• Anonym (Caee44)

    Träffats i knappt 5 månader...kvävs...

    Hej

    Funderat och funderar... googlat och sökt info ifall ngn annan redan vart med om ngt liknande...Kanske ngn här..?

    För ca 5 månader sedan träffade jag en man efter en lång tid singel.

    Jag trivdes i hans sällskap och vi skrattade mycket ihop. Men rätt snart började jag få poängtera att vi behöver gå framåt sakta... han svara med självklara jaanden och att han förstår och känner lika som mig...

    Det går en tid och så är vi där igen... jag får bromsa... han pratar redan efter ngn vecka om att gifta sig osv... friar till mig osv... han har efter det fortsatt ...

    Jag bor i hans närhet och när jag kommer hem ser han detta.... och nu såhär efter en tid funderar jag på om han medvetet kollar om jag kommer och går ut för att möta mig... tänkte inte på det i början men nu börjar det bli tungt.... kan inte känna att jag kan slappna av och komma hem utan att han kommer gående mot min bil eller står på sin uteplats och ska prata.

    Jag har nu flera ggr sagt till att han måste backa och tona ner för jag känner mig trängd och att jag inte uppskattar att han bara dyker upp hemma hos mig när som helst.... jag får aldrig vara ifred känns det som... även trots att jag sagt till och vart tydlig om att jag inte kommer orka om det fortsätter, så fortsätter smsandet... kommentarer som ska ge mig dåligt samvete, sms om saker som jag måste svara på... känner mig kaos... kontrollerad och inträngd i ett hörn... fått så hemskt energibortfall och sover väldigt dåligt.

    Han skriver och säger flera ggr per dag att han älskar mig och vill vara med mig förevigt. Han har även vid flera tillfällen talat om för mig! att jag älskar honom!? Det är en underlig och för mig ovan sak att göra. Jag tänker att jag utgår från mig själv. Jag skulle aldrig säga att "du älskar mig och jag dig" eller att han är så tjatig och inkg på förlovning och allt så han anser vi måste bestämma när... kommentarer som "jag hopps verkligen du vill ses imorgon" eller nu kommer jag över till dig om du inte svarar"... osv osv...

    Är så svårt att få ord på allt och jag är ledsen om jag skriver otydligt... behöver få ngt råd... jag tycker ju om den delen av honom som jag mötte från början... Men hur ska jag kunna fortsätta om han inte respekterar mina ord... ?

    Är det jag som tänker galet? Är det jag som är "ovan" och borde acctera allt detta...?

    Hur tänker ni?

  • Svar på tråden Träffats i knappt 5 månader...kvävs...
  • Beccus

    Du ska inte träffa honom. Öppna inte dörren om han kommer, stäng av telefonen. Om du har möjlighet så åk hem till nån du känner dig trygg med. Berätta för andra hur han är så du har stöd i att lämna. Denna man vill ha kontroll, det är allt annat än kärlek. Det är inte lätt att lämna en sån man, vet av egen erfarenhet, men för din egna skull så måste du.

  • Anonym (ooo)
    Anonym (Caee44) skrev 2021-04-16 09:30:22 följande:

    Hej alla

    Fick en liten paus på jobbet nu och kikade in. Tack för alla fina råd och för er tid.

    Jag har markerat igen... jag har sagt nu att jag inte vill och inte orkar mer... han blev sur en snabb sväng... sen började han skriva med hjärtan igen... vill ses och prata... skriver att han älskar mig...

    Så... jag tänker att vi ska ses och prata i eftermiddag... Men ärligt talat är det för hans skull... jag vill inte egentligen... jag vill bara bort i känslan nu...

    Behå er vila... sova och bara få vara... jag har tappat mig själv... nästan ingen energi kvar...


    om jag var du hade kan kanske inte ens gått med på ett sånt samtal, eller ta med en person till så att ni inte är ensamma för han kommer väl bli arg/ledsen osv och vem vet vad han gör då. 
  • Gameofthrones

    Men det känns som han gör känslommässig utpressning. 

    Kär, ja, kotrollbehov ja, uppvärksamhetskrävande ja,

    Jag tycker att du inte ska uppmunta hans beetende. Jag tror att det kommer gå utför. 

    Jag tycker att du ska bygga upp ditt liv utan honom, men ligg steget före =)

    Svårt , kanske. 

  • Anonym (Teddy)
    Anonym (Caee44) skrev 2021-04-16 11:11:44 följande:

    Du har så rätt.... ofta och så även i sms i skrivandets stund... Men han vill gärna att jag ska tycka synd om honom.... han menar att han vill ju bara väl och så blir det så fel... älskar mig och vill vara med mig.... ofta det är så... att jag känner mig som en idiot som inte vill skriva, prata eller ses lika ofta som han... han vill ha kontakt på alla sätt varje dag och ju mer tiden gått med det här desto mer har jag dragit mig undan... försökt gång på gång förklara att jag inte orkar... jag jobbar och mitt yrke är rätt krävande så jag är ibland trött efter jobbet...en det verkar han tycka är annorlunda... han slutar mitt på dagen och kommer hem och lägger sig och sover... jag kommer hem flera timmar senare och är uppstressad över jobb och att komm hem... Men då anser han vi ska ses och jag har förklarat att jag åkte hålla mina rutiner och tider för att orka med jobb och livet.... Men han vill inte gå när han kommit så jag får säga till och markera flera gånger... 9ftast blir det midnatt och jag är sopslut dagen efter.... det är ngt jag diskuterat flera gånger.... Men endast en liten förbättring om någon...

    Känner nu när jag skriver hur frustrerad och ledsen jag är ....


    Men ts, detta är ju så extremt att jag verkligen inte förstår varför du inte redan har brutit med denna man. Vad är anledningen? Han är ju totalt gränslös och respektlös. Han stannar kvar till midnatt trots att du säger åt honom att gå? Trots att du förklarar att du måste sova? Tycker du det låter klokt? Varför klarar du inte att markera var din gräns går?
  • Anonym (Caee44)
    Anonym (Mv) skrev 2021-04-16 13:34:10 följande:

    TS, har du någon diagnos?


    Nej det har jag inte. Varför undrar du?
  • Anonym (Caee44)
    Anonym (Teddy) skrev 2021-04-16 14:45:32 följande:

    Men ts, detta är ju så extremt att jag verkligen inte förstår varför du inte redan har brutit med denna man. Vad är anledningen? Han är ju totalt gränslös och respektlös. Han stannar kvar till midnatt trots att du säger åt honom att gå? Trots att du förklarar att du måste sova? Tycker du det låter klokt? Varför klarar du inte att markera var din gräns går?


    Bra frågor... de svar jag har är att jag aldrig riktigt lärt mig mitt eget värde kanske... därför jag tvivlar på mig själv också kanske... Hur som helst så kommer jag följa råden och inte ses. Tack alla fina för era råd.
  • Anonym (Teddy)
    Anonym (Caee44) skrev 2021-04-16 14:49:59 följande:

    Bra frågor... de svar jag har är att jag aldrig riktigt lärt mig mitt eget värde kanske... därför jag tvivlar på mig själv också kanske... Hur som helst så kommer jag följa råden och inte ses. Tack alla fina för era råd.


    Jag tror du har helt rätt i din analys av dig själv och jag hoppas du kan hitta styrka att jobba med dom delarna så att något liknande inte händer igen. Du behöver en balanserad man som är trygg i sig själv. Också bra att du inte ska träffa denna mannen igen. Men bered dig på att han inte kommer ge sig i första taget. Kapa all kontakt. Jag skickar all styrka jag har till dig!
  • Anonym (ooo)
    Anonym (Caee44) skrev 2021-04-16 14:49:59 följande:
    Bra frågor... de svar jag har är att jag aldrig riktigt lärt mig mitt eget värde kanske... därför jag tvivlar på mig själv också kanske... Hur som helst så kommer jag följa råden och inte ses. Tack alla fina för era råd.
    Bra! Om han kommer och ringer på, öppna inte. Se till att dörren alltid är låst. 
    Om han ringer sönder din telefon så kan du skicka ETT sms till där du bara skriver : det är slut! Lämna mig i fred! 
  • Anonym (Paycho)

    Oh jösses!!! Ditt inlägg kan inte bli mer tydligt än så här! Detta är för mig en man med uppenbara personlighetsstörningar. Han förstår inte gränser och behov (annat än sina egna). Han kan inte sätta sig in i en annan persons känslor utan ser bara sina egna och vill att det ska gynna honom.

    Han fiskar in dig med psykisk misshandel genom att spela på fin empatiska förmåga och försöker manipulera dig att tro att det beror på dig och dina tidigare erfarenheter. Och du tvivlar redan på dig själv.

    Oh herre gud! Hoppas du är stark nog att lämna honom nu på studs. Fall inte gör hans jargong och manipulation. Ta hjälp utifrån av proffs om du känner att du behöver. Han lever inte i samma verklighet som du och vi andra här gör. Han har en egen verklighetsbild. Den kan du inte ändra på, bara snärjas mer och mer in i tills du är fast på riktigt.

    Jag talar av erfarenhet. Både egen och inom min yrkesroll.

    Lycka till ta. Jag sänder dig all styrka jag kan! Ta dig loss!

  • Anonym (MM)

    Jag får kvävningskänslor jag med. Lämna honom direkt! Han verkar vara farlig rentav. Var försiktig med honom, ha inget mer med honom att göra. 

  • Anonym (L)

    Åh fy, det låter som mitt ex! Det är två år sedan jag gjorde slut med honom och jag kan fortfarande känna en enorm lättnad över att ha blivit av med honom. Jag kände precis som du ett starkt obehag av situationen men mina vänner förstod inte varför, han var ju så romantisk och trevlig.

    Jag har också en mycket dålig erfarenhet sedan tidigare i bagaget av en man som utsatte mig för psykisk och fysisk misshandel. Trots att mitt ex inte var hotfull eller våldsam så fick jag samma obehagliga vibbar av honom.

    Just det där med att han ofta påpekade hur mycket jag älskade honom att och vi älskade varandra (jag hade aldrig sagt något sådant) är så sjukt. Vem gör så? Om jag ifrågasatte det han gjorde och sa försökte han också ge mig dåligt samvete och jag är en sucker för sådant. Det är mycket svårare än när någon är öppet svinig.

    Mina vänner förstår inte varför jag ältar den relationen. Det var ju jag som gjorde slut men det är något jag inte kan sätta fingret på. Jag förlorade mig själv när jag var med honom och jag har ändå en väldigt stark integritet. Efter den våldsamma mannen har jag varit mycket uppmärksam på alla varningstecken men i det här fallet fattade jag inte riktigt vad som hände och det skrämmer mig

    Det är klart att du måste avsluta det här genast! Du kommer att känna dig lika lättad som jag när det är över. Om det skulle visa sig att han är stalkertypen så dokumenterar du allt och polisanmäler. Det leder sannolikt inte till något, polisen är överbelastad, men han kommer att få en extremt tydlig signal från dig och för vissa räcker det.

    Det är definitivt inte du. Karln är inte klok. Bryt nu och gör det glasklart för honom att det är över. Fall inte för snyftvalser och skuldbeläggande. Han struntar uppenbarligen helt i dina känslor så du har ingen anledning att dutta med hans.

  • Anonym (Dingdong)

    Nej, bara bryt. Detta är inte bröllopsklockor utan varningsklockor som du hör.

    En man som tjatar om bröllop efter några månader kan lika gärna ha en t-shirt på sig med "jag är ett kontrollerande psykfall som antingen har skulder, eller misshandlar, eller vill ofreda din sexåring".

Svar på tråden Träffats i knappt 5 månader...kvävs...