• Mån 6 sep 13:04
    2872 visningar
    23 svar

    Omplacera kattunge, anknytning?

    Hej!

    Först och främst vill jag bara säga att jag inte orkar med kommentarer kring hur dålig person/djurvän jag är som överväger att omplacera min kattunge. Det är ett jättejobbigt beslut och jag mår redan skit över det och klandrar mig själv för att ens ha satt mig i den här positionen från början. Så håll inne era ev. elaka kommentarer, de finns redan i mitt huvud. 

    Jag skaffade en kattunge för ca 1 månad sen. En bengal. Djur har alltid funnits i mitt liv sedan jag varit liten. Jag har alltid varit i stallet och vi har alltid haft hund hemma. När jag flyttade till storstad hösten för 1 år sen för studier så kändes livet lite ensamt, dels för att studierna var på distans men också för att det inte fanns något djur i hemmet, 

    Jag är en hundperson i grund och botten men en hund visste jag var ett för stort åtagande så därför kom tankarna på katt ganska snabbt. Men jag ville inte ta några förhastade beslut så jag ville vänta till sommaren och läste istället in mig på kattrasen jag ville ha: Bengal. 
    Tankarna gick fram och tillbaka - "kommer det gå i min etta?" "Jag vill ha en aktiv katt men kommer den vara FÖR aktiv?" "kan jag erbjuda den ett bra liv?, det är ju det viktigaste - att den har det bra".

    För och nackdelar vägdes mot varandra och till slut blev beslutet att prova. Jag har distansstudier fram till November så är hemma med katten i princip 24/7 fram till dess. Jag hade fixat så jag kunde lämna katten hos kompisar samt kunde mamma och pappa ta den när jag reser bort. Skulle jag i framtiden vilja resa utomlands en längre tid (ex 1 år) kunde mamma och pappa ta den under den tiden osv. Som ni hör, allt var ändå väl planerat. 

    Jag besökte uppfödaren innan jag bestämde mig. Han var ärlig och sa att han hade flyttat under tiden han haft kullen och har inte socialiserat kattungarna så pass mycket som han hade velat. Men jag var ledig i tre veckor (innan distansstudier börjar) så jag kände ändå att jag hade tiden för att socialisera den lilla och vänja henne vid människor.  

    Hon var reserverad men jag har verkligen lagt ner mig med henne och nu är hon social och vill gärna mysa och leka med en. Hon är fortfarande lite reserverad mot nya människor men verkar som att om man är villig att lägga ner tiden så är hon anpassningsbar... (så var det iaf när bror min kom hem under en vecka). 

    Okej men nu till problemet... Nu när studierna har börjat kan jag inte plugga! Hon river/biter i mina hörlurar, smycken, örhängen, går på datorn osv. Jag har köpt ett kattträd, försöker busa med henne, köpt aktiveringsleksak, går i koppel med henne inomhus, tar med henne i bilen för att aktivera henne så gott det går men det är som att hon aldrig blir trött. På kvällarna har hon liksom "party" i mitt flickrum - vilket är okej för att jag har inget som jag är rädd om där men imorgon åker jag till min lägenhet i storstaden och där är det fler saker jag är rädd om... Jag tror egentligen att hon behöver en kattkompis, men jag kan inte ha två... Sedan har mina föräldrar två franska bulldogs, efter 1 månad tillsammans går hund och katt fortfarande inte ihop.. De kan inte ens vara i samma rum. Hundarna är snälla men "för på". Och jag är hos mina föräldrar väldigt ofta så hund och katt måste gå ihop.  Katten har väldigt förtroende för mig, hon följer mig och vill vara nära mig när hon känner sig otrygg - vilket jag såklart låter henne. Trots det kan jag inte känna att jag 100% har synkat med katten och har "connectat" med henne..

    Det är flera saker som får mig att tvivla... Och jag vet att kattungar är busiga! Jag vet att saker går sönder osv men jag insåg nog inte HUR aktiv och HUR mycket saker som går sönder.... Exakt hur krävande det skulle vara. Jag var rädd för att det skulle vara såhär men beslutet blev som sagt att prova. Nu tror jag inte tat jag klarar det...

    Nu mer till själva frågan:
    Har ni erfarenhet av omplacering och hur katter knyter an?  Eftersom hon var så reserverad i början och nu har fäst sig vid mig gör att tanken på att lämna henne till någon ny krossar mitt hjärta. Men jag vill bara att hon ska ha det bra, jag vill att hon ska ha det bästa kattlivet hon kan få. Kommer hon kunna anknyta sig till någon annan? Hon är snart 5 månader.... Jag skulle vilja prova ha henne lite längre egentligen, men vill också lämna över henne till någon annan i så tidig ålder som möjligt för att ge henne en så bra chans till nytt liv som möjligt... 

    Någon som har erfarenhet av omplacering av katt?

    mvh Ett krossat katthjärta

Svar på tråden Omplacera kattunge, anknytning?
  • Anonym (LS)
    Mån 6 sep 13:47
    #1

    Om du inte längre vill och känner att du orkar ha katten så är faktiskt en omplacering lämpligt. Det är att ta ansvar för att situationen faktiskt inte fungerar.

    Samtidigt är det ju så att värsta tiden hos djur ofta är när dom är små och busiga. Framtiden kommer inte vara precis som den månad du har bakom dig, utan katten kommer lugna sig och du kommer vänja dig.

  • Anonym (E)
    Mån 6 sep 16:49
    #2

    Att en kattunge som just lämnat mamman är lite reserverad är inte konstigt. De flesta klarar en flytt bra.


    Bengaler är en aktiv ras och jag tänker att om katten mest kunnat vara i ditt rum pga hundarna? Jag hade aldrig haft en bengal i en etta och hur fina de än är så vill jag inte ha en alls pga hur de brukar vara. Du säger att du vill ha en aktiv katt men det verkar mer som att du vill ha en normalaktiv bondkatt(eller raskatt, typ perser).


    Inte konstigt att de behöver mer tid på att vänja sig vid varandra. Du skriver inget om hur ni har gjort så svårt att bedöma men... Det känns inte riktigt som att en kattunge är kompatibelt med ditt liv och då kontaktar du uppfödaren för att diskutera vidare. Denne kan ha någon på väntelista som söker katt.

  • Anonym (H)
    Mån 6 sep 16:52
    #3

    Bengal är en svår ras. Inget man skaffar om man bor i en 1a. 

  • Tis 7 sep 08:21
    #4

    Ja det är väl det som är det svåra... Vänta på att det eventuellt blir bättre eller försöka sälja henne medan hon är liten...? Så svårt beslut.

    Men ja precis, är väl medveten om att jag måste ta ansvar för situationen och det är just därför jag överväger omplacering.

  • Tis 7 sep 08:26
    #5
    Anonym (H) skrev 2021-09-06 16:52:27 följande:

    Bengal är en svår ras. Inget man skaffar om man bor i en 1a. 


    Som sagt behöver jag inte höra detta? Det hjälper inte mig ett dugg faktikst. 
    Inte för att jag måste försvara mig själv ännu mer - situationen är som den är, MEN jagk kollade upp väl med folk som hade bengaler innan. Vissa bodde mindre än jag (38 kvm) och det fungerade utmärkt.
  • Tis 7 sep 08:31
    #6
    Anonym (E) skrev 2021-09-06 16:49:47 följande:

    Att en kattunge som just lämnat mamman är lite reserverad är inte konstigt. De flesta klarar en flytt bra.


    Bengaler är en aktiv ras och jag tänker att om katten mest kunnat vara i ditt rum pga hundarna? Jag hade aldrig haft en bengal i en etta och hur fina de än är så vill jag inte ha en alls pga hur de brukar vara. Du säger att du vill ha en aktiv katt men det verkar mer som att du vill ha en normalaktiv bondkatt(eller raskatt, typ perser).


    Inte konstigt att de behöver mer tid på att vänja sig vid varandra. Du skriver inget om hur ni har gjort så svårt att bedöma men... Det känns inte riktigt som att en kattunge är kompatibelt med ditt liv och då kontaktar du uppfödaren för att diskutera vidare. Denne kan ha någon på väntelista som söker katt.


    Ja men förståligt såklart. Men skulle den klara ännu en flytt dvs. en omplacering bra tror du?

    Nej jag inser ju att detta kanske inte var det allra smartaste... Men efter att ha kollat med folk som tidigare haft bengaler så var det många som det funkat bra för. Som sagt beslutet blev att prova, jag klantade mig. Nu vill jag ta ansvar för det och lösa situationen på bästa möjliga sätt. 

    Självklart blir det svårt med för lite bakgrundsinfo....  Jag har haft henne i köket med kompostgaller emellan så hundarna har fått vara runtomkring och så att de har kunnat se varandra och känna varandras lukter. De har då nosat på varandra men så fort jag sätter på kopplet på hundarna och tar bort kompostgallret så blir de helvilda (eller ja FÖR glada).

    Vill inte kontakta uppfödaren igen... Han hade många som var intresserade av kattungarna och han kändes som en seriös och smart person. Men i efterhand fick jag känslan av att han inte riktigt kollade upp bakgrunden hos dem han sålde dem till... 
  • Anonym (LS)
    Tis 7 sep 08:53
    #7

    Jag tänker att det ändå är smart att bolla med uppfödaren om det inte fungerar. Han känner ju till hur lätt (eller svårt) det är att hitta ett nytt hem och det är ju något som ingår i uppfödning att faktiskt hjälpa till om en katt behöver ett nytt hem.

    Det är rimligt att be om hjälp när det inte fungerar som man tänkt och uppfödaren har säkert lättare att hitta någon lämplig.

  • Tis 7 sep 09:51
    #8

    Katten kommer klara en omplacering, förmodligen bättre än du själv.

    Börja med att ta kontakt med uppfödaren.

    Sen går ju "problemen" att jobba på och kommer till stor del gå över med åldern, men det vet du nog.

  • Anonym (E)
    Tis 7 sep 13:13
    #9
    Sofijah1015 skrev 2021-09-07 08:31:57 följande:
    Ja men förståligt såklart. Men skulle den klara ännu en flytt dvs. en omplacering bra tror du?

    Nej jag inser ju att detta kanske inte var det allra smartaste... Men efter att ha kollat med folk som tidigare haft bengaler så var det många som det funkat bra för. Som sagt beslutet blev att prova, jag klantade mig. Nu vill jag ta ansvar för det och lösa situationen på bästa möjliga sätt. 

    Självklart blir det svårt med för lite bakgrundsinfo....  Jag har haft henne i köket med kompostgaller emellan så hundarna har fått vara runtomkring och så att de har kunnat se varandra och känna varandras lukter. De har då nosat på varandra men så fort jag sätter på kopplet på hundarna och tar bort kompostgallret så blir de helvilda (eller ja FÖR glada).

    Vill inte kontakta uppfödaren igen... Han hade många som var intresserade av kattungarna och han kändes som en seriös och smart person. Men i efterhand fick jag känslan av att han inte riktigt kollade upp bakgrunden hos dem han sålde dem till... 

    Jag tänker att de som har bengaler/(katt) på den ytan också är inställda på sakerna som du nämnde innan inte får vara ifred och speciellt som kattungar.


    Låter som problemet där är med med hundarna och deras uppfostran? Att ni inte försökt speciellt mycket och att katten även är helt ny för er.


    Haha ursäkta men du tycker att han var oseriös för att han sålde till dig? Som ändå verkade förberedd och antagligen seriös i hans ögon. Att sälja vidare en raskatt med papper utan att gå via uppfödaren hade fått mig att dra öronen åt mig som köpare efter enbart en månad.

  • Anonym (kisse­katt)
    Tis 7 sep 14:59
    #10

    Du valde nog den svåraste kattrasen. En raggdoll hade nog varit bättre. Sen är ju katter skitjobbiga första 1,5 åren speciellt om man bor så litet. 
    Du skulle ju också kunna skaffa en kompis till den så den har någon att busa med. Med risk för rally på nätterna.

Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...