Jag kände att jag ville göra en "renodlad" första-barnet-tråd för oss som försökt lite längre, då jag personligen känner att jag både kan ge och få mest stöd i en sådan.
(Varje person får dock bedöma själva vad som är en längre tid)
Här kan vi stötta varandra i denna tuffa resa till <3 första barnet <3
Jag lägger även till en bim-lista så vi kan följa varandra <3
Kram till alla kämpar därute <3
Hej! Jag har använt mig av fria vårdvalet och gått via Kronoberg då Sahlgrenska har väntetid på ungefär ett år, så vi kommer få göra IVF hos Livio i Göteborg istället. Så det blir landstingsfinansierat istället för privat. Om det var mitt inlägg du tänkte på så är du välkommen att citera detta eller skriva privat om du undrar något :) Du kan även söka i tråden högst upp om det var något annat du tänkte då :)
Hej på er,
Några namn här är nya för mig, men många av er är ju gamla vänner så jag vill berätta för er vad som hänt. I lördags eftermiddag gick mitt vatten i vecka 17. Det konstaterades på UL att det inte fanns något vatten kvar. Vatten behövs för att bebis ska kunna utveckla sina lungor och träna rörelser mm. Förhoppningen var att vattnet skulle fyllas pp, vilket det i vissa fall kan göra. I mitt fall så verkade det gått hål helt och hållet på hinnan runt bebis och i måndags var vi tvungna fatta det oerhört tunga beslutet att avbryta graviditeten, trots att bebis var helt frisk. Utsikterna var små och risken för mig att drabbas av infektion för hög. Så i måndags eftermiddag fick jag föda fram vår lilla, lilla bebis på sjukhuset.
Vi trodde med vår otur (försökt ett år och under den tiden brottats med mellanblödningar), och sedan ett missfall, att det var vår tur nu. Allt såg toppen ut på KUB. Men livet funkar ju inte så tyvärr, att det finns någon slags universell rättvisa. Livet är oerhört tungt just ny men tillslut kommer en annan dag hoppas vi. Och ett annat barn som får leva med oss <3
Men ja, så himla spännande! Då är ju du snart igång du med! Vi får följas åt :D men gud, vi kommer ju verkligen gå igenom samma sak, får jag fråga hur högt amh du har? Jag har 6,8?
Ja hon är fantastisk, fått ett så bra intryck a henne, hon är varm och härlig med mycket humor och glimt i ögat! Kramar
Hej på er,
Några namn här är nya för mig, men många av er är ju gamla vänner så jag vill berätta för er vad som hänt. I lördags eftermiddag gick mitt vatten i vecka 17. Det konstaterades på UL att det inte fanns något vatten kvar. Vatten behövs för att bebis ska kunna utveckla sina lungor och träna rörelser mm. Förhoppningen var att vattnet skulle fyllas pp, vilket det i vissa fall kan göra. I mitt fall så verkade det gått hål helt och hållet på hinnan runt bebis och i måndags var vi tvungna fatta det oerhört tunga beslutet att avbryta graviditeten, trots att bebis var helt frisk. Utsikterna var små och risken för mig att drabbas av infektion för hög. Så i måndags eftermiddag fick jag föda fram vår lilla, lilla bebis på sjukhuset.
Vi trodde med vår otur (försökt ett år och under den tiden brottats med mellanblödningar), och sedan ett missfall, att det var vår tur nu. Allt såg toppen ut på KUB. Men livet funkar ju inte så tyvärr, att det finns någon slags universell rättvisa. Livet är oerhört tungt just ny men tillslut kommer en annan dag hoppas vi. Och ett annat barn som får leva med oss <3
Hej på er,
Några namn här är nya för mig, men många av er är ju gamla vänner så jag vill berätta för er vad som hänt. I lördags eftermiddag gick mitt vatten i vecka 17. Det konstaterades på UL att det inte fanns något vatten kvar. Vatten behövs för att bebis ska kunna utveckla sina lungor och träna rörelser mm. Förhoppningen var att vattnet skulle fyllas pp, vilket det i vissa fall kan göra. I mitt fall så verkade det gått hål helt och hållet på hinnan runt bebis och i måndags var vi tvungna fatta det oerhört tunga beslutet att avbryta graviditeten, trots att bebis var helt frisk. Utsikterna var små och risken för mig att drabbas av infektion för hög. Så i måndags eftermiddag fick jag föda fram vår lilla, lilla bebis på sjukhuset.
Vi trodde med vår otur (försökt ett år och under den tiden brottats med mellanblödningar), och sedan ett missfall, att det var vår tur nu. Allt såg toppen ut på KUB. Men livet funkar ju inte så tyvärr, att det finns någon slags universell rättvisa. Livet är oerhört tungt just ny men tillslut kommer en annan dag hoppas vi. Och ett annat barn som får leva med oss <3
Hej på er,
Några namn här är nya för mig, men många av er är ju gamla vänner så jag vill berätta för er vad som hänt. I lördags eftermiddag gick mitt vatten i vecka 17. Det konstaterades på UL att det inte fanns något vatten kvar. Vatten behövs för att bebis ska kunna utveckla sina lungor och träna rörelser mm. Förhoppningen var att vattnet skulle fyllas pp, vilket det i vissa fall kan göra. I mitt fall så verkade det gått hål helt och hållet på hinnan runt bebis och i måndags var vi tvungna fatta det oerhört tunga beslutet att avbryta graviditeten, trots att bebis var helt frisk. Utsikterna var små och risken för mig att drabbas av infektion för hög. Så i måndags eftermiddag fick jag föda fram vår lilla, lilla bebis på sjukhuset.
