Berätta om din lyckliga separation, snälla!

Mina barn var visserligen 16, 10 och 8 när jag bestämde mig att separera, men jag har aldrig ångrat det. Inte en sekund. Trots att det inte hände något dramatiskt. Men jag mådde inte alls bra i relation, det var helt fel man för mig. Och han var egentligen inte relationsduglig heller och har numera ingen relation. Jag har däremot hittat rätt man och har en lycklig relation. 

Barnen har klarat det ganska bra. Visserligen ställde exet till det lite, men jag ignorerade allt trams och så småningom kunde vi även kommunicera runt barnen (i början fick jag göra det via email).

Ni behöver väl inte bråka framför barnen! Det kan man undvika, oavsett. 
Där är det verkligen viktigt att inte barnen får det som exempel för senare relationer.

Jag märkte att mina barn reagerade positivt när jag hade en kärleksfull relation igen. Det var helt enkelt bra stämning hemma och de satt oftare och tittade på TV med oss, eller annat, medans de tidigare höll sig borta oftare när det inte var bra stämning med exet.