• Anonym (Bonusmamma)

    Förlorat min bonusdotter

    Jag separerade från min sambo för 5 månader sedan. Och nu till det tragiska jag har inte träffat min bonusdotter på 5 månader. Hon har blockat mitt nummer vilket jag misstänker att han har tvingat henne att göra. Jag mår så dåligt över detta, sover inget om nätterna gråter och har panik varje natt. Jag saknar henne så mycket mitt hjärta går i bitar när jag tänker på henne. Min fina tjej. Vi har haft våra diskussioner och bråk, och även det saknar jag. Min pappa säger att jag måste gå vidare och släppa detta. Men jag kan inte. Har ringt hennes pappa försökt att prata lugnt med honom. Det går tyvärr inte han lyssnar inte utan säger att hon inte är min dotter. Känner bara varför ska jag behöva förlora henne för att jag förlorat pappan i mitt liv. Snälla vad ska jag göra. Vad hade ni gjort? Jag orkar inte mer

  • Svar på tråden Förlorat min bonusdotter
  • Virriga Vera
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2021-05-23 18:35:11 följande:
    Det är inte upp till dottern att bestämma om hon är för ung och även om hon är i äldre tonåren är det helt olämpligt att fortsätta hänga sig kvar.
    Man ska som styvförälder ta till sig barnet och älska det som sitt eget, men den dagen det tar slut så ska man tydligen klippa alla band och gå därifrån utan att få träffa det barn som man älskade som sitt eget?
  • Anonym (XXX)
    Brumma skrev 2021-05-24 12:11:44 följande:
    Jo, det finns med i föräldrabalken och man kan som närstående (bonusförälder/farmor/kusin osv) ta kontakt med socialnämnden som kan väcka talan om umgänge. Men det gäller att man faktiskt är villig att finnas där och kämpa för barnet.

    Om man utgår från vad man läser här på FL är det få som har koll på att barnet har rätt att ha umgänge med andra närstående än de biologiska föräldrarna.
    Ja, det står så, men har du ett enda exempel på där en styvförälder har vunnit ett sådant mål? Eller där det ens har tagits upp i rätten? (Nu menar jag naturligtvis styvföräldrar som inte har adopterat styvbarnen som sina, då ser man allvarligare på det.) Jag tror inte det nämligen, för myndigheter och domstolar har nog med alla biologiska föräldrar som strider om sina gemensamma barn. Dom måste komma först, oavsett känslor o.s.v..

    Det bästa är nog att aldrig gå in i relationer där det finns barn, så slipper man både styvbarn som man inte tycker om, och styvbarn som man tycker för mycket om - men som i slutändan ändå inte är ens egna...
  • Brumma
    Anonym (XXX) skrev 2021-05-24 14:01:39 följande:

    Ja, det står så, men har du ett enda exempel på där en styvförälder har vunnit ett sådant mål? Eller där det ens har tagits upp i rätten? (Nu menar jag naturligtvis styvföräldrar som inte har adopterat styvbarnen som sina, då ser man allvarligare på det.) Jag tror inte det nämligen, för myndigheter och domstolar har nog med alla biologiska föräldrar som strider om sina gemensamma barn. Dom måste komma först, oavsett känslor o.s.v..

    Det bästa är nog att aldrig gå in i relationer där det finns barn, så slipper man både styvbarn som man inte tycker om, och styvbarn som man tycker för mycket om - men som i slutändan ändå inte är ens egna...


    Jag har läst utredningar om denna lag förut (men hittar naturligtvis inte länkarna nu, återkommer om jag gör det, jag är nornalt "en sucker" för fakta men har ju bytt mobil alldeles för ofta så jag hittar inte det som är sparat nu... ) där det framkommer att nej, det är ytterst sällan det tas upp i rätten MEN inte pga att denna möjlighet inte finns eller för att den inte nyttjas utan för att det oftast löses i samarbetssamtalet INNAN det blir rättegång.

    Dvs om socialnämnden väljer att väcka talan föranleds det med samtal med vårdnadshavarna och oftast räcker det. Man kommer fram till överenskommenser om umgänge utan att behöva gå vidare. Ofta är det kanske lättare för föräldern att inse barnets bästa när det kommer från någon annan än "exet"..

    Därför är det VIKTIGT att närstående får veta att denna rättighet för barnet finns.
  • Brumma
    Anonym (XXX) skrev 2021-05-24 14:01:39 följande:
    Ja, det står så, men har du ett enda exempel på där en styvförälder har vunnit ett sådant mål? Eller där det ens har tagits upp i rätten? (Nu menar jag naturligtvis styvföräldrar som inte har adopterat styvbarnen som sina, då ser man allvarligare på det.) Jag tror inte det nämligen, för myndigheter och domstolar har nog med alla biologiska föräldrar som strider om sina gemensamma barn. Dom måste komma först, oavsett känslor o.s.v..

    Det bästa är nog att aldrig gå in i relationer där det finns barn, så slipper man både styvbarn som man inte tycker om, och styvbarn som man tycker för mycket om - men som i slutändan ändå inte är ens egna...
    Tex i den här undersökningen (länk nedan) framgår det följande:
    "Det är inte så vanligt att närstående vänder sig till socialnämnden med begäran om att den skall föra talan om umgänge mellan dem och ett barn. 6 av 10 kommuner svarade att det sker sällan, endast någon enstaka gång. Resten av kommunerna svarade att det aldrig har skett. 7 kommuner hade i 8 fall ? under de senaste 5 åren ? beslutat att väcka talan vid domstol om umgänge mellan ett barn och en närstående. I 6 av fallen biföll domstolen yrkandet, i 1 fall avslog domstolen yrkandet och 1 av fallen var vid tiden för enkätens besvarande ännu inte avgjort. 19 kommuner hade i 32 fall ? under de senaste 5 åren ? beslutat att inte väcka talan om umgänge mellan ett barn och en närstående. I den övervägande delen av fallen hade detta berott på att det inte ansetts vara till barnets bästa att föra en sådan talan. I några fall angavs att konfliktnivån mellan barnets förälder/föräldrar och den/de närstående var alltför hög för att det skulle gagna barnet med ett sådant umgänge. I några fall angavs att anledningen till beslutet att inte väcka talan var att kontakt mellan barnet och den närstående redan fanns eller att en överenskommelse angående umgänget hade träffats."

    Dvs, det är inte vanligt men det händer. I de flesta fall väöjer socialnämnden att INTE väcka talan men dte har olika orsaker. Har ju tex läst om flera fall där en farf/morförälder försökt få umgänge med barnbarnet utan att de faktiskt har en relation - då är man INTE en närstående och man väcker inte talan om detta. Denna undersökning gjordes 2003 och efter detta vet jag att man arbetat mer hur viktig barne relationer med närstående vid sidan om föräldrarna är.

    www.regeringen.se/49bb92/contentassets/ab47a600f74249e8a5c14f36ca89383e/del-b-vardnad---boende---umgange.-barnets-basta-foraldrars-ansvar-kapitel-13-t.o.m.-kapitel-20
  • nihka
    Anonym (Bonusmamma) skrev 2021-05-23 17:31:38 följande:

    Jag separerade från min sambo för 5 månader sedan. Och nu till det tragiska jag har inte träffat min bonusdotter på 5 månader. Hon har blockat mitt nummer vilket jag misstänker att han har tvingat henne att göra. Jag mår så dåligt över detta, sover inget om nätterna gråter och har panik varje natt. Jag saknar henne så mycket mitt hjärta går i bitar när jag tänker på henne. Min fina tjej. Vi har haft våra diskussioner och bråk, och även det saknar jag. Min pappa säger att jag måste gå vidare och släppa detta. Men jag kan inte. Har ringt hennes pappa försökt att prata lugnt med honom. Det går tyvärr inte han lyssnar inte utan säger att hon inte är min dotter. Känner bara varför ska jag behöva förlora henne för att jag förlorat pappan i mitt liv. Snälla vad ska jag göra. Vad hade ni gjort? Jag orkar inte mer


    Det låter jättejobbigt, men jag tror inte det finns något du kan göra mer än att finnas där den dagen hon väljer att ta kontakt, om hon väljer att ta kontakt.

    Du sörjer att du har förlorat en person som stod dig nära och det är en naturlig sorgeprocess du går igenom. Det är likadant för din fd bonusdotter och hon hanterar situationen utifrån sin begränsade erfarenhet.

    Det kan visst vara så att det är hon som har blockerat dig, inte för att hon hatar dig utanför att hon älskar dig och att separationen gör mer ont än hon klarar av. Hon är också lojal mot sin pappa och kan inte stå på din sida utan att hamna i konflikt med honom. Även det måste vara jobbigt för henne så hon väljer att dra täcket över huvudet. För nu iaf. För hennes skull får du backa. Så tänker jag.
  • Anonym (Bonusmamma)

    Det är svårt att klippa, jag kan inte göra det. Idag skrev hon igen och frågade om hon fick sova här på morsdag. Så avslutar hon texten med att skriva hur mycket hon saknar mig och att jag är världens bästa mamma. Sa till henne att fråga pappa om hon får sova här, vilket hon inte vill. Kan inte neka henne att komma hit. Hur ska jag kunna det? Jag älskar henne. Känner mig så dålig. Oavsett vad jag gör så blir det fel.


    nihka skrev 2021-05-24 19:39:10 följande:

    Det låter jättejobbigt, men jag tror inte det finns något du kan göra mer än att finnas där den dagen hon väljer att ta kontakt, om hon väljer att ta kontakt.

    Du sörjer att du har förlorat en person som stod dig nära och det är en naturlig sorgeprocess du går igenom. Det är likadant för din fd bonusdotter och hon hanterar situationen utifrån sin begränsade erfarenhet.

    Det kan visst vara så att det är hon som har blockerat dig, inte för att hon hatar dig utanför att hon älskar dig och att separationen gör mer ont än hon klarar av. Hon är också lojal mot sin pappa och kan inte stå på din sida utan att hamna i konflikt med honom. Även det måste vara jobbigt för henne så hon väljer att dra täcket över huvudet. För nu iaf. För hennes skull får du backa. Så tänker jag.


  • Anonym (Bonusmamma)

    Håller med dig. Är inte så lätt, vad säger jag. Hon skriver att jag inte bryr mig om henne. Hon nämner även hur mycket ångest hon har och att hon behöver mig. Om hon bara kunde förstå att jag älskar henne mest av allt.


    Brumma skrev 2021-05-24 12:14:48 följande:

    Tur det finns människor som tånker på barnens bästa och som sett till att det finns en lag gällande detta. För nej, det är INTE upp till föräldern faktiskt.. inte om föräldern inte kan se till sitt barns bästa..


  • Kullersten

    Tråkigt. Men det är exakt av den här anledningen man inte ska riskera att bli ihop med någon som har barn. Till och med efter tio år tillsammans har man ingen rätt till barnen om de inte själva vill ta upp kontakten när de är äldre.

  • Anonym (Precis så)
    Anonym (Bonusflickan) skrev 2021-05-24 10:51:54 följande:

    Här kommer ett svar ur ett vuxet bonusbarns perspektiv.

    Det är sorgligt många vuxna som inte förstår att ett barn knyter an till andra än bara de biologiska föräldrarna, om man växer upp tillsammans. Det kan handla om en bonusförälder, en mor/farförälder eller en inneboende vän till föräldern. Precis som adoptivbarn knyter an till sina adoptivföräldrar. Det handlar inte om biologi.

    Att som förälder inte värna om barnets relation med bonusföräldern efter en separation, bara för att ens ego är sårat eller för att man är "så trött på människan" eller liknande, är helt absurt. Sådana människor borde inte få vara föräldrar, utan få sina barn omhändertagna av socialtjänsten. Om man inte klarar av att se värdet i att låta barnet behålla kontakten med sina anknytningspersoner är man helt enkelt inte mogen och lämplig som förälder, och ofta finns det då även andra stora brister i föräldraskapet.

    Men tyvärr finns det ingen lag som stödjer detta och därmed inget TS kan göra.


    Så jäkla bra skrivet!!!

    Jag var också bonusmamma åt en liten tjej.. detta var ca 10 år sedan. Jag valde att lämna pappan. Då sa han att om jag valde att lämna honom så skulle jag aldrig få se bonusdottern igen. Och så blev det. :(

    Nu är jag i en ny relation och har en egen liten dotter. Jag tänker ofta på min bonusdotter, jag kommer aldrig att glömma henne! Jag älskade henne.
    Hon är tonåring nu. Jag hoppas att hon nån gång ska söka upp mig i vuxen ålder så att jag kan få krama henne och förklara vad som hände. :(
  • Anonym (*)
    Anonym (Kvinna 39) skrev 2021-05-23 18:36:47 följande:
    För att han inte vill ha ts i sitt liv, det borde vara en enkel gissning. Jag tror också ts har en riktigt fin relation till dottern, det är inte upp till henne att bestämma om den ska fortsätta.
    Varför tycker du att pappans behov går före dotterns?
Svar på tråden Förlorat min bonusdotter