Skilda sovrum

Det där är ju precis som jag gör. Jag är lättstörd och har svårt att sova bredvid min partner, men jag vill ändå ha en stunds närhet på kvällen.

Jag vet såklart inte vad din mammas anledning var. Men att någon byter sovplats en gång under natten behöver inte nödvändigtvis innebära att skilsmässan är nära.

Jag skulle se det som ett misslyckande att ha skilda sovrum, även om jag förstår att det finns praktiska skäl som motiverar det. Jag tror som andra att det ofta är första steget mot separation. Men att ha närheten av att dela säng, att somna i varandras famn och höra sin älskades andetag, det är något som jag värderar högt. 

Jag tror inte heller att sambandet skilda sovrum, - separation är självklart, även om jag rent instinktivt skulle känna det så. Inte heller att sexlivet måste bli sämre. Vi är alla olika och man ska givetvis välja det som fungerar bäst utan att snegla på vad andra tycker/tänker. Och förr var folk mer trångbodda och "lyxen" av varsitt sovrum var inte en möjligheter för alla eller ens de flesta.

Har du alltid känt att du föredrar skilda sovrum eller har det kommit på äldre dar? Jag vet inte om jag tänker fel, men skilda sovrum kan vara ett alternativ till, eller en lightvariant på särboliv. Men får egen tid och space och en bättre sömn, vilket gör relationen mer friktionsfri.