Kvinnoföraktet som flödar på incelforumet flashback

Det är djupt rotat i vår kultur att män klarar sig själva. Det beror inte på manshat utan att man ser mannen som överordnad.

Att män ska klara sig själva enligt vår kultur betyder inte att alla män gör det. Det finns ingen en helt annan acceptans för svaga kvinnor. En svag kvinna kan räkna med att träffa en man, att bilda familj och få det skapligt ekonomiskt ställt.

En svag man däremot kommer sannolikt att ratas såväl av kvinnor som av arbetsmarknad. Risken är stor att han blir både barnlös och arbetslös.

VI har en samhällspyramid där män är kraftigt överrepresenterade i såväl samhällets topp som i samhällets botten. Feministerna fokuserar på samhällets topp och konstaterar då att mannen är överordnad.

Även om en svag kvinna inte kan räkna med det så har hon betydligt bättre möjligheter att hitta en stark partner och bilda familj, än en svag man.

Varför beskriver du toffeln per automatik som svag?

Min erfarenhet är att toffeln om han är gift har rejält med resurser. Eftersom charm inte är hans starka sida är det trygghet, stabilitet och bra ekonomi han har att erbjuda. Dessa civilingenjörer och läkare mm mm är inte svaga.

Om toffeln är utan resurser och svag är han vanligtvis singel.

Varför beskriver du toffeln per automatik som svag?

Min erfarenhet är att toffeln om han är gift har rejält med resurser. Eftersom charm inte är hans starka sida är det trygghet, stabilitet och bra ekonomi han har att erbjuda. Dessa civilingenjörer och läkare mm mm är inte svaga.

Om toffeln är utan resurser och svag är han vanligtvis singel.

Jag skulle vilja invända mot att ofrivilligt celibat helt är eget ansvar som du tycker.

Lever man i en relation som bygger på ömsesidig kärlek är det bådas ansvar att hålla kärleken vid liv. Om man bestämmer sig ensidigt för att leva utan sex men vill ha den bekväma relationen kvar (tillgångar, nätverk, barn) så tvingar man sin partner till något mycket sorgligt. Det beslutet att leva kärlekslöst har man ansvar för och borde då släppa sin partner fri att söka vanlig kärlek på annat håll. Vi är många som borde lämna partners som inte skött sitt kärleksliv och tagit oss för givna. 

I så fall.

Det är kvinnornas eget ansvar när de klagar på på brist på orgasmer under sex genom mannens kropp.

De kunde ju lämna utan att klaga.

Kvinnor som klagar på mansbebisar valde den mannen och de kan lämna förhållandet.

Är det små barn med i bilden blir det ju knepigare, eftersom man missar halva barnens uppväxt, vilket jag tror gör att många biter ihop och försöker rädda relationen alldeles för länge.

Så länge fittan sitter på kvinnan är det hon som har förhandlingsövertag.  

Det är bara ett krasst konstaterande att relationer till största del styrs av kvinnor. Jag skulle snarare säga att männen är bihang. 

Hur många förhållanden tror du skulle vara kvar om du tar bort sex ur ekvationen? 

Ja, det är ditt eget ansvar att stanna eller lämna, men du kommer framöver att se att när du har barn, barnbarn, hus, vänner och ett helt liv som man byggt upp tillsammans då är det inte så enkelt att bara dra. När ens partner tycker att hon är för tjock, dricker för mycket rödvin och leker med sin mobil och inte ens vill kramas nån gång per år, ja då är kärleken slut. Men det är ett stort stort steg at lämna då

När man då säger att man allt tänkt sig att leva sina sista 40 år med kärlek så får man höra alla sorters undanflykter eller som många här, man skuldbelägger den som vill ha ett vanligt fint kärleksliv. 

Många tar upp detta med sin partner och får då höra mycket konstigt som bortförklaringar. Vi har gått till parterapi som varit märklig, man har undvikit själva kärleksaspekten utan istället pratat om allt annat.

Lösningen kunde ju vara öppet förhållande men den som lever i celibat godtar oftast inte det, utan vill istället att partnern också ska leva utan kärlek. Inga kramar, ingen hudkontakt, inga kyssar, ingen glädje.

Det är hemskt och det är sorgligt. 

Involuntary Celibacy in Marriage ? Uniting Couples to Strengthen Families (wordpress.com)

Involuntary Celibacy | Psychology Today

Ingen tycker detta är lätt, det ä därför det diskuteras, det är det som vi erfarna kloka just inser. Bra att du instämmer.

Det blir komiskt när du försöker just förenkla och dessutom förminska genom att kalla detta svåra samhällsproblem som skapar mycket lidande för gnäll om att förändra en partner till metamorfos, trolleri rentav?

Det blir enfaldigt högmod att vägra leva sig in i problemställningen och göra det binärt till att gilla läget eller lämna. Ska man inte värdesätta varandra, visa omsorg och arbeta med dialog och förståelse i långa relationer. Den som just har ändrat sig från kärlek till kärlekslöshet i ett förhållande, ska den partnern inte ha ansvar för sin del i relationen? Gäller detta ensidigt utifrån dina köns-stereotyper om ful/fin sexualitet och att den ena vuxna inte har ansvar (likt den omyndighet som fanns fram till mitten av 1800-talet?

Man har lika mycket rätt att klaga lika länge som kvinnor som vill njuta på egna villkor(orgasmglappkvinnorna)

Förakt är fel tolkning och jag har gjort mina åtgärder för att kunna leva jämställt och inte bli lurad. Jag har det rätt bra, och har fått uppskattning när jag stöttar andra. Riktig jämställdhet mår vi alla bra av, utom de översittare (kvinnor/män) som förlorar sin otäcka hantering av sina partners. Vi är många och vi är starka

Vi kommer samtidigt inte att bli kvitt incels så länge som kvinnor i dagens samhälle tycker sig inte behöva en man i sitt liv, dom klarar sig så bra ensam och vill satsa på karriären istället. 
Eller så är dom egentligen en vanlig medelmåttig kvinna men säger sig vara en 10:a och jagar endast toppskiktet av framgångsrika män.
Samtidigt stäng ner all onlinedating då det börjar bli mer och mer scammers, bildjägare, AI, för att nämna några problem.

Det är vanligast att männen ska ta initiativ för kontakt, inte kvinnorna. 

Det är lätt att säga att det är andras ansvar när man själv behöver inte ta något ansvar 

Just för sex är det så. 

Jo, så är det. Vad det än gäller