Hur dejta seriöst som 40+

Så det är bra att en kvinna som är överviktig och inte vill bli bortvald, bara har ansiktsbilder, då hon vill gå på dejt?

Vad tänker du om männen som blir förvånade över att hon var så stor, kanske blir besvikna?

Och är det bra att inte vara ärlig om vad man har för utbildning, jobbar med?

Vill du träffa män som inte klarar av att en kvinna har högre utbildning, kanske tjänar mer?

Jag var 45 när jag påbörjade dejtingsvängen med appar. Det var jag som i minst 90% av fallen var den som tog första kontakten. Tycker nog att minst 90% av de män som kontakta mig först hade urusla försök rentav taffliga meddelanden och sedan otroligt magra presentationer. Och det märktes ganska snabbt att de inte var seriösa eller i alla fall inte på samma nivå i livet som mig.

Jag kollade bilden och såg mannen bara någorlunda trevlig/normal ut så tittade jag på profiltexten och kollade efter lite gemensamma nämnare. Hittade jag något gemensamt så skickade jag ett meddelande med lite frågor utifrån mannens presentationstext och så kunde jag lägga till något om att jag hade samma intresse motionsmässigt eller också gillade att grilla osv.

Svarade mannen någorlunda vettigt och med någon motfråga så var skrivandet igång och efter inte så värst lång tid så föreslog jag dejt för jag vill möta personen för att känna om det är ok. Jag märker sådant första mötet med människor.

En del var otroligt svåra att få till dejt med så då dog det liksom ut självmant, medans andra var med på tåget och vi träffades.

En del kändes knas direkt och en del var riktigt trevliga män, men det kändes ändå inte riktigt 100. Några träffade jag flera gånger, men det kändes ändå inte okej. 

En är numera min bäste vän då han känns som den bror jag aldrig haft. Några hade jag sex med, men de flesta inte. En hade jag supertrevligt med och vi skrattade och hade det kalasbra, men vi kände båda att det ändå inte kändes 100.

Sedan man nr 23 kändes rätt direkt. Vi var på picknick och rörde aldrig varandra utan åkte bil och pratade en massa. Det bara kändes så rätt att sitta bredvid honom i bilen. Det kändes hemma. Var helt galet nervös senare på kvällen för vad han skulle svara på hur han tyckte det gått och när han svarade att han gillade mig och ville ses igen kom faktiskt tårar av lättnad!

Första fysiska kontakten blev en hejdåpuss dejt nr 2.

Det viktiga är att inte ta allt för personligt. Dejtingapparnas användare är till 90% bara tramsare, men guldkornen finns där och det gäller bar att ha tålamod att hitta dem.

Jag råkade ut för min beskärda del av upptagna män, män som bara ville träffas för att ha sex osv. 

Ha is i magen och lita på din magkänsla. Den kommer visa dig när du träffat rätt och slösa inte en massa tid på att försöka krama fram känslor som inte finns. 

Visst kan man umgås och ha sex med någon som är trevlig, men fortsätt ändå att leta efter rätt.

Jag är inte förvånad över att du som kvinna går i försvarsställning, och nämner att män minsann inte är något bättre.

Om en kvinna väljer att inte visa sin kropp på bild, så får hon också räkna med att män kanske blir besvikna.

Det har jag blivit många gånger.

Vad tycker du om män som mig? Ytliga?