Jag har märkt att jag inte hör hemma någonstans..Knappt
Många är rädda för kulturkrockar, och en del har upplevt personligen hur fel det kan bli.
Jag har en vän som blivit misshandlad i två år av en man från Afghanistan och blev förföljd av honom efteråt, så att hon blev ett nervöst vrak och fick vårdas på psyk eller vara sjukskriven. Hux flux så var det över ett års inkomst förlorad för henne. Det vanliga är att män slår och kvinnor får betala, ibland i åratal efteråt.
Men jag har klart sett exempel på fantastiska relationer också mellan svenskar och invandrare, man ska bara komma ihåg dem. Det som fungerar är ibland så självklart att man knappt ser det. Min granne är gift med en man från Marocko, de är pensionärer och det bara lyser lycka om dem, att de trivs och gör små saker för varandra i vardagen.
En annan granne är norsk/svensk och gift med en pakistansk kvinna uppväxt i Danmark- hon fick verkligen kriga med sin familj för att få gifta sig med honom men de gav sig till sist! Skepsis mot blandade kulturer finns på båda hållen, ofta.
En jobbkollega är gift med en indisk man, hon är också väldigt nöjd.
Det går absolut att få det att fungera, men det måste finnas respekt från båda håll och en vilja att förstå och börja om när det blir fel.
Jag tror att du skulle känna dig betydligt mer svensk om du bodde i Afghanistan ett tag, men det är nog så att du har fötterna i två olika världar. Kanske kommer det alltid att vara så, men andras fördomar kan du inte göra något åt. Bete dig så att du själv blir stolt och bli vän med de som möter dig som en människa och inte en nationalitet med vissa imageproblem.