Kvinna! hur ser ni på 30 år gammal man som bor hemma? Kan du dejta en sådan?

Min man var 33 när vi träffades och bodde hemma. Han jobbar med jordbruk och föräldrahemmet låg bredvid gården. Han har alltid jobbat sen han slutade skolan så har inget studielån. Betalade inte hyra men föräldrarna hade ju heller inget bolån eller så eftersom det var ett gammalt hus. Betalade inte för mat men betalade en del av räkningarna, typ elräkningen eftersom att den även innefattade gården. Dock ägde han ett eget hus också som vi sen flyttade in i efter typ ett år. Så för mig spelade det inte så stor roll att han bodde hemma.

Sen har jag rutit till ett par gånger när han har ifrågasatt varför jag inte har lika mycket sparpengar som han (jag har kanske en halv miljon medan han har det dubbla), då säger jag att det är väldigt mycket enklare att spara pengar när man inte har fått klara sig själv sen man var 18, som jag har gjort. Han kan i princip inte laga mat heller, eftersom hans mamma alltid gjorde det, vilket är irriterande ibland.

Där jag bor (Irland) är det inte alls ansett som speciellt konstigt . Man är inte nödvändigtvis superberoende av sin mamma bara för att man bor hemma.

Som jag skrev ovan i ett tidigare inlägg så bodde min man gratis hemma men hans föräldrar hade heller ingen hyra eller bolån att betala. Han betalade elräkningen eftersom den hörde ihop med bondgården som han driver (och pappan fortfarande också jobbar på fast han är pensionär) och vissa andra fasta avgifter typ TV-abonnemang. Tvätta gjorde han alltid själv. Laga mat och handla är det alltid hans mamma som har gjort så det är definitivt en life skill han har missat!!

Ja alltså min man är en av dem. Jag har inte tillräckligt med insyn i andra bekantas liv för att veta vem som storhandlar eller tvättar. Men jag känner många ganska normala personer som bodde hemma längre än vad som anses normalt i Sverige.

Nej, det gör de förstås inte. Men fler bor hemma även om de inte har en familjegård. Min man var heller inte tvungen att på bo familjegården. Vi bor ca 10 minuters bilväg från den nu och det funkar alldeles utmärkt, så det hade han ju kunnat göra innan han träffade mig också.

Men man måste ju inte bo i huset på gården med föräldrarna . Nu bor vi tio minuters bilväg därifrån och det funkar bra, så det hade han ju kunnat göra innan han träffade mig också. Och eftersom han aldrig har bott själv så är han ju inget vidare på matlagning och veckohandling. Men samtidigt har han drivit ett företag sen han var typ 20 och har jättekoll på ekonomi etc. Så visst hade jag föredragit om han hade bott själv ett tag, men min poäng är att även om det inte är en ideal situation så måste inte bo hemma innebära att man är ett hopplöst omoget mähä som blir försörjd av föräldrarna.