ändå att du har gillat något i mina övriga inlägg.

Tack för dina uppskattande ord.
Mitt liv kanske inte är helt otroligt... Men jag får i vart fall vara med om en del ganska otroliga upplevelser.

En nyckel är nog att barnen idag är större och klarar sig rätt bra själva, ibland med lite stöd av far/mor-föräldrar.

Min älskare bor någorlunda nära vårt semesterställe vilket är i ett annat land. De flesta träffar sker där men också att han reser till oss ibland och då brukar det bli en hotellweekend.
Lite svårare just nu att träffas i dessa tider, men ändå inte helt omöjligt.
Nästan ingen i min omgivning känner till den här relationen (förhoppningsvis). Min bästa väninna och någon mer kan kanske misstänka att där finns något, men ingen skulle nog kunna föreställa sig hur långt vi har nått.
De flesta som känner mig skulle nog inte i sin vildaste fantasi kunna drömma om att just jag som person är den kvinnan som lever detta dubbla liv.

Vi väljer att hålla det mesta för oss själva. Diskretion är mycket viktigt för mig, både av privata skäl och för mitt jobb.

De flesta träffar brukar vara en weekend, typ 2-3 dagar och två nätter.
Men vi har också lyckats få till några korta träffar, när jag typ fått "smita" från man och barn en stund när lusten och längtan blivit för svår... Mycket hett och spännande.
Sedan håller vi kontakt och träffas via telefon och Skype. Det är både goda och mysiga samtal men ibland blir det också en "het träff" via Skype, vilket är nytt för mig men är också häftigt. Det sker när jag är ensam hemma någon natt när min man ibland är bortrest i jobbet. Känns både busigt och odygdigt, men hett 

När jag träffar min älskare deltar min man ibland aktivt och ibland att han bara tittar, eller att han bara finns i närheten. Men både han och jag gillar också att jag får ha egna stunder på tu man hand med min älskare. Det verkar kunna utvecklas mer och mer. Kanske kommer vi gå längre så småningom, jag tror jag skulle vilja prova vara mera och längre ensam med älskaren, men det är nog mest upp till vad min man vill.
Hittills har jag sovit själv två nätter med min älskare, med min man i eget rum intill. Mysiga och nära känslor, och även att älska blir extra mysigt, lugnare och mera känslosamt på något sätt, när man är lite på tu man hand.

Jag känner djup tacksamhet och kärlek till min man för att han erbjuder mig dessa upplevelser och aktivt ordnar och arrangerar så att jag får vara med om det här.
Hans intensiva kärlek, och mycket heta känslor till mig, när han "återerövrar" mig, när vi själva "bondar" med varandra efter att älskaren har lämnat, skapar en ny dimension av närhet, intimitet och kärlek mellan oss som också är magiskt att få uppleva.

Att "återerövra och bonda", att hantera alla heta, förvirrande, stormiga, osäkra  känslor, var inte helt lätt de första gångerna.
Men numera har vi lärt oss hantera det jättebra och det blir liksom bara positivt och lite extra grädde på moset.
Mina möten med min älskare, också bara möten på Skype, ger massor av extra inspiration, uppmuntran och tändvätska för mig, och också för min man, och i vårt eget förhållande.

Hoppas du kan förstå det jag försöker beskriva så gott jag kan, men det är inte så lätt att beskriva känslan eller känslor i text.
Fråga gärna 

Hittills har jag sovit själv två nätter med min älskare, med min man i eget rum intill. Mysiga och nära känslor, och även att älska blir extra mysigt, lugnare och mera känslosamt på något sätt, när man är lite på tu man hand.

Jag känner djup tacksamhet och kärlek till min man för att han erbjuder mig dessa upplevelser och aktivt ordnar och arrangerar så att jag får vara med om det här.
Hans intensiva kärlek, och mycket heta känslor till mig, när han "återerövrar" mig, när vi själva "bondar" med varandra efter att älskaren har lämnat, skapar en ny dimension av närhet, intimitet och kärlek mellan oss som också är magiskt att få uppleva.

Att "återerövra och bonda", att hantera alla heta, förvirrande, stormiga, osäkra  känslor, var inte helt lätt de första gångerna.
Men numera har vi lärt oss hantera det jättebra och det blir liksom bara positivt och lite extra grädde på moset.
Mina möten med min älskare, också bara möten på Skype, ger massor av extra inspiration, uppmuntran och tändvätska för mig, och också för min man, och i vårt eget förhållande.

Hoppas du kan förstå det jag försöker beskriva så gott jag kan, men det är inte så lätt att beskriva känslan eller känslor i text.
Fråga gärna 

Jag undrar om det är en fördel för er att din älskare bor utomlands? Frestelsen att det ska bli något mer eller att han skulle ta din mans plats blir sannolikt mindre när det är svårt rent praktiskt att ses (och jag antar att avståndet gör att det blir mer längtan mellan gångerna ni kan ses). Skulle det ha funkat lika bra om han hade bott i samma stad som er tror du?