Vi trodde med vår otur (försökt ett år och under den tiden brottats med mellanblödningar), och sedan ett missfall, att det var vår tur nu. Allt såg toppen ut på KUB. Men livet funkar ju inte så tyvärr, att det finns någon slags universell rättvisa. Livet är oerhört tungt just ny men tillslut kommer en annan dag hoppas vi. Och ett annat barn som får leva med oss <3
Men NEJ!!!!! Vet inte vad jag ska säga. Fy fan va livet är orättvist! Usch va ont det gör att läsa detta, och det finns verkligen inga ord....Hade SÅ hoppats för dig att allt skulle gå bra nu :'(( vilken fruktansvärt händelse.
Stor kram till dig </3 !!!
Förstår det, bara något går till frysen så känns det bättre tycker jag också! Nu hoppas vi på den i magen och att det frysen kanske är ett framtida syskon.. :)
Ja dom ringde idag och berättade att 5 av 7 ägg var mogna och alla dom 5 äggen hade blivit befruktade. Har insättning på lördag kl 10.15 om allt går som det ska. Är sååå pirrig! Första gången jag vågat hoppas lite på detta. Men det är ju många väntan/hinder man ska ta sig förbi först. När är din testdag?
Hej på er,
Några namn här är nya för mig, men många av er är ju gamla vänner så jag vill berätta för er vad som hänt. I lördags eftermiddag gick mitt vatten i vecka 17. Det konstaterades på UL att det inte fanns något vatten kvar. Vatten behövs för att bebis ska kunna utveckla sina lungor och träna rörelser mm. Förhoppningen var att vattnet skulle fyllas pp, vilket det i vissa fall kan göra. I mitt fall så verkade det gått hål helt och hållet på hinnan runt bebis och i måndags var vi tvungna fatta det oerhört tunga beslutet att avbryta graviditeten, trots att bebis var helt frisk. Utsikterna var små och risken för mig att drabbas av infektion för hög. Så i måndags eftermiddag fick jag föda fram vår lilla, lilla bebis på sjukhuset.
Vi trodde med vår otur (försökt ett år och under den tiden brottats med mellanblödningar), och sedan ett missfall, att det var vår tur nu. Allt såg toppen ut på KUB. Men livet funkar ju inte så tyvärr, att det finns någon slags universell rättvisa. Livet är oerhört tungt just ny men tillslut kommer en annan dag hoppas vi. Och ett annat barn som får leva med oss <3
Verkligen...! Det kändes extra viktigt på nåt sätt, även om jag inte vill stressa upp situationen ännu mer... Skönt att höra att man inte är ensam, samtidigt som man inte vill att något ska ha det såhär. Usch, ja det kan jag verkligen relatera till, hade missat många ägglossningar här också om inte jag var på... Det störande är ju att han kan ha lust till sex när det inte är denna period... Men det är väl just att det blir mer avslappnat då, och mindre avslappnat under äl-perioden när situationen lätt bara handlar om att "time:a in det rätt", och inte lusten i sig.. :/ Svårt att ha balans i det där tycker jag... Tack <3 imorn ska jag äntligen få börja med den! :) Känner mig spänd inför det! :) Kram <3
Åh >< ja det är verkligen jobbigt. Förstår att det blir jätteknepigt när han har ett stressigt jobb också. Är ju svårt att få det avslappnat även utan det ju ><...
Men va bra att ni ändå fått det att funka, även om det som du inte säger är as-hett att man ser det som en hushållssyssla haha. Men förstår helt vad du menar där. Är ju lite så för oss också, även om jag försöker låtsas som att det inte handlar om att det är äl.. utan att vi bara ska ha sex för att vi vill.. men riktigt så är det ju inte alltid haha.. Det jobbiga är att min sambo inte ALLTID är med på det tåget.... men oftast.. och det känns jobbigt att man inte helt kan lita på det. Som nu, när han kände sig obekväm.. så får jag typ tvinga mig på honom.. vilket inte känns kul.. Jag vill inte göra det, men jag känner liksom; kom igen! Vi får det bara överstökat så kan vi känna att vi gjort det vi kan iallafall.....
Tack för att du skriver <3 känns skönt att inte vara ensam. Även om det, som jag skrev i förra inlägget, är synd att någon ska kämpa med detta >< Kram!
Hej på er,
Några namn här är nya för mig, men många av er är ju gamla vänner så jag vill berätta för er vad som hänt. I lördags eftermiddag gick mitt vatten i vecka 17. Det konstaterades på UL att det inte fanns något vatten kvar. Vatten behövs för att bebis ska kunna utveckla sina lungor och träna rörelser mm. Förhoppningen var att vattnet skulle fyllas pp, vilket det i vissa fall kan göra. I mitt fall så verkade det gått hål helt och hållet på hinnan runt bebis och i måndags var vi tvungna fatta det oerhört tunga beslutet att avbryta graviditeten, trots att bebis var helt frisk. Utsikterna var små och risken för mig att drabbas av infektion för hög. Så i måndags eftermiddag fick jag föda fram vår lilla, lilla bebis på sjukhuset.
Vi trodde med vår otur (försökt ett år och under den tiden brottats med mellanblödningar), och sedan ett missfall, att det var vår tur nu. Allt såg toppen ut på KUB. Men livet funkar ju inte så tyvärr, att det finns någon slags universell rättvisa. Livet är oerhört tungt just ny men tillslut kommer en annan dag hoppas vi. Och ett annat barn som får leva med oss <3