Kan två stå på ett lån, men bara en äga bostaden?

Barnets mamma har redan nu åsikter om vår ekonomi. Givetvis har hon inget med den att göra, men hon anser att hon tillvaratar sitt barns intressen. 
Vi har båda högst ordinära inkomster, vi tjänar omkring 30 000 kr vardera. Vi har gemensam inkomst och vi har båda varsin hobby som kostar en del och barnets mamma anser att vi, framförallt jag, slösar ofantligt mycket pengar. Vi betalar ca 1000 kr mer per månad i underhåll till barnets mamma än vad hon skulle ha fått via FK och delar på summan för cykel etc. 

Det finns sparande i makens namn till yngsta barnet, den äldsta har själv fått pengarna vi har sparat till denne översatt på eget konto när hen fyllde 18. mamman till det barnet har aldrig varit girig på pengar så där ser vi inga problem om maken skulle dö före mig. 

Vad vi kommer att ha i sparade pengar när någon av oss dör har vi ingen aning om, barnen kommer alla att få ut sin laglott allra minst, troligen blir det så att de barnen vars förälder dör kommer att få hälften var av den förälderns 'förmögenhet' direkt. 

Vi tänker också som så att ingen av oss vet vad som händer, om jag och maken skiljer oss så kommer han inte bo kvar här, han kommer då flytta till den ort där hans äldsta barn bor då han själv kommer därifrån. Jag vill då inte behöva köpa ut honom. Jag har ju ingen aning om hur min ekonomi ser ut då och vill inte riskera att inte kunna. Därav att jag kommer att äga bostaden, men jag kommer också att stå för alla värdeökande åtgärder och amorteringen. 

Vår gemensamma ekonomi ser idag ut som så att vi har ett gemensamt sparande till kul grejer, varsitt kort till kontot vi har våra inköpspengar på (mat, hygien och liknande) och ett gemensamt konto för alla räkningar. Det som blir över flyttas till våra privata konton. I framtiden, om jag ensam ska äga bostaden, så kommer jag att räkna bort summan för amorteringar från det jag tar till mitt eget konto. Han kommer alltså att betala 'hyra' dvs hälften av driftskostnaderna och räntan. Vi har redan skrivet att hans privata konto är hans privata och mitt är mitt. Huruvida han sparar några extra pengar utöver det vi gemensamt sätter in på hans barns konto vet jag inte, det är hans eget ansvar. 

Vi ska, som jag skrev, ta hjälp av jurist, ville bara kolla om det ens var möjligt då vi ska på visning idag. Vi har precis bara börjat titta och såg att det är visning på en bostadsrätt som skulle passa oss vad gäller stl och läge. 

Nej, mellan ca 1.5 - 2 miljoner skulle jag tippa att det landar på. Ja, jag skulle få lån på den summan själv om jag inte vore gift. Jag kommer att få 200 000 kr till kontantinsatsen av mina föräldrar då mina andra syskon har fått det. Sen har jag själv ca 100 000 kr sparat på mitt eget konto. 

Jag har inte velat köpa bostad tidigare. Men hyrorna börjar gå upp så mycket att det blir betydligt billigare att äga. Bor nu i en fyra som kostar närmare 10 000 kr i hyra med två parkeringar. Några treor här i området att byta till finns inte, vi har försökt och vi vill ha en trea för att kunna ha ett kombinerat gäst- och hobbyrum. 

De treor som finns att hyra här på orten är de där som ägs av amerikanska bolag som 'renoverar' lgh så fort någon har flyttat och de kostar 10800 kr. Så vi hyr billigt i jämförelse. 

Det handlar inte om att de inte ska få ärva. De får ärva sin pappa, men jag vill inte riskera att stå där med kanske bara pension och behöva betala barnen för pappans del. Jag kanske inte får lån till det då och kanske inte har tillräckligt sparat. 

Barnen har dessutom egna sparkonton som vi sparar på. Den äldsta har liksom mina fått sina pengar, den yngsta får vänta tills hen blir 18. 

Jag föreslog som sagt livförsäkring, men min man sa nej. 

Bostaden vi tittade på ligger ute för 1.5. Den har legat ute länge så det går antagligen att pruta på den också. 
Avgiften är låg och renoveringsbehovet är lite ny färg. 

Oavsett, det, jag vill inte ha något tjafs helt enkelt. Dålig affär eller inte.