Nytt förhållande, olika personligheter som krockar starkt

Ännu för att klargöra-

Han har inte sagt att vi skall skaffa barn ihop.

Men när vi talat framtidsdrömmar och tankar- han vill ha ett förhållande, gifta sig och ha barn.

Tror att det är bra att han saktar ner ert förhållande. Se det som en möjlighet att ha tid till reflektion. På din beskrivning låter han inte som någon som kommer börja dejta andra i smyg, men om du känner dig osäker på den biten tycker jag du ska ta upp det.

Prova er fram nu under hösten, det är ju i vardagslivet man verkligen lär känna varandra. Kanske kommer du fram till att era personligheter kompletterar varandra, kanske inte.

Här får du tänka dig noga för. Han är visserligen man men han är 38 och har ingen tid att vifta på. Så tänk noga igenom vad DU vill. Vill du verkligen gifta dig och börja om med småbarn? Om din yngsta är 13 (de var tonåringar?)? Ett femte barn? Har du tid, ork, ekonomi, vilja för ett femte barn?

Ja det vill jag. Jag känner mig snuvad på allt detta, eftersom förra förhållandet var som det var: Men det är en lång historia. ( men i korthet, barn nr 1 misstag, vi hade ett

one night stand, skit mycket drama. Sedan blev det bättre, flera barn o giftemål. Men han var aldrig kär i mig. har aldrig fått uppleva det som de flesta längtar efter).

Ja det vill jag. Jag känner mig snuvad på allt detta, eftersom förra förhållandet var som det var: Men det är en lång historia. ( men i korthet, barn nr 1 misstag, vi hade ett

one night stand, skit mycket drama. Sedan blev det bättre, flera barn o giftemål. Men han var aldrig kär i mig. har aldrig fått uppleva det som de flesta längtar efter).

det här har jag alltid undrat.. hur gifter man sig med någon och skaffar fler barn med någon man inte är kär i?!

Varför har du så bråttom med att hoppa in i en ny relation? Du har ju knappt levt ensam under hela ditt vuxna liv. Sen tycker jag det är extremt oansvarigt av dig att lämna dina mindre barn medan de sover för att du ska kunna leka av dig på kvällen hos honom. Det verkar bara vara dina behov som står i centrum medan dina barn får sitta på läktaren. Helt ärligt så borde du leva själv ett tag för det märks att du är beroende av att ha en man vid din sida för att klara av vardagen.

TS har skapat en annan tråd. Hon är redan gravid med karln nu.

Herre min skapare.... Ja, vad säger man egentligen? Så sjukt oansvarigt. Kan du länka mig den tråden är du jättebussig.

www.familjeliv.se/forum/thread/81377832-gravid-med-ny-man-trots-preventivmedel-hjalp

Det är ju standard i stora delar av världen. Hur? Ceremonin går till som vanligt. Hur man har samlag med någon man inte är kär i? Inte så svårt.

DET är en helt annan sak. 

Det bevisar dock att det är fullt möjligt.

Hei,
vill mest nog skriva av mig,o och bolla tankar.
Har precis skiljt mig från långt äktenskap( 4 barn). Jag är 35 år gammal, och super redo för en ny kärleksrelation. ( Del orsak till skilsmässan var att vi helt enelt inte var kära i varandra).
Snabbt, redan i maj träffde jag en 38 årig man( barnlös, inga långa förhållanden bakom sig). Vi spenderar hela sommaren ihop, eller ja all tid jag inte har barnen iaf.  Vi har det underbart, och njuter av varandra till 100 procent. Vi bestämmer snabbt att vi inte träffar andra. Men han vill trots detta inte ännu definiera vårat förhållande. Han är lite introvert, och väldigt analytisk o logisk i sitt tänkande. Jag är impulsiv och egentligen hans motsats i detta. Han är inte bra på att disskutera känslor.
Han har heller inte träffat barnen.

Nu är det plötsligt vardag, han jobbar hemmifrån, och han vill inte alls ses lika intensivt som innan. Han håller dock kontakt per telefon hela tiden. Han har varit småsjuk i 10 dagar, vilket då lett till mycket mindre umgänge, och inga gemensamma nätter ihop. ( Har varit barnfri vecka, och hittills har vi spenderat alla dom nätterna ihop). Jag har flera gånger sagt åt honom att det känns jobbigt, men han hänvisar endast till sin lindriga hosta och halsont.(Han har iof lite bakteriefobi, så köper väl detta argument lite). Han säger att han nu som sjuk behöver egen space. Han har avbokat allt annat också , så han har liksom bara vart hemma i 10 dar, vi har setts enstaka kvällar, eller typ promenad ute. 
Problemet är, att jag nu 4 månader in i relationen börjar bli kär. Vi har samma framtids visioner,han vill ha ett förhållande och barn. Men detta känns så svårt just nu.  
Jag vet att jag är rätt på, och har lite bråttom, men om han vore kär i mig, varför vill han då bara isolera sig nu ? Hostan drar ut på tiden, är inne på dag 11 tror jag. 
Skall jag helt enkelt tänka att han inte är tillräckligt intresserad? (det som motstrider är att han hör av sig på sms och tel flera gånger per dag, vi har alltså rätt konstant kontakt).

Hjälp denna nyblivna singel, som e lite lost.

Jag skulle tolka det som att han inte är lika intresserad som du är. Han vill inte definiera er relation och han är inte superpigg på att ses. 

Du å andra sidan lämnar dina barn hemma varannan kväll och åker iväg i några timmar för att träffa honom etc. 

Det kanske är bättre att träffas lite mer sällan och se efter om han fortfarande verkar intresserad.