Varför begår fler män än kvinnor självmord?

Det är inte män som ska hjälpa män eller kvinnor som ska hjälpa kvinnor, ett sånt fyrkantig samhälle är inte utvecklande. Det är samhället som behöver ha bra vård och stöd för alla.

Varför skriver du inte det här till personen ett par inlägg ovan som rantar om feministerna?

Tror det har mycket med testosteronet att göra. Detta med att gråta och prata känslor som många skriver om är bara tramsförslag, typiska lösningar från kvinnor eftersom kvinnor själva mår bra av det och då tror att detsamma funkar för män med.

Här är något typiskt manligt; att avfärda känslor som något kvinnligt och därmed oviktigt.

I ett annat inlägg skriver du att det är samhällets ansvar att ta mäns dåliga mående på allvar.

Hur ska du ha det? Vi ska ta mäns psykiska ohälsa på allvar men inte prata känslor eller gråta för det är trams.

vänsterfeministisk logik:

om något funkar för kvinnor är det för att kvinnor kan

om något funkar för män är det på någon annans bekostnad

om något inte funkar optimalt för kvinnor är det fel på samhället, oftast mäns fel.

om något inte funkar för män är det fel på män.

när kvinnor försöker ta livet av sig oftare är det ett rop på hjälp

när män lyckas ta livet av sig oftare är det för att män inte är som kvinnor

män kan ju bekämpa machokulturen med att ta piller och misslyckas lika ofta så löser sig allt

Det är samhället som behöver ha bra vård och stöd för alla. Att bara generalisera och säga att

män ska börja gråta och prata känslor är att göra det lätt för sig.

Du förstår nog också att det inte menas att män ska stå och böla lite varstans. Men däremot börja öppna upp sig. Säga när något inte är bra. Sätta ord på sina känslor istället för att rycka på axlarna eller bli aggressiv mot sin omgivning. Gå med på att ta emot hjälp när omgivningen vill det. Följa med frun på familjerådgivning när hon säger att det är deras sista chans.

Och något väldigt viktigt; att män börjar stötta och se andra män. För att ge ett exempel: min mans nära vän gick igenom en skilsmässa och mådde dåligt. Jag såg det tydligt. Jag frågade flertalet gånger min man om hur hans vän mår. "Nä jag vet inte, det är väl bra" svarade han. Men har du ringt honom, frågade jag. Näää han får höra av sig om det är något.

Jag i princip tvingade min man att åka över till kompisen och umgås och prata. Kompisen hörde av sig dagen efter och var så tacksam! Han berättade att min man varit den enda av hans kompisar som hört av sig och frågat hur det är med honom.

Såhär ska det inte behöva vara.

Fast tyvärr har samhället gått från att prioritera hur folk mår och vårda dem till att skita i hur folk mår och prioritera egna vinster. Och en stor del av oss medborgare är skyldiga till det eftersom vi röstade för att det skulle bli så och fortsätter göra det.

Kort sagt, vården suger för att vi har val det så. För att vi tyckte att 200 spänn mer i fickan för medelsvensson var värt mer än människoliv